Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Klassificering av växtmaterial för bedömning av kväveeffekt till efterkommande gröda

Status: Avslutat
Projektnummer: 0448011
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2004
Datum för slutrapport: 1 juni 2012
Huvudsökande: Bo Stenberg
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: bo.stenberg@slu.se
Telefon: 0511 - 67276
Beviljade medel: 190 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Till jordbruksmark återförs årligen stora mängder växtmaterial i form av skörderester, gröngödsling, etc. Detta har ett avgörande inflytande på omsättningen av bl.a. kol och kväve i marken. Det är därför viktigt att känna till hur olika växtmaterial omsätts i marken för att kunna förutsäga hur olika åtgärder kommer att påverka mängden växttillgängligt kväve och risken för kväveförluster. Avsikten med denna pilotstudie var att utvärdera om det med NIR-teknik och statistiska metoder går att skapa en modell som kan klassificera växmaterial utifrån deras N-mineraliseringsdynamik i tre klasser: 0) Initial immobilisering av N och ingen återmineralisering inom överskådlig tid, 1) Omedelbar nettomineralisering och 2) Initial immobilisering som övergår i nettomineralisering inom kort. Resultaten visar att det med metoderna "Discriminant PLS" och "Support vector machines" går bra att skilja mellan klass 0 och 1, men inte klass 2. Att nästan inga prov i klass 2 klassificeras rätt är ett bakslag.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Till jordbruksmark återförs årligen stora mängder växtmaterial i form av skörderester, fånggrödor och gröngödsling. Detta har ett avgörande inflytande på omsättningen av bl.a. kol och kväve i marken. Det är därför viktigt att känna till hur olika växtmaterial omsätts i marken för att kunna förutsäga hur olika åtgärder kommer att påverka mängden växttillgängligt kväve och risken för kväveförluster. Viktig för utnyttjandet av tillfört organiskt kväve och för att minimera risken för läckage till miljön är att kväve frigörs när den växande plantan behöver det. Framför allt kväverika växtmaterial gör att halterna av växttillgängligt kväve ökar i marken när det börjar brytas ner. Andra material, som innehåller mindre kväve och är mer svårnedbrytbara, förbrukar istället mineralkväve i marken eftersom det finns för lite tillgängligt i växtmaterialet för att de nedbrytande mikroorganismerna skall kunna växa. Beroende på hur mycket kväve som fattas ger vissa material upphov till en nettomineralisering efter ett tag, när överskottet på kol förbrukats, med andra börjar återmineralisera kväve endast i mycket liten omfattning. Vilken typ av mineraliseringsdynamik som utvecklas har stor betydelse för kvävehushållningen i jordbruket. Brukar man t.ex. ner en snabbt återmineraliserande växt långt innan det finns ett kvävebehov hos en odlad gröda är risken stor att mycket av det kvävet läcker ut med dräneringsvattnet. Det finns därför ett värde i att kunna förutsäga vilken typ av material som skall brukas ned i marken.

Det finns modeller som beskriver mineraliseringsdynamik i marken. Men de är oftast inte särskilt användarvänliga och kräver mycket indata. Syftet med den här studien var att använda den mycket snabba och enkla analysmetoden nära infraröd spektroskopi i kombination med statistiska/matematiska metoder som delar in prov i klasser utifrån t.ex. absorbansen i det nära infraröda våglängdsområdet.

Mad denna teknik gick det bra att klassificera växtrester, gröngödslingsgrödor m.m. med avseende på det två ytterligheterna omedelbar nettomineralisering och utdragen immobilisering. Däremot är klassificeringen med avseende på initial immobiliserring med efterföljande nettomineralisering mycket osäker. Eftersom det är en flytande övergång mellan klasserna var detta i viss mån väntat, men att så få i denna klass klassificeras rätt är ett bakslag eftersom denna klass kanske är den mest intressanta med tanke på kvävehushållningsfrågor. Nyttan med att gå vidare förefaller tveksam.

 

Antal träffar i projektbanken: 1715

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Ny teknik och regional strategi för recirkulering av växtnäring i stallgödsel
Helena Aronsson

Projektnummer: O-20-23-457 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass
Milk

A main challenge for regions with intensive livestock production is phosphorus (P) surplus on farms, resulting in low P use efficiency and losses to waters. The project will provide solutions to increase P recycling from animal manure. This will decrease our dependency on imported P fertilizers, …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet
Pernilla Tidåker, SLU

Projektnummer: R-18-26-136 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Sustainable dairy systems must strive for practices that reduce the negative impacts and enhance the positive impacts, and find measures to track changes in relation to different goals. The aim of this project is to investigate how indicators and tools for ecosystem services and biodiversity can be …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev