Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kombination av LED och Extrem Kortdag: nya möjligheter till energibesparing och växtstyrning i växthusodling

Status: Avslutat
Projektnummer: H1056046
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 25 april 2014
Huvudsökande: Karl-Johan Bergstrand
Organisation: SLU
E-postadress: Karl-Johan.Bergstrand@ltj.slu.se
Telefon: 040-415343
Beviljade medel: 960 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Målet med projektet var att utvärdera möjligheterna till tillväxtreglering av prydnadsväxter i växthus genom manipulering av dagslängden med hjälp av kort fotoperiod och tillskott av smalspektrumljus från LED-armaturer. Vanliga prydnadsväxter som Julstjärna, Pelargon, Calibrachoa, Krysantemum samt småplantor av tomat användes i försöken. Försöken bedrevs systematiskt för att utröna effekten av smalspektrumljus i olika våglängder givet antingen som tillskott i kombination med naturligt ljus, eller före resp. efter en 8-timmarsperiod med naturligt ljus. Resultaten indikerade en stor potential för användning av smalspektrumljus för tillväxtreglering, speciellt 620 nm (orangerött) men även 520 nm (grönt) hade effekt på flera av växtslagen. Sedan tidigare är det känt att kort fotoperiod (6-8 timmar) har en starkt retarderande effekt på flertalet växtslag. Fortsatta försök kommer att göras för att kombinera dessa erfarenheter.

Populärvetenskaplig sammanfattning
För att uppnå kompakta, skottrika plantor som kan odlas tätt, är transporttåliga och ger konsumenten ett gott kvalitetsintryck används ofta kemiska s.k. tillväxtretardenter för att begränsa framför allt sträckningstillväxten och istället styra växten till att bilda mer skott och blomknoppar. Tillgången till kemiska tillväxtretardenter är begränsad i Sverige, sett till antalet tillåtna substanser. Dessutom är det en uttalad strävan hos de flesta odlare att minska användningen av tillväxtretardenter, av miljö- och hälsoskäl men även för att få fram utplanteringsväxter som snabbare etablerar sig hos slutkonsumenten. Det finns ett antal ”traditionella” metoder för att begränsa tillväxten, såsom minskad krukstorlek, begränsad vattning och toppning/pincering. På senare decennier har ytterligare metoder såsom negativ dif och morgondrop tillkommit. Dessa metoder går ut på att styra växten med temperaturen, genom att låta nattemperaturen vara högre än dagtemperaturen, resp. göra en kraftig sänkning av temperaturen under morgontimmarna. Utöver detta har man på senare år börjat titta på möjligheterna till att styra tillväxten med hjälp av ljuset. Möjliga vägar är förkortad fotoperiod (dagslängd), manipulering av ljusets spektrum genom att använda spektrala filter, samt manipulering av ljusets spektrum genom att tillföra smalspektrumljus, lämpligtvis med hjälp av LED-belysning. De två förstnämnda metoderna är dokumenterat effektiva i många växtslag. I det aktuella projektet kombinerades kort fotoperiod med tillförsel av smalspektrumljus. Smalspektrumljus tillfördes dels samtidigt med naturligt ljus, men även före resp. efter en begränsad daglig period av naturligt ljus. Växter som användes i försöken var prydnadsväxter såsom julstjärna, höstglöd/våreld, petunia och pelargon, samt småplantor av tomat.
En fotoperiod så kort som 8 timmar visade sig effektivt begränsa sträckningstillväxten hos Calibrachoa. För pelargon däremot blev sträckningen lägst om dagen avslutades började med en period med 2 timmar röd-orange ljus och avslutades med 2 timmar grönt ljus.
Tillskott av rött eller röd-orange ljus i relativt små kvantiteter samtidigt med naturligt solljus visade sig begränsa sträckningen hos julstjärna. Som en positiv bieffekt erhölls fler sidoskott. För krysanthemum hade samma behandling dock ingen större effekt.
Tomatplantor fick den kraftigaste sträckningstillväxten då de belystes med högtrycksnatrium- (HPS-) lampor. Vitt ljus med en tyngdpunkt i det blåa eller röda (660 nm) området gav minst sträckning, men också lägre tillväxt totalt jämfört med HPS. Ljusets spektrala kvalité kan vara en förklaring till detta, men också det faktum att bladtemperaturen blir avsevärt högre vid användning av urladdningslampor såsom HPS-lampor eller lysrör, jämfört med lampor av LED-typ.
Sammanfattningsvis visar resultaten från projektet på en stor potential att använda ljuset för att kontrollera tillväxten. Användande av rött ljus i våglängderna 620 och 660 nm verkar särskilt intressant. Något förvånande har även grönt ljus visat sig ha positiva effekter i vissa lägen. Fortsättningsvis kommer kombinationer av kort fotoperiod samt olika våglängder av smalspektrumljus givet före, under och/eller efter det naturliga ljuset att provas på ett flertal olika kulturer.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev