Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Klimatsmarta mjölkprodukter från stora mjölkkobesättningar – hur går vi vidare?

Status: Avslutat
Projektnummer: V0830415
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 9 januari 2013
Huvudsökande: Christian Swensson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: christian.swensson@slu.se
Telefon: 040-415106
Beviljade medel: 2 615 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I projektet ”Klimatsmart mjölkproduktion” (SLF-projekt V0830415) har växt-husavgången för svensk mjölkproduktion beräknats (carbon footprint, CF). Vid m jämförelser mellan länder, regioner eller mjölkgårdar är det viktigt att be-räkningen av CF har utförts med samma metod. Man bör också vara medveten om att flera biologiska processer bakom avgången av växthusgaser är svåra att kvantifiera. Analysen visar att det är stor spridning i CF mellan olika mjölk-gårdar i Sverige, framförallt beroende på management. Kons fodersmältning, foderodling och valet av fodermedel har stor påverkan på mjölkens CF. En åt-gärd för att minska CF på mjölkgårdar är att förbättra fodereffektiviteten. Valet av proteinfodermedel till mjölkkorna har stor påverkan, speciellt om hänsyn tas till förändrad markanvändning vid odling av proteingrödor.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Klimatpåverkan från mjölkproduktionen har varit i fokus de senaste åren, inte minst p g a djurens utsläpp av metan. Mjölkens klimatpåverkan består dock inte enbart av det metan som bildas vid foderomvandling i våmmen. Sett till hela mjölkens livscykel så står foderproduktionen för en betydande
andel av växthusgaserna medan t. ex. transporter och gårdens elförbrukning utgör små andelar.
Ett standardiserat sätt för att bestämma en produkts miljöpåverkan är utföra en så kallad livscykelanalys. Det innebär att man följer en produkt ”från vaggan till graven”, för mjölkproduktion innebär det att man tar hänsyn till eventuella miljöeffekter från tillverkning av mineralgödsel, odling av foder-grödor fram mejeriet. För mjölk står primärproduktionen för ca 80-90% av de totala utsläppen av växthusgaser och därför analyseras ofta mjölkens klimatpåverkan ”från vaggan till gårdsgrind”. När det bara är produktens
klimatpåverkan som studeras brukar detta definieras som produktens ”car-bon footprint” (CF).
Resultaten från projektet ”Klimatsmart mjölkproduktion” visar att det är stor variation i ”carbon footprint” mellan mjölkgårdar i Sverige, minst 17%. Vid en jämförelse mellan svensk mjölkproduktion med mjölkproduktion i Nya Zeeland är det ungefär samma storleksordning på CF trots stora skillnader i hur mjölken produceras. De största orsakerna till variationen i CF hos svenska mjölkgårdar när det gäller odlingen är skillnad i kvävegiva, kilo per hektar och dieselanvändningen räknat per hektar. För mjölkkobesättningarna var det stor variation i grovfoderandel, mjölkavkastning och hur mycket kväve som finns ”bakom svans”.
Kornas foderstat har stor betydelse för CF från mjölkproduktionen. Fodret påverkar både fodersmältningen och därmed metanavgången från kon och växthusavgången vid foderodlingen. Mjölkkons metanproduktion är en oundviklig konsekvens av framförallt cellulosanedbrytningen i våmmen och ”priset” kon betalar för att kunna livnära sig på grovfoder. Växthusavgången vid foderodlingen går att påverka betydligt mer. Åtgärder för att minska växthusavgången är att odla vall som utnyttjar både kväve i stallgödsel och baljväxternas kvävefixering på optimalt sätt och att framförallt använda närodlat foder. Minst lika viktigt är att ha en hög fodereffektivitet, det vill säga producera mycket mjölk på varje kilo foder. Det innebär att minska fo-derspillet och en ha en bra foderstyrning.
Vid jämförelse av CF i mjölkproduktion mellan olika länder, mjölkprodukt-ionssystem och olika mjölkgårdar är det viktigt att beräkningarna är utförda på samma sätt. En mjölkgård producerar både mjölk och kött vilket innebär att avgången av växthusgaser ska fördelas på både mjölk och kött. En hög mjölkavkastning per mjölkko kan vara fördelaktigt, det innebär att växthus-avgången fördelas på en större mängd mjölk. Å andra sidan behövs det färre mjölkkor i detta scenario vilket medför en lägre köttproduktion från mjölk-gårdarna. Vid samma köttkonsumtion måste isåfall köttet komma från diko-produktion vilket har en större växthusavgång för köttproduktion. Ur ett samhällsperspektiv kan det därför vara bättre med en mjölkproduktion där mjölkavkastningen per ko är något lägre.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev