Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Klimatsmarta mjölkprodukter från stora mjölkkobesättningar – hur går vi vidare?

Status: Avslutat
Projektnummer: V0830415
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 9 januari 2013
Huvudsökande: Christian Swensson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: christian.swensson@slu.se
Telefon: 040-415106
Beviljade medel: 2 615 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I projektet ”Klimatsmart mjölkproduktion” (SLF-projekt V0830415) har växt-husavgången för svensk mjölkproduktion beräknats (carbon footprint, CF). Vid m jämförelser mellan länder, regioner eller mjölkgårdar är det viktigt att be-räkningen av CF har utförts med samma metod. Man bör också vara medveten om att flera biologiska processer bakom avgången av växthusgaser är svåra att kvantifiera. Analysen visar att det är stor spridning i CF mellan olika mjölk-gårdar i Sverige, framförallt beroende på management. Kons fodersmältning, foderodling och valet av fodermedel har stor påverkan på mjölkens CF. En åt-gärd för att minska CF på mjölkgårdar är att förbättra fodereffektiviteten. Valet av proteinfodermedel till mjölkkorna har stor påverkan, speciellt om hänsyn tas till förändrad markanvändning vid odling av proteingrödor.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Klimatpåverkan från mjölkproduktionen har varit i fokus de senaste åren, inte minst p g a djurens utsläpp av metan. Mjölkens klimatpåverkan består dock inte enbart av det metan som bildas vid foderomvandling i våmmen. Sett till hela mjölkens livscykel så står foderproduktionen för en betydande
andel av växthusgaserna medan t. ex. transporter och gårdens elförbrukning utgör små andelar.
Ett standardiserat sätt för att bestämma en produkts miljöpåverkan är utföra en så kallad livscykelanalys. Det innebär att man följer en produkt ”från vaggan till graven”, för mjölkproduktion innebär det att man tar hänsyn till eventuella miljöeffekter från tillverkning av mineralgödsel, odling av foder-grödor fram mejeriet. För mjölk står primärproduktionen för ca 80-90% av de totala utsläppen av växthusgaser och därför analyseras ofta mjölkens klimatpåverkan ”från vaggan till gårdsgrind”. När det bara är produktens
klimatpåverkan som studeras brukar detta definieras som produktens ”car-bon footprint” (CF).
Resultaten från projektet ”Klimatsmart mjölkproduktion” visar att det är stor variation i ”carbon footprint” mellan mjölkgårdar i Sverige, minst 17%. Vid en jämförelse mellan svensk mjölkproduktion med mjölkproduktion i Nya Zeeland är det ungefär samma storleksordning på CF trots stora skillnader i hur mjölken produceras. De största orsakerna till variationen i CF hos svenska mjölkgårdar när det gäller odlingen är skillnad i kvävegiva, kilo per hektar och dieselanvändningen räknat per hektar. För mjölkkobesättningarna var det stor variation i grovfoderandel, mjölkavkastning och hur mycket kväve som finns ”bakom svans”.
Kornas foderstat har stor betydelse för CF från mjölkproduktionen. Fodret påverkar både fodersmältningen och därmed metanavgången från kon och växthusavgången vid foderodlingen. Mjölkkons metanproduktion är en oundviklig konsekvens av framförallt cellulosanedbrytningen i våmmen och ”priset” kon betalar för att kunna livnära sig på grovfoder. Växthusavgången vid foderodlingen går att påverka betydligt mer. Åtgärder för att minska växthusavgången är att odla vall som utnyttjar både kväve i stallgödsel och baljväxternas kvävefixering på optimalt sätt och att framförallt använda närodlat foder. Minst lika viktigt är att ha en hög fodereffektivitet, det vill säga producera mycket mjölk på varje kilo foder. Det innebär att minska fo-derspillet och en ha en bra foderstyrning.
Vid jämförelse av CF i mjölkproduktion mellan olika länder, mjölkprodukt-ionssystem och olika mjölkgårdar är det viktigt att beräkningarna är utförda på samma sätt. En mjölkgård producerar både mjölk och kött vilket innebär att avgången av växthusgaser ska fördelas på både mjölk och kött. En hög mjölkavkastning per mjölkko kan vara fördelaktigt, det innebär att växthus-avgången fördelas på en större mängd mjölk. Å andra sidan behövs det färre mjölkkor i detta scenario vilket medför en lägre köttproduktion från mjölk-gårdarna. Vid samma köttkonsumtion måste isåfall köttet komma från diko-produktion vilket har en större växthusavgång för köttproduktion. Ur ett samhällsperspektiv kan det därför vara bättre med en mjölkproduktion där mjölkavkastningen per ko är något lägre.

 

Antal träffar i projektbanken: 1611

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress