Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kombination av LED och Extrem Kortdag: nya möjligheter till energibesparing och växtstyrning i växthusodling

Status: Avslutat
Projektnummer: H1056046
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 25 april 2014
Huvudsökande: Karl-Johan Bergstrand
Organisation: SLU
E-postadress: Karl-Johan.Bergstrand@ltj.slu.se
Telefon: 040-415343
Beviljade medel: 960 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Målet med projektet var att utvärdera möjligheterna till tillväxtreglering av prydnadsväxter i växthus genom manipulering av dagslängden med hjälp av kort fotoperiod och tillskott av smalspektrumljus från LED-armaturer. Vanliga prydnadsväxter som Julstjärna, Pelargon, Calibrachoa, Krysantemum samt småplantor av tomat användes i försöken. Försöken bedrevs systematiskt för att utröna effekten av smalspektrumljus i olika våglängder givet antingen som tillskott i kombination med naturligt ljus, eller före resp. efter en 8-timmarsperiod med naturligt ljus. Resultaten indikerade en stor potential för användning av smalspektrumljus för tillväxtreglering, speciellt 620 nm (orangerött) men även 520 nm (grönt) hade effekt på flera av växtslagen. Sedan tidigare är det känt att kort fotoperiod (6-8 timmar) har en starkt retarderande effekt på flertalet växtslag. Fortsatta försök kommer att göras för att kombinera dessa erfarenheter.

Populärvetenskaplig sammanfattning
För att uppnå kompakta, skottrika plantor som kan odlas tätt, är transporttåliga och ger konsumenten ett gott kvalitetsintryck används ofta kemiska s.k. tillväxtretardenter för att begränsa framför allt sträckningstillväxten och istället styra växten till att bilda mer skott och blomknoppar. Tillgången till kemiska tillväxtretardenter är begränsad i Sverige, sett till antalet tillåtna substanser. Dessutom är det en uttalad strävan hos de flesta odlare att minska användningen av tillväxtretardenter, av miljö- och hälsoskäl men även för att få fram utplanteringsväxter som snabbare etablerar sig hos slutkonsumenten. Det finns ett antal ”traditionella” metoder för att begränsa tillväxten, såsom minskad krukstorlek, begränsad vattning och toppning/pincering. På senare decennier har ytterligare metoder såsom negativ dif och morgondrop tillkommit. Dessa metoder går ut på att styra växten med temperaturen, genom att låta nattemperaturen vara högre än dagtemperaturen, resp. göra en kraftig sänkning av temperaturen under morgontimmarna. Utöver detta har man på senare år börjat titta på möjligheterna till att styra tillväxten med hjälp av ljuset. Möjliga vägar är förkortad fotoperiod (dagslängd), manipulering av ljusets spektrum genom att använda spektrala filter, samt manipulering av ljusets spektrum genom att tillföra smalspektrumljus, lämpligtvis med hjälp av LED-belysning. De två förstnämnda metoderna är dokumenterat effektiva i många växtslag. I det aktuella projektet kombinerades kort fotoperiod med tillförsel av smalspektrumljus. Smalspektrumljus tillfördes dels samtidigt med naturligt ljus, men även före resp. efter en begränsad daglig period av naturligt ljus. Växter som användes i försöken var prydnadsväxter såsom julstjärna, höstglöd/våreld, petunia och pelargon, samt småplantor av tomat.
En fotoperiod så kort som 8 timmar visade sig effektivt begränsa sträckningstillväxten hos Calibrachoa. För pelargon däremot blev sträckningen lägst om dagen avslutades började med en period med 2 timmar röd-orange ljus och avslutades med 2 timmar grönt ljus.
Tillskott av rött eller röd-orange ljus i relativt små kvantiteter samtidigt med naturligt solljus visade sig begränsa sträckningen hos julstjärna. Som en positiv bieffekt erhölls fler sidoskott. För krysanthemum hade samma behandling dock ingen större effekt.
Tomatplantor fick den kraftigaste sträckningstillväxten då de belystes med högtrycksnatrium- (HPS-) lampor. Vitt ljus med en tyngdpunkt i det blåa eller röda (660 nm) området gav minst sträckning, men också lägre tillväxt totalt jämfört med HPS. Ljusets spektrala kvalité kan vara en förklaring till detta, men också det faktum att bladtemperaturen blir avsevärt högre vid användning av urladdningslampor såsom HPS-lampor eller lysrör, jämfört med lampor av LED-typ.
Sammanfattningsvis visar resultaten från projektet på en stor potential att använda ljuset för att kontrollera tillväxten. Användande av rött ljus i våglängderna 620 och 660 nm verkar särskilt intressant. Något förvånande har även grönt ljus visat sig ha positiva effekter i vissa lägen. Fortsättningsvis kommer kombinationer av kort fotoperiod samt olika våglängder av smalspektrumljus givet före, under och/eller efter det naturliga ljuset att provas på ett flertal olika kulturer.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev