Klimatsmarta mjölkprodukter från stora mjölkkobesättningar – hur går vi vidare?

Sammanfattning av slutrapport
I projektet ”Klimatsmart mjölkproduktion” (SLF-projekt V0830415) har växt-husavgången för svensk mjölkproduktion beräknats (carbon footprint, CF). Vid m jämförelser mellan länder, regioner eller mjölkgårdar är det viktigt att be-räkningen av CF har utförts med samma metod. Man bör också vara medveten om att flera biologiska processer bakom avgången av växthusgaser är svåra att kvantifiera. Analysen visar att det är stor spridning i CF mellan olika mjölk-gårdar i Sverige, framförallt beroende på management. Kons fodersmältning, foderodling och valet av fodermedel har stor påverkan på mjölkens CF. En åt-gärd för att minska CF på mjölkgårdar är att förbättra fodereffektiviteten. Valet av proteinfodermedel till mjölkkorna har stor påverkan, speciellt om hänsyn tas till förändrad markanvändning vid odling av proteingrödor.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Klimatpåverkan från mjölkproduktionen har varit i fokus de senaste åren, inte minst p g a djurens utsläpp av metan. Mjölkens klimatpåverkan består dock inte enbart av det metan som bildas vid foderomvandling i våmmen. Sett till hela mjölkens livscykel så står foderproduktionen för en betydande
andel av växthusgaserna medan t. ex. transporter och gårdens elförbrukning utgör små andelar.
Ett standardiserat sätt för att bestämma en produkts miljöpåverkan är utföra en så kallad livscykelanalys. Det innebär att man följer en produkt ”från vaggan till graven”, för mjölkproduktion innebär det att man tar hänsyn till eventuella miljöeffekter från tillverkning av mineralgödsel, odling av foder-grödor fram mejeriet. För mjölk står primärproduktionen för ca 80-90% av de totala utsläppen av växthusgaser och därför analyseras ofta mjölkens klimatpåverkan ”från vaggan till gårdsgrind”. När det bara är produktens
klimatpåverkan som studeras brukar detta definieras som produktens ”car-bon footprint” (CF).
Resultaten från projektet ”Klimatsmart mjölkproduktion” visar att det är stor variation i ”carbon footprint” mellan mjölkgårdar i Sverige, minst 17%. Vid en jämförelse mellan svensk mjölkproduktion med mjölkproduktion i Nya Zeeland är det ungefär samma storleksordning på CF trots stora skillnader i hur mjölken produceras. De största orsakerna till variationen i CF hos svenska mjölkgårdar när det gäller odlingen är skillnad i kvävegiva, kilo per hektar och dieselanvändningen räknat per hektar. För mjölkkobesättningarna var det stor variation i grovfoderandel, mjölkavkastning och hur mycket kväve som finns ”bakom svans”.
Kornas foderstat har stor betydelse för CF från mjölkproduktionen. Fodret påverkar både fodersmältningen och därmed metanavgången från kon och växthusavgången vid foderodlingen. Mjölkkons metanproduktion är en oundviklig konsekvens av framförallt cellulosanedbrytningen i våmmen och ”priset” kon betalar för att kunna livnära sig på grovfoder. Växthusavgången vid foderodlingen går att påverka betydligt mer. Åtgärder för att minska växthusavgången är att odla vall som utnyttjar både kväve i stallgödsel och baljväxternas kvävefixering på optimalt sätt och att framförallt använda närodlat foder. Minst lika viktigt är att ha en hög fodereffektivitet, det vill säga producera mycket mjölk på varje kilo foder. Det innebär att minska fo-derspillet och en ha en bra foderstyrning.
Vid jämförelse av CF i mjölkproduktion mellan olika länder, mjölkprodukt-ionssystem och olika mjölkgårdar är det viktigt att beräkningarna är utförda på samma sätt. En mjölkgård producerar både mjölk och kött vilket innebär att avgången av växthusgaser ska fördelas på både mjölk och kött. En hög mjölkavkastning per mjölkko kan vara fördelaktigt, det innebär att växthus-avgången fördelas på en större mängd mjölk. Å andra sidan behövs det färre mjölkkor i detta scenario vilket medför en lägre köttproduktion från mjölk-gårdarna. Vid samma köttkonsumtion måste isåfall köttet komma från diko-produktion vilket har en större växthusavgång för köttproduktion. Ur ett samhällsperspektiv kan det därför vara bättre med en mjölkproduktion där mjölkavkastningen per ko är något lägre.