Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kombinationer av sort och behandlingar mot torrfläcksjuka i potatis samt studier av strobilurin-resistens i Alternaria solani

Status: Avslutat
Projektnummer: H1342054
Kategori: Research program | Potato
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 12 oktober 2017
Huvudsökande: Erland Liljeroth
Organisation: SLU
E-postadress: Erland.Liljeroth@slu.se
Telefon: 040-415567
Medsökande: Erik Andreasson
Medsökande: Eva Edin
Beviljade medel: 1 370 000 SEK

One aim of the project is to investigate if early blight can be controlled with lower amounts of fungicides in potato cultivar with partial resistance to Alternaria solani. A less intensive treatment program on resistant cultivars provides both environmental and economic gains, in line with the EU Directive on Integrated Pest Management. Moreover, fungicide treatments combined with non-toxic substances that stimulate plant defense may provide adequate protection with less fungicide. An important reason for minimized fungicide use is the development of fungicide resistance. In Sweden indications of reduced sensitivity to strobilurins in A. solani has been observed. We intend to study mutations in the gene encoding cytochrome b, the target site for the strobilurins, and phenotypic fungicide resistance in Swedish A. solani populations. Early blight is severe in southeastern Sweden but the presence in the central part of Sweden should also be clarified.

Ett mål med detta projekt är att undersöka om det går att tillämpa skillnader i sortresistens vid behandling mot A. solani i potatis och en frågeställning är om olika bekämpningsstrategier har olika effekt på olika sorter. Ett mindre intensivt behandlingsprogram i mer motståndskraftiga sorter ger både miljövinster och ekonomiska vinster, helt i linje med EU:s direktiv om integrerat växtskydd. Om man dessutom kombinerar fungicider med ogiftiga ämnen, t.ex silikater, som stimulerar växtens försvar kan detta ge ett fullgott skydd med mindre mängder fungicider. Ett viktigt skäl för minimerad fungicidanvändning är risken för utveckling av fungicidresistens. I Sverige finns indikationer på en minskad känslighet mot strobiluriner hos A. solani. Vi avser studera mutationer i genen som kodar för cytokrom b, målet för strobilurinerna, samt fenotypisk fungicidtolerans i svenska populationer. Torrfläcksjukan är allvarlig i sydöstra Sverige men även förekomsten i Mellansverige bör klargöras.

Torrfläcksjuka i potatis kan särskilt i stärkelsepotatis ge betydande skördeförluster. Sjukdomen orsakas av svampen Alternaria solani. Ett ständigt hot är att svampen lätt kan utveckla resistens mot kemiska bekämpningsmedel. Vi har kartlagt förekomsten av F129L, substitution i cytokrom b-genen hos A. solani, som resulterar i minskad känslighet för strobiluriner (QoI-fungicider) och kommit fram till att den är allmänt spridd i Sverige och dominerar populationerna i vissa områden. I dessa områden visade sig att dessa fungicider hade mycket begränsad effekt. Vi har även undersökt om det finns skillnader i resistens mellan potatissorter och i växthus har vi testat effekten av olika alternativa medel. Vidare har utfört fullskaliga fältförsök med olika bekämpningsstrategier i både matpotatis och stärkelsepotatis och undersökt effekten av sort, tidpunkt för första bekämpning, reducerade doser, samt kombinationer mellan fungicider och växtstärkande kiselpreparat.

Torrfläcksjuka i potatis är ett uppmärksammat problem i Sverige, speciellt i Kalmar län och på Kristianstadsslätten. Sjukdomen orsakas av svampen Alternaria solani. Torrfläcksjukan har ökat under senare år över hela världen, troligen p.g.a. ökande medeltemperaturer. Angreppen i Sverige är störst vid odling av stärkelsepotatis med lång växtsäsong p.g.a. att blasten vissnar ner i förtid och stärkelseinlagringen reduceras men det har också rapporterats om att sjukdomen uppträder i matpotatisodlingar. Försök i Sverige har visat på skördeökningar på upp till 20 % vid bekämpning av sjukdomen med fungicider i stärkelsepotatis. För att få en effektiv bekämpning med minimerad användning av kemiska medel behövs förbättrade kunskaper om de odlade sorternas grad av resistens, hur och när uppkomst och spridning av sjukdomen sker i Sverige, samt optimering av bekämpningsstrategier (preparat, dos, tidpunkt). Ett ständigt hot är att svampen lätt kan utveckla resistens mot kemiska bekämpningsmedel.

