Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | 0448011 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2004 |
Datum för slutrapport: | 1 juni 2012 |
Huvudsökande: | Bo Stenberg |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | bo.stenberg@slu.se |
Telefon: | 0511 - 67276 |
Sammanfattning av slutrapport
Till jordbruksmark återförs årligen stora mängder växtmaterial i form av skörderester, gröngödsling, etc. Detta har ett avgörande inflytande på omsättningen av bl.a. kol och kväve i marken. Det är därför viktigt att känna till hur olika växtmaterial omsätts i marken för att kunna förutsäga hur olika åtgärder kommer att påverka mängden växttillgängligt kväve och risken för kväveförluster. Avsikten med denna pilotstudie var att utvärdera om det med NIR-teknik och statistiska metoder går att skapa en modell som kan klassificera växmaterial utifrån deras N-mineraliseringsdynamik i tre klasser: 0) Initial immobilisering av N och ingen återmineralisering inom överskådlig tid, 1) Omedelbar nettomineralisering och 2) Initial immobilisering som övergår i nettomineralisering inom kort. Resultaten visar att det med metoderna "Discriminant PLS" och "Support vector machines" går bra att skilja mellan klass 0 och 1, men inte klass 2. Att nästan inga prov i klass 2 klassificeras rätt är ett bakslag.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Till jordbruksmark återförs årligen stora mängder växtmaterial i form av skörderester, fånggrödor och gröngödsling. Detta har ett avgörande inflytande på omsättningen av bl.a. kol och kväve i marken. Det är därför viktigt att känna till hur olika växtmaterial omsätts i marken för att kunna förutsäga hur olika åtgärder kommer att påverka mängden växttillgängligt kväve och risken för kväveförluster. Viktig för utnyttjandet av tillfört organiskt kväve och för att minimera risken för läckage till miljön är att kväve frigörs när den växande plantan behöver det. Framför allt kväverika växtmaterial gör att halterna av växttillgängligt kväve ökar i marken när det börjar brytas ner. Andra material, som innehåller mindre kväve och är mer svårnedbrytbara, förbrukar istället mineralkväve i marken eftersom det finns för lite tillgängligt i växtmaterialet för att de nedbrytande mikroorganismerna skall kunna växa. Beroende på hur mycket kväve som fattas ger vissa material upphov till en nettomineralisering efter ett tag, när överskottet på kol förbrukats, med andra börjar återmineralisera kväve endast i mycket liten omfattning. Vilken typ av mineraliseringsdynamik som utvecklas har stor betydelse för kvävehushållningen i jordbruket. Brukar man t.ex. ner en snabbt återmineraliserande växt långt innan det finns ett kvävebehov hos en odlad gröda är risken stor att mycket av det kvävet läcker ut med dräneringsvattnet. Det finns därför ett värde i att kunna förutsäga vilken typ av material som skall brukas ned i marken.
Det finns modeller som beskriver mineraliseringsdynamik i marken. Men de är oftast inte särskilt användarvänliga och kräver mycket indata. Syftet med den här studien var att använda den mycket snabba och enkla analysmetoden nära infraröd spektroskopi i kombination med statistiska/matematiska metoder som delar in prov i klasser utifrån t.ex. absorbansen i det nära infraröda våglängdsområdet.
Mad denna teknik gick det bra att klassificera växtrester, gröngödslingsgrödor m.m. med avseende på det två ytterligheterna omedelbar nettomineralisering och utdragen immobilisering. Däremot är klassificeringen med avseende på initial immobiliserring med efterföljande nettomineralisering mycket osäker. Eftersom det är en flytande övergång mellan klasserna var detta i viss mån väntat, men att så få i denna klass klassificeras rätt är ett bakslag eftersom denna klass kanske är den mest intressanta med tanke på kvävehushållningsfrågor. Nyttan med att gå vidare förefaller tveksam.
Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020
The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …
Läs merProjektnummer: S-18-60-999 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2020
Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …
Läs merProjektnummer: S-18-60-000 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020
The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …
Läs merProjektnummer: S-18-60-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020
In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the …
Läs merProjektnummer: S-18-60-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020
Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …
Läs merProjektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020
Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …
Läs merProjektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020
This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …
Läs merProjektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019
In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …
Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019
The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …
Läs merProjektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019
The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …
Läs mer