Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Klimatsmarta mjölkprodukter från stora mjölkkobesättningar – hur går vi vidare?

Status: Avslutat
Projektnummer: V0830415
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 9 januari 2013
Huvudsökande: Christian Swensson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: christian.swensson@slu.se
Telefon: 040-415106
Beviljade medel: 2 615 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I projektet ”Klimatsmart mjölkproduktion” (SLF-projekt V0830415) har växt-husavgången för svensk mjölkproduktion beräknats (carbon footprint, CF). Vid m jämförelser mellan länder, regioner eller mjölkgårdar är det viktigt att be-räkningen av CF har utförts med samma metod. Man bör också vara medveten om att flera biologiska processer bakom avgången av växthusgaser är svåra att kvantifiera. Analysen visar att det är stor spridning i CF mellan olika mjölk-gårdar i Sverige, framförallt beroende på management. Kons fodersmältning, foderodling och valet av fodermedel har stor påverkan på mjölkens CF. En åt-gärd för att minska CF på mjölkgårdar är att förbättra fodereffektiviteten. Valet av proteinfodermedel till mjölkkorna har stor påverkan, speciellt om hänsyn tas till förändrad markanvändning vid odling av proteingrödor.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Klimatpåverkan från mjölkproduktionen har varit i fokus de senaste åren, inte minst p g a djurens utsläpp av metan. Mjölkens klimatpåverkan består dock inte enbart av det metan som bildas vid foderomvandling i våmmen. Sett till hela mjölkens livscykel så står foderproduktionen för en betydande
andel av växthusgaserna medan t. ex. transporter och gårdens elförbrukning utgör små andelar.
Ett standardiserat sätt för att bestämma en produkts miljöpåverkan är utföra en så kallad livscykelanalys. Det innebär att man följer en produkt ”från vaggan till graven”, för mjölkproduktion innebär det att man tar hänsyn till eventuella miljöeffekter från tillverkning av mineralgödsel, odling av foder-grödor fram mejeriet. För mjölk står primärproduktionen för ca 80-90% av de totala utsläppen av växthusgaser och därför analyseras ofta mjölkens klimatpåverkan ”från vaggan till gårdsgrind”. När det bara är produktens
klimatpåverkan som studeras brukar detta definieras som produktens ”car-bon footprint” (CF).
Resultaten från projektet ”Klimatsmart mjölkproduktion” visar att det är stor variation i ”carbon footprint” mellan mjölkgårdar i Sverige, minst 17%. Vid en jämförelse mellan svensk mjölkproduktion med mjölkproduktion i Nya Zeeland är det ungefär samma storleksordning på CF trots stora skillnader i hur mjölken produceras. De största orsakerna till variationen i CF hos svenska mjölkgårdar när det gäller odlingen är skillnad i kvävegiva, kilo per hektar och dieselanvändningen räknat per hektar. För mjölkkobesättningarna var det stor variation i grovfoderandel, mjölkavkastning och hur mycket kväve som finns ”bakom svans”.
Kornas foderstat har stor betydelse för CF från mjölkproduktionen. Fodret påverkar både fodersmältningen och därmed metanavgången från kon och växthusavgången vid foderodlingen. Mjölkkons metanproduktion är en oundviklig konsekvens av framförallt cellulosanedbrytningen i våmmen och ”priset” kon betalar för att kunna livnära sig på grovfoder. Växthusavgången vid foderodlingen går att påverka betydligt mer. Åtgärder för att minska växthusavgången är att odla vall som utnyttjar både kväve i stallgödsel och baljväxternas kvävefixering på optimalt sätt och att framförallt använda närodlat foder. Minst lika viktigt är att ha en hög fodereffektivitet, det vill säga producera mycket mjölk på varje kilo foder. Det innebär att minska fo-derspillet och en ha en bra foderstyrning.
Vid jämförelse av CF i mjölkproduktion mellan olika länder, mjölkprodukt-ionssystem och olika mjölkgårdar är det viktigt att beräkningarna är utförda på samma sätt. En mjölkgård producerar både mjölk och kött vilket innebär att avgången av växthusgaser ska fördelas på både mjölk och kött. En hög mjölkavkastning per mjölkko kan vara fördelaktigt, det innebär att växthus-avgången fördelas på en större mängd mjölk. Å andra sidan behövs det färre mjölkkor i detta scenario vilket medför en lägre köttproduktion från mjölk-gårdarna. Vid samma köttkonsumtion måste isåfall köttet komma från diko-produktion vilket har en större växthusavgång för köttproduktion. Ur ett samhällsperspektiv kan det därför vara bättre med en mjölkproduktion där mjölkavkastningen per ko är något lägre.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev