Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | 0448011 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2004 |
Datum för slutrapport: | 1 juni 2012 |
Huvudsökande: | Bo Stenberg |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | bo.stenberg@slu.se |
Telefon: | 0511 - 67276 |
Sammanfattning av slutrapport
Till jordbruksmark återförs årligen stora mängder växtmaterial i form av skörderester, gröngödsling, etc. Detta har ett avgörande inflytande på omsättningen av bl.a. kol och kväve i marken. Det är därför viktigt att känna till hur olika växtmaterial omsätts i marken för att kunna förutsäga hur olika åtgärder kommer att påverka mängden växttillgängligt kväve och risken för kväveförluster. Avsikten med denna pilotstudie var att utvärdera om det med NIR-teknik och statistiska metoder går att skapa en modell som kan klassificera växmaterial utifrån deras N-mineraliseringsdynamik i tre klasser: 0) Initial immobilisering av N och ingen återmineralisering inom överskådlig tid, 1) Omedelbar nettomineralisering och 2) Initial immobilisering som övergår i nettomineralisering inom kort. Resultaten visar att det med metoderna "Discriminant PLS" och "Support vector machines" går bra att skilja mellan klass 0 och 1, men inte klass 2. Att nästan inga prov i klass 2 klassificeras rätt är ett bakslag.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Till jordbruksmark återförs årligen stora mängder växtmaterial i form av skörderester, fånggrödor och gröngödsling. Detta har ett avgörande inflytande på omsättningen av bl.a. kol och kväve i marken. Det är därför viktigt att känna till hur olika växtmaterial omsätts i marken för att kunna förutsäga hur olika åtgärder kommer att påverka mängden växttillgängligt kväve och risken för kväveförluster. Viktig för utnyttjandet av tillfört organiskt kväve och för att minimera risken för läckage till miljön är att kväve frigörs när den växande plantan behöver det. Framför allt kväverika växtmaterial gör att halterna av växttillgängligt kväve ökar i marken när det börjar brytas ner. Andra material, som innehåller mindre kväve och är mer svårnedbrytbara, förbrukar istället mineralkväve i marken eftersom det finns för lite tillgängligt i växtmaterialet för att de nedbrytande mikroorganismerna skall kunna växa. Beroende på hur mycket kväve som fattas ger vissa material upphov till en nettomineralisering efter ett tag, när överskottet på kol förbrukats, med andra börjar återmineralisera kväve endast i mycket liten omfattning. Vilken typ av mineraliseringsdynamik som utvecklas har stor betydelse för kvävehushållningen i jordbruket. Brukar man t.ex. ner en snabbt återmineraliserande växt långt innan det finns ett kvävebehov hos en odlad gröda är risken stor att mycket av det kvävet läcker ut med dräneringsvattnet. Det finns därför ett värde i att kunna förutsäga vilken typ av material som skall brukas ned i marken.
Det finns modeller som beskriver mineraliseringsdynamik i marken. Men de är oftast inte särskilt användarvänliga och kräver mycket indata. Syftet med den här studien var att använda den mycket snabba och enkla analysmetoden nära infraröd spektroskopi i kombination med statistiska/matematiska metoder som delar in prov i klasser utifrån t.ex. absorbansen i det nära infraröda våglängdsområdet.
Mad denna teknik gick det bra att klassificera växtrester, gröngödslingsgrödor m.m. med avseende på det två ytterligheterna omedelbar nettomineralisering och utdragen immobilisering. Däremot är klassificeringen med avseende på initial immobiliserring med efterföljande nettomineralisering mycket osäker. Eftersom det är en flytande övergång mellan klasserna var detta i viss mån väntat, men att så få i denna klass klassificeras rätt är ett bakslag eftersom denna klass kanske är den mest intressanta med tanke på kvävehushållningsfrågor. Nyttan med att gå vidare förefaller tveksam.
Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2021
Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …
Läs merProjektnummer: O-16-20-742 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2021
The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …
Läs merProjektnummer: H-16-47-192 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 april 2021
The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …
Läs merProjektnummer: H-17-47-302 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 april 2021
Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …
Läs merProjektnummer: R-18-26-133 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2021
Food is a central component for a sustainable society, environmentally but also for public health. To make sound decisions on sustainable food choices, methods that combine environmental impact, nutritional supply and health impacts need to be developed. Currently, evidence based methods for such …
Läs merProjektnummer: S-19-60-185 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 februari 2021
Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …
Läs merProjektnummer: S-19-60-188 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 februari 2021
Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …
Läs merProjektnummer: S-19-60-184 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 februari 2021
Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …
Läs merProjektnummer: S-19-60-187 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 februari 2021
Controlled inputs of plant protection agents are vital for achieving high yields in fresh condition. Integrated Pest Management (IPM) lays the foundation for this, in which plant protection is a very important tool for keeping the crop healthy and free from attacks by pathogens. The pathogens …
Läs merProjektnummer: O-16-20-748 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 februari 2021
Conventional production of meat-type chickens in Sweden is characterized by high bio-security and low use of antibiotics. Still, there are indications of variations in day old chick quality causing economic losses in terms of variations in growth and increased condemnation at slaughter. The aim of …
Läs mer