Vi har undersökt ett stort antal isolat av A. solani utifrån mitokondriegenotyp samt förekomst av F129L (en mutation som resulterar i minskad känslighet för strobiluriner, en typ av fungicider) på ett flertal platser i södra och mellersta Sverige. Vi fann att isolat med F129L mutationen var vanligt förekommande och på vissa platser, Kristianstad och Kalmar, dominerade isolat med denna mutation. På dessa platser var effekten av azoxystrobin (en strobilurin som är aktiv substans i Amistar) kraftigt försvagad. I Mellansverige blev det inga stora epidemier av torrfläcksjuka men ungefär hälften av isolaten hade F129L mutationen.

I upprepade växthusförsök har vi funnit att två olika kiselpreparat har signifikant effekt mot Alternaria solani och att applicering av dessa reducerade sjukdomssymptomens storlek med ca 50 %. Vi fann liknande effekt av ett extrakt från sockerbetor (SBE), och även viss effekt av applicering av biokontroll-organismen Pythium oligandrum.

Vi har varje år genomfört fältförsök vid HS i Kristianstad, 2014 och 2016 med stärkelsepotatis och 2015 med matpotatis. Varje år har två sorter ingått i försöken med flertal olika behandlingar och försöken utfördes på två platser. I stärkelsepotatis var det relativt små skillnader i resistens mellan sorter, även om sorten Kardal fick något mer angrepp än sorten Kuras 2014. Denna skillnad beror sannolikt på att Kardal är en tidigare sort. Resultaten visar att tidiga fungicidbehandlingar (i juni) inte hade någon effekt på varken sjukdomsutveckling eller skörd. Reducerade doser av fungicider ledde däremot till ökande angrepp. Däremot fann vi att om reducerade fungiciddoser kombinerades med kiselpreparat så var angreppen inte större än vid applicering av enbart rekommenderade doser fungicider.

I fältförsöken 2016 fann vi att alternering mellan fungiciderna Revus Top (3 gånger) och Signum (2 gånger) ledde till bättre bekämpningseffekt jämfört med en tidigare etablerad strategi där Revus Top först applicerades två gånger och följdes av fyra appliceringar av Signum. Det blev alltså bättre bekämpningsresultat trots en applicering mindre. Detta kan bero på att den sista appliceringen var en vecka senare i det första fallet eller att effekten av Signum börjar svikta. Eftersom resistens mot boscalid (aktiv substans i Signum) redan upptäckts i Tyskland finns det stor anledning att nu undersöka om det även finns i Sverige.

Försöken med matpotatis 2015 visade på skillnader i sortresistens. Angreppen startade i slutet av augusti och fungicidbehandlingarna minskade angreppen men hade ingen effekt på skörden. Vi hade 2015 och 2016 även försök i Västergötland med matpotatis. Fungicidbehandling med Amistar eller Signum hade inte heller där någon effekt på skörden. Angreppen av torrfläcksjuka var mycket små även i obehandlade led. Vi tror att eftersom matpotatis vanligen skördas strax efter att angreppen kommer har dessa obetydlig skördenedsättande effekt och att nyttan av fungicidbehandlingar är därmed tveksam.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv
Peter Lundqvist

Projektnummer: O-18-21-139 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött
Mjölk

Farmers with animal production can experience different types of criticisms directed against their activities from consumers, the media and inspecting government agencies. On another level, criminal acts are directed against the farm's activities and people on the farm, The main goal is to …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev