Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kombinationer av sort och behandlingar mot torrfläcksjuka i potatis samt studier av strobilurin-resistens i Alternaria solani

Status: Avslutat
Projektnummer: H1342054
Kategori: Research program | Potato
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 12 oktober 2017
Huvudsökande: Erland Liljeroth
Organisation: SLU
E-postadress: Erland.Liljeroth@slu.se
Telefon: 040-415567
Medsökande: Erik Andreasson
Medsökande: Eva Edin
Beviljade medel: 1 370 000 SEK

One aim of the project is to investigate if early blight can be controlled with lower amounts of fungicides in potato cultivar with partial resistance to Alternaria solani. A less intensive treatment program on resistant cultivars provides both environmental and economic gains, in line with the EU Directive on Integrated Pest Management. Moreover, fungicide treatments combined with non-toxic substances that stimulate plant defense may provide adequate protection with less fungicide. An important reason for minimized fungicide use is the development of fungicide resistance. In Sweden indications of reduced sensitivity to strobilurins in A. solani has been observed. We intend to study mutations in the gene encoding cytochrome b, the target site for the strobilurins, and phenotypic fungicide resistance in Swedish A. solani populations. Early blight is severe in southeastern Sweden but the presence in the central part of Sweden should also be clarified.

Ett mål med detta projekt är att undersöka om det går att tillämpa skillnader i sortresistens vid behandling mot A. solani i potatis och en frågeställning är om olika bekämpningsstrategier har olika effekt på olika sorter. Ett mindre intensivt behandlingsprogram i mer motståndskraftiga sorter ger både miljövinster och ekonomiska vinster, helt i linje med EU:s direktiv om integrerat växtskydd. Om man dessutom kombinerar fungicider med ogiftiga ämnen, t.ex silikater, som stimulerar växtens försvar kan detta ge ett fullgott skydd med mindre mängder fungicider. Ett viktigt skäl för minimerad fungicidanvändning är risken för utveckling av fungicidresistens. I Sverige finns indikationer på en minskad känslighet mot strobiluriner hos A. solani. Vi avser studera mutationer i genen som kodar för cytokrom b, målet för strobilurinerna, samt fenotypisk fungicidtolerans i svenska populationer. Torrfläcksjukan är allvarlig i sydöstra Sverige men även förekomsten i Mellansverige bör klargöras.

Torrfläcksjuka i potatis kan särskilt i stärkelsepotatis ge betydande skördeförluster. Sjukdomen orsakas av svampen Alternaria solani. Ett ständigt hot är att svampen lätt kan utveckla resistens mot kemiska bekämpningsmedel. Vi har kartlagt förekomsten av F129L, substitution i cytokrom b-genen hos A. solani, som resulterar i minskad känslighet för strobiluriner (QoI-fungicider) och kommit fram till att den är allmänt spridd i Sverige och dominerar populationerna i vissa områden. I dessa områden visade sig att dessa fungicider hade mycket begränsad effekt. Vi har även undersökt om det finns skillnader i resistens mellan potatissorter och i växthus har vi testat effekten av olika alternativa medel. Vidare har utfört fullskaliga fältförsök med olika bekämpningsstrategier i både matpotatis och stärkelsepotatis och undersökt effekten av sort, tidpunkt för första bekämpning, reducerade doser, samt kombinationer mellan fungicider och växtstärkande kiselpreparat.

Torrfläcksjuka i potatis är ett uppmärksammat problem i Sverige, speciellt i Kalmar län och på Kristianstadsslätten. Sjukdomen orsakas av svampen Alternaria solani. Torrfläcksjukan har ökat under senare år över hela världen, troligen p.g.a. ökande medeltemperaturer. Angreppen i Sverige är störst vid odling av stärkelsepotatis med lång växtsäsong p.g.a. att blasten vissnar ner i förtid och stärkelseinlagringen reduceras men det har också rapporterats om att sjukdomen uppträder i matpotatisodlingar. Försök i Sverige har visat på skördeökningar på upp till 20 % vid bekämpning av sjukdomen med fungicider i stärkelsepotatis. För att få en effektiv bekämpning med minimerad användning av kemiska medel behövs förbättrade kunskaper om de odlade sorternas grad av resistens, hur och när uppkomst och spridning av sjukdomen sker i Sverige, samt optimering av bekämpningsstrategier (preparat, dos, tidpunkt). Ett ständigt hot är att svampen lätt kan utveckla resistens mot kemiska bekämpningsmedel.

Vi har undersökt ett stort antal isolat av A. solani utifrån mitokondriegenotyp samt förekomst av F129L (en mutation som resulterar i minskad känslighet för strobiluriner, en typ av fungicider) på ett flertal platser i södra och mellersta Sverige. Vi fann att isolat med F129L mutationen var vanligt förekommande och på vissa platser, Kristianstad och Kalmar, dominerade isolat med denna mutation. På dessa platser var effekten av azoxystrobin (en strobilurin som är aktiv substans i Amistar) kraftigt försvagad. I Mellansverige blev det inga stora epidemier av torrfläcksjuka men ungefär hälften av isolaten hade F129L mutationen.

I upprepade växthusförsök har vi funnit att två olika kiselpreparat har signifikant effekt mot Alternaria solani och att applicering av dessa reducerade sjukdomssymptomens storlek med ca 50 %. Vi fann liknande effekt av ett extrakt från sockerbetor (SBE), och även viss effekt av applicering av biokontroll-organismen Pythium oligandrum.

Vi har varje år genomfört fältförsök vid HS i Kristianstad, 2014 och 2016 med stärkelsepotatis och 2015 med matpotatis. Varje år har två sorter ingått i försöken med flertal olika behandlingar och försöken utfördes på två platser. I stärkelsepotatis var det relativt små skillnader i resistens mellan sorter, även om sorten Kardal fick något mer angrepp än sorten Kuras 2014. Denna skillnad beror sannolikt på att Kardal är en tidigare sort. Resultaten visar att tidiga fungicidbehandlingar (i juni) inte hade någon effekt på varken sjukdomsutveckling eller skörd. Reducerade doser av fungicider ledde däremot till ökande angrepp. Däremot fann vi att om reducerade fungiciddoser kombinerades med kiselpreparat så var angreppen inte större än vid applicering av enbart rekommenderade doser fungicider.

I fältförsöken 2016 fann vi att alternering mellan fungiciderna Revus Top (3 gånger) och Signum (2 gånger) ledde till bättre bekämpningseffekt jämfört med en tidigare etablerad strategi där Revus Top först applicerades två gånger och följdes av fyra appliceringar av Signum. Det blev alltså bättre bekämpningsresultat trots en applicering mindre. Detta kan bero på att den sista appliceringen var en vecka senare i det första fallet eller att effekten av Signum börjar svikta. Eftersom resistens mot boscalid (aktiv substans i Signum) redan upptäckts i Tyskland finns det stor anledning att nu undersöka om det även finns i Sverige.

Försöken med matpotatis 2015 visade på skillnader i sortresistens. Angreppen startade i slutet av augusti och fungicidbehandlingarna minskade angreppen men hade ingen effekt på skörden. Vi hade 2015 och 2016 även försök i Västergötland med matpotatis. Fungicidbehandling med Amistar eller Signum hade inte heller där någon effekt på skörden. Angreppen av torrfläcksjuka var mycket små även i obehandlade led. Vi tror att eftersom matpotatis vanligen skördas strax efter att angreppen kommer har dessa obetydlig skördenedsättande effekt och att nyttan av fungicidbehandlingar är därmed tveksam.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Innovativ salixförädling för fossilfritt drivmedel
Pär Ingvarsson

Projektnummer: O-19-22-292 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass

The conversion into a bio-based economy in Sweden requires a broad range of initiatives. One of the challenges is that additional sources of biomass will be needed. High yield potential, low conversion and production costs are critical success factors for new raw material. Salix is an energy crop …

Läs mer

SamZoner 2.0 - Optimering av multifunktionella skyddszoner för ökad biologisk bekämpning och pollinering
Maria Viketoft

Projektnummer: O-19-23-298 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Horticulture

Adding flowers to the cropping system that support beneficial insects is a promising option to achieve crop protection
in Swedish agriculture and horticulture. However, the wide-spread adoption of this approach has been hampered by
limited economic benefit and the risk of propagating pests and …

Läs mer

Brukningsmetoder för ökad markkvalité och högre skördestabilitet under extremväder
Thomas Keller

Projektnummer: O-19-23-309 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production

Climate projections for Sweden indicate higher temperatures during summer and larger variability in precipitation between years. This poses enormous challenges for Swedish agriculture. The main aim of this project is to investigate relationships between soil management, soil quality and crop yield. …

Läs mer

Bete i ett norrländskt perspektiv
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-20-62-325 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is connected to an already funded grazing application from Norway intending to evaluate methane production from dairy cows in different grazing systems. We aim to evaluate further some important aspects of grazing in northern Sweden. We plan to use some sensory techniques to analyse …

Läs mer

Unga ryttares rätt till delaktighet - en villkorad rättighet?
Karin Redelius, The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH)

Projektnummer: H-19-47-492 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The overall aim with the research project is to study and analyse the conditions for a child rights perspective to be implemented in the stable. Studies show hat young people who have a voice and are part of decision-makings in sport tend to continue longer. Having a voice is also an important …

Läs mer

En ny behandling av ekvint metabolt syndrom med potential att förebygga fång
Johan Bröjer, Swedish Univeristy of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-19-47-479 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Insulin dysregulation (ID), a condition with excessive hyperinsulinemia, is the most common cause of laminitis in the horse. Insulin dysregulation is a core component of equine metabolic syndrome. Management strategies for ID include feeding diets low in non-structural carbohydrates, but excessive …

Läs mer

Funka till häst - erfarenheter av hästrelaterade sport- och fritidsaktiviteter bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar
Marie Gustavsson, Linköpings universitet

Projektnummer: H-19-47-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

This study focuses on the meaning of equine related sports- and leisure activities in the life of persons (children, young and adults) with intellectual disabilities (ID). Regarding equine related activities aimed at people with disabilities people with ID is the largest group who take part in such …

Läs mer

Värphybrider i lågbeläggningssystem
Gösta Gustafsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9837004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Deltagardriven forskning - Teori och praktik för svenskt lantbruk ?
Karin Eksvärd, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0446024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Växtodlingssystemets inverkan på spannmålens nutritionella kvalitet
Gunnar Svensson,

Projektnummer: 9733070 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev