Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Klimatrobusta odlingssystem med radhackning mot rot- och fröogräs i stråsäd

Status: Avslutat
Projektnummer: H1160130
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 28 januari 2016
Huvudsökande: Per Ståhl
Organisation: Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
E-postadress: per.stahl@hush.se
Telefon: 013-355300
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Projektet genomförde 20 fältförsök i två serier, ”raduppbyggnad” och ”tistelbekämpning”, för att utveckla odlingstekniken i vårvete och höstvete på 25 och 50 cm radavstånd. Cameleon, användes för sådd och radhackning. En breddning av såraden (12 cm band eller dubbelrad) ökade skörden jämfört med smal rad på 50 cm radavstånd. Skördeförlusten halverades från 10-12 % för smala rader till 5-7 % med breda rader, jämfört med 25 cm. Skörden påverkades inte av två eller tre hackningar på 50 cm radavstånd och det fanns ingen skillnad i effekt på åkertistel på grund av antal hackningar eller radavstånd. Positiva samband fanns mellan effekten av radhackningen och mängden åkertistlar före hackningen, med bra effekt vid hög täthet medan en uppförökning kan ske vid låg täthet. Åkermolke visade en mindre uppförökning vid låga förekomster och behandlingseffekterna var tydligare. Uppföljning av radhackning med åtgärder under hösten och nästkommande år är viktiga för att behålla effekten.

Ny teknik med breda radavstånd ökar möjligheterna i ekologisk odling för bekämpning av rotogräs, speciellt tistlar, i växande gröda. Målet med projektet var att utveckla odlingstekniken för vår- och höstvete på 50 cm radavstånd, vilket ger större hackad yta jämfört med 25 cm radavstånd. Studierna genomfördes i försöksserierna; ”raduppbyggnad” och ”tistelbekämpning”. Cameleon, en stabil maskin för sådd och radhackning med optisk styrning, användes i projektet. I raduppbyggnad undersöktes effekten av att minska utsädesmängden till 70 % av normal, och en breddning av såraden på 50 cm radavstånd. En dubbelrad med 5 cm mellan raderna och ett ca 12 cm brett såband, jämfördes med smala rader (ca 2 cm) på 50 cm och 25 cm radavstånd. I tistelbekämpning jämfördes två och tre hackningar på 50 cm radavstånd med två hackningar på 25 cm radavstånd. Totalt utfördes 20 försök med höstvete Stava och vårvete Dacke under 2012-2015 på lerjordar i Mellansverige.
Resultaten visar att skörden kan ökas genom att bredda såraden vid odling av vårvete och höstvete på 50 cm radavstånd. Skördesänkningen, jämfört med 25 cm radavstånd, halverades från 10-12 % jämfört med smala rader till 5-7 % med breda rader, vid en skördenivå på 5500 kg/ha. Bandsådd var något bättre än dubbelrad i vårvete och vid höga skördenivåer i höstvete. Bandsådden hade, med den stabila gåsfot som användes, en uppkomst jämförbar med smala rader vilket är viktigt för odlingssäkerheten. Proteinhalten ökade 0,5-1 % i alla led med 50 cm radavstånd Sänkt utsädesmängd (70 %) vid 50 cm radavstånd (smal rad, ca 2 cm), gav samma skörd som normal utsädesmängd. I vårvete gav bandsådd och sänkt utsädesmängd högre stråstyrka vid 50 cm radavstånd.
Försöken visar att tre hackningar (den 3:e efter axgång) på 50 cm radavstånd kan utföras utan att skörden påverkas jämfört med två hackningar. Hackningarna gjordes då åkertisteln hade ca 6 blad. Skillnad i effekt på åkertistel, fanns mellan försöksleden i två av sju försök, men inte vid en sammanslagning av alla försök. Positiva samband fanns mellan effekten av radhackningen och mängden tistlar före hackningen. Vid stor förekomst var effekten god medan en uppförökning av antalet tistlar till efterföljande år kan ske vid låg täthet. Orsaken till detta kan vara sönderdelningen av tistelns rotsystem, och att de tistlar som står kvar i raden sprider nya rotutlöpare. Risken för uppförökning vid låga förekomster visar vikten av uppföljning efter en radhackning mot åkertistel. Efter skörd och året efter bör åtgärder vidtas för bekämpning av nya tistelskott. Radhackningen bör anpassas efter rotogräsens känsliga stadier; före 6 blad på åkertistel och före 5 blad på åkermolke.
Radhackningseffekten på åkermolke var bättre på 50 cm radavstånd jämfört med 25 cm radavstånd i höstvete. I vårvete fanns inga skillnader mellan radavstånden. Uppförökningen vid låga tätheter var mindre hos åkermolke jämfört med åkertistel.
Slutsatser
• Bred sårad vid odling av vårvete och höstvete på 50 cm ökade skörden jämfört med smal rad. Skördesänkningen, jämfört med 25 cm radavstånd, halverades från 10-12 % jämfört med smala rader till 5-7 % med breda rader
• 70 % av normal utsädesmängd vid odling på 50 cm radavstånd med en smal rad gav oförändrad skörd jämfört med normal utsädesmängd och i vårvete en högre stråstyrka.
• Två eller tre hackningar på 50 cm radavstånd är lika effektivt mot åkertistel som två hackningar på 25 cm radavstånd.
• Tätheten av åkertistlar avgör effekten av radhackning. Vid låg täthet kan antalet tistlar uppförökas.
• Radhackningseffekten var tydligare på åkermolke och uppförökningen vid låga tätheter var mindre jämfört med åkertistel.
• Uppföljning av radhackning med åtgärder mot nya tistelskott, under hösten och nästkommande år, är viktiga för att behålla hackningseffekten.

 

Antal träffar i projektbanken: 1739

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Söka vägar till ekonomiskt hållbar lammköttsproduktion med hjälp av en expertpanel
Mikaela Jardstedt

Projektnummer: O-21-20-616 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Meat

The aim of the project is to find ways to profitable and, thus, growing and economically sustainable Swedish lamb meat production using an expert panel of lamb producers, advisors and researchers. The project results in a number of suggestions for measures that can improve farm profitability, …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Från negativ till positiv - Ny diagnostik för identifiering av etiologi vid okända virusinfektioner hos häst
Anne-Lie Blomström, Swedish university of agricultural sciences

Projektnummer: H-20-47-555 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Viral infections of horses have significant impact on animal welfare and can lead to huge economic losses. One of the first early signs of a viral infection is the development of fever and to at this early step be able to identify the agent behind the infection would lead to rapid and correct …

Läs mer

Förstärka ridskolors kunskapsbas för att förbättra hästvälfärd och kommunikation mellan människa och häst
Elke Hartmann, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-21-47-636 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

An alarmingly high number of accidents involve humans and horses and the welfare of many horses is compromised as shown by signs of discomfort specifically during ridden work. Research indicates that this is due to miscommunication between riders/handlers and horses and mismanagement caused by …

Läs mer

Objektiv måling av øvre luftvegs obstruksjon i Norsk og Svenske travhester
Eric Strand, NMBU, Norway

Projektnummer: H-19-47-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Upper respiratory tract (URT) collapse during exercise is one of the most common causes of poor performance in
sporting horses worldwide. Evaluation of laryngeal/ pharyngeal collapse during exercise in horses is currently graded
subjectively from videoendoscopic recordings on a treadmill or from …

Läs mer

En svensk modell för kontroll av LA-MRSA i grisproduktionen
Susanna Sternberg Lewerin

Projektnummer: O-20-20-449 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat

Antimicrobial resistance (AMR) is a global health threat. The WHO global action plan on AMR mentions LA-MRSA (Livestock-associated Methicillin Resistant Staphylococcus aureus) that is prevalent in pigs in many countries. The public health threat is generally low but for affected individuals it is a …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet
Pernilla Tidåker, SLU

Projektnummer: R-18-26-136 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Sustainable dairy systems must strive for practices that reduce the negative impacts and enhance the positive impacts, and find measures to track changes in relation to different goals. The aim of this project is to investigate how indicators and tools for ecosystem services and biodiversity can be …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev