Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Klimatrobusta odlingssystem med radhackning mot rot- och fröogräs i stråsäd

Status: Avslutat
Projektnummer: H1160130
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 28 januari 2016
Huvudsökande: Per Ståhl
Organisation: Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
E-postadress: per.stahl@hush.se
Telefon: 013-355300
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Projektet genomförde 20 fältförsök i två serier, ”raduppbyggnad” och ”tistelbekämpning”, för att utveckla odlingstekniken i vårvete och höstvete på 25 och 50 cm radavstånd. Cameleon, användes för sådd och radhackning. En breddning av såraden (12 cm band eller dubbelrad) ökade skörden jämfört med smal rad på 50 cm radavstånd. Skördeförlusten halverades från 10-12 % för smala rader till 5-7 % med breda rader, jämfört med 25 cm. Skörden påverkades inte av två eller tre hackningar på 50 cm radavstånd och det fanns ingen skillnad i effekt på åkertistel på grund av antal hackningar eller radavstånd. Positiva samband fanns mellan effekten av radhackningen och mängden åkertistlar före hackningen, med bra effekt vid hög täthet medan en uppförökning kan ske vid låg täthet. Åkermolke visade en mindre uppförökning vid låga förekomster och behandlingseffekterna var tydligare. Uppföljning av radhackning med åtgärder under hösten och nästkommande år är viktiga för att behålla effekten.

Ny teknik med breda radavstånd ökar möjligheterna i ekologisk odling för bekämpning av rotogräs, speciellt tistlar, i växande gröda. Målet med projektet var att utveckla odlingstekniken för vår- och höstvete på 50 cm radavstånd, vilket ger större hackad yta jämfört med 25 cm radavstånd. Studierna genomfördes i försöksserierna; ”raduppbyggnad” och ”tistelbekämpning”. Cameleon, en stabil maskin för sådd och radhackning med optisk styrning, användes i projektet. I raduppbyggnad undersöktes effekten av att minska utsädesmängden till 70 % av normal, och en breddning av såraden på 50 cm radavstånd. En dubbelrad med 5 cm mellan raderna och ett ca 12 cm brett såband, jämfördes med smala rader (ca 2 cm) på 50 cm och 25 cm radavstånd. I tistelbekämpning jämfördes två och tre hackningar på 50 cm radavstånd med två hackningar på 25 cm radavstånd. Totalt utfördes 20 försök med höstvete Stava och vårvete Dacke under 2012-2015 på lerjordar i Mellansverige.
Resultaten visar att skörden kan ökas genom att bredda såraden vid odling av vårvete och höstvete på 50 cm radavstånd. Skördesänkningen, jämfört med 25 cm radavstånd, halverades från 10-12 % jämfört med smala rader till 5-7 % med breda rader, vid en skördenivå på 5500 kg/ha. Bandsådd var något bättre än dubbelrad i vårvete och vid höga skördenivåer i höstvete. Bandsådden hade, med den stabila gåsfot som användes, en uppkomst jämförbar med smala rader vilket är viktigt för odlingssäkerheten. Proteinhalten ökade 0,5-1 % i alla led med 50 cm radavstånd Sänkt utsädesmängd (70 %) vid 50 cm radavstånd (smal rad, ca 2 cm), gav samma skörd som normal utsädesmängd. I vårvete gav bandsådd och sänkt utsädesmängd högre stråstyrka vid 50 cm radavstånd.
Försöken visar att tre hackningar (den 3:e efter axgång) på 50 cm radavstånd kan utföras utan att skörden påverkas jämfört med två hackningar. Hackningarna gjordes då åkertisteln hade ca 6 blad. Skillnad i effekt på åkertistel, fanns mellan försöksleden i två av sju försök, men inte vid en sammanslagning av alla försök. Positiva samband fanns mellan effekten av radhackningen och mängden tistlar före hackningen. Vid stor förekomst var effekten god medan en uppförökning av antalet tistlar till efterföljande år kan ske vid låg täthet. Orsaken till detta kan vara sönderdelningen av tistelns rotsystem, och att de tistlar som står kvar i raden sprider nya rotutlöpare. Risken för uppförökning vid låga förekomster visar vikten av uppföljning efter en radhackning mot åkertistel. Efter skörd och året efter bör åtgärder vidtas för bekämpning av nya tistelskott. Radhackningen bör anpassas efter rotogräsens känsliga stadier; före 6 blad på åkertistel och före 5 blad på åkermolke.
Radhackningseffekten på åkermolke var bättre på 50 cm radavstånd jämfört med 25 cm radavstånd i höstvete. I vårvete fanns inga skillnader mellan radavstånden. Uppförökningen vid låga tätheter var mindre hos åkermolke jämfört med åkertistel.
Slutsatser
• Bred sårad vid odling av vårvete och höstvete på 50 cm ökade skörden jämfört med smal rad. Skördesänkningen, jämfört med 25 cm radavstånd, halverades från 10-12 % jämfört med smala rader till 5-7 % med breda rader
• 70 % av normal utsädesmängd vid odling på 50 cm radavstånd med en smal rad gav oförändrad skörd jämfört med normal utsädesmängd och i vårvete en högre stråstyrka.
• Två eller tre hackningar på 50 cm radavstånd är lika effektivt mot åkertistel som två hackningar på 25 cm radavstånd.
• Tätheten av åkertistlar avgör effekten av radhackning. Vid låg täthet kan antalet tistlar uppförökas.
• Radhackningseffekten var tydligare på åkermolke och uppförökningen vid låga tätheter var mindre jämfört med åkertistel.
• Uppföljning av radhackning med åtgärder mot nya tistelskott, under hösten och nästkommande år, är viktiga för att behålla hackningseffekten.

 

Antal träffar i projektbanken: 1739

Hästsparkas anslagsenergi - underlag för dimensionering av stallinredning och byggnadskonstruktioner
Madeleine Magnusson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H-14-47-006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 mars 2022

The aim is to get basic data for testing impact energy resistance of stable fittings and building elements. The goal is to quantify potential impact energy of horse kicks in order to elucidate the implication of “sufficient strength to resist horse kicks”, which is a demand for stable fitting …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2022

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2022

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 januari 2022

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

Det är inne att vara en utehöna
Helena Aronsson

Projektnummer: O-16-23-751 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 januari 2022

Matfågel

Innovative outdoor poultry production farms are faced with new challenges. Therefore we intend to: 1) Develop user-friendly guidelines for risk assessment of nutrient load and losses in outdoor systems 2) Identify possible improvements and technical solutions for reducing risk of phosphorus losses …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 januari 2022

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2021

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2021

Potatis
Växtodling

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Odlingssystem och jordbearbetning 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2021

The aim of the committee of soil management is to find systems for soil tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. Further objectives are to reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Marie Rhodin, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 oktober 2021

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev