Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kompensatoriska hältmekanismer hos kliniskt halta hästar- är hästen halt på ett eller flera ben?

Status: Avslutat
Projektnummer: H-14-47-013
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 7 februari 2018
Huvudsökande: Marie Rhodin
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet
E-postadress: marie.rhodin@slu.se
Telefon: 0739832974
Beviljade medel: 450 000 SEK

The veterinarian evaluates the motion pattern of the horse visually to decide which limb is lame. When a horse unloads a limb due to pain a compensatory lameness can be seen in another limb which can be interpreted as lameness by mistake. This could be a very big problem if the wrong limb is examined and treated. The aim of this study is to investigate compensatory lameness mechanisms in clinically lame horses and see if objective motion analysis can distinguish between a primary and a compensatory lameness. The motion pattern will be measured objectively in 100 horses during lameness exams. The results from 30-40 horses, where the lameness can be localized to one limb with diagnostic analgesia, will be analyzed regarding compensatory movements in another part of the body. Increased knowledge on how the horse compensate its motion pattern when suffering from painful orthopedic diseases will improve the diagnostics which is a prerequisite for correct treatment and rehabilitation.

Veterinären gör en visuell bedömning av hästens rörelser för att avgöra vilket ben hästen är halt ifrån. När en häst avlastar ett ben pga. smärta kan den få en kompensatorisk hälta (ej smärtutlöst) på ett annat ben vilket ibland misstas som en riktig hälta. Det är ett mycket stort problem i praktiken om fel ben väljs att utredas och behandlas. Syftet med studien är att undersöka hur kompensatoriska hältmekanismer ser ut hos kliniskt halta hästar och se om man med objektiv rörelseanalys kan skilja på en smärtutlöst och en kompensatorisk hälta. Rörelsemönstret hos 100 halta hästar kommer att registreras objektivt vid hältutredningar. Resultaten från 30-40 hästar där hältan kan lokaliseras till ett ben med hjälp av lokalanestesier kommer att analyseras med avseende på kompensatoriska rörelseasymmetrier i en annan del av kroppen. Ökad kunskap om hur hästar kompenserar sitt rörelsemönster vid ortopediska lidanden kan förbättra diagnostiken vilket är en förutsättning för korrekt behandling.

Vid en hältutredning gör veterinären en visuell bedömning av hästens rörelser för att avgöra vilket ben hästen är halt ifrån. När en häst avlastar ett ben pga. smärta kan den få en kompensatorisk hälta på ett annat ben vilket ibland kan misstas som en ”riktig” hälta. Det är ett stort problem i praktiken om fel ben väljs att utredas och behandlas. Syftet med studien var att undersöka om man med objektiv rörelseanalys kan skilja på en smärtutlöst och en kompensatorisk hälta genom att mäta mankens rörelse. Rörelsemönstret hos 390 halta hästar registrerades objektivt och det visade sig att huvudet och manken hade en samsidig rörelseasymmetri vid en frambenshälta men en motsatt asymmetri vid en bakbenshälta. Genom att även mäta mankens rörelse vid objektiv hältbedömning kan det kliniska arbetet underlättas när man med ökad säkerhet vet vilket ben hältan kommer ifrån. Det ger även en större säkerhet i diagnostiken av ortopediska skador vilket minskar kostnaderna och lidandet för våra hästar.

Vid en hältutredning gör veterinären en visuell bedömning av hästens rörelser för att avgöra vilket ben hästen är halt ifrån. Denna bedömning har visat sig vara svår då veterinärer ofta är oense om var hältan kommer ifrån. Ett problem är att när en häst avlastar ett ben pga. smärta förändrar den sitt rörelsemönster och den kan då få en kompensatorisk hälta, ej smärtutlöst, på ett annat ben vilket ibland kan misstas som en ”riktig” hälta. Det vanligaste är att en bakbenshalt häst börjar nicka med huvudet för att avlasta det halta bakbenet och då bakbenshältor är svårare att se finns en risk att man misstar hästens huvudnickning för att vara en frambenshälta. Det är ett mycket stort problem i praktiken om veterinären väljer fel ben att utreda och behandla. En tidigare experimentell studie har visat att sambandet mellan huvudet och mankens rörelse skiljer sig åt när huvudnickningen var orsakad av en inducerad frambenshälta jämfört med en inducerad bakbenshälta.
Syftet med denna studie var därför att undersöka hur kompensatoriska hältmekanismer ser ut hos kliniskt halta hästar och se om man med objektiv rörelseanalys kan skilja på en smärtutlöst och en kompensatorisk frambenshälta. Symmetrin i rörelsen av huvud, manke och kors skulle då skilja sig åt om hästen är halt från ett framben eller ett bakben.
Rörelsemönstret registrerades objektivt hos 390 hästar som utreddes för en hälta på klinik. Höghastighetskameror filmade markörer som sattes fast på huvudet, korset och manken. Hästarna travade på rakt spår och den vertikala rörelsesymmetrin registrerades för varje markör. Hos 99 hästar lyckades man lokalisera hältan till ett ben och rörelsemönstret jämfördes före och efter att en bedövning hade lagts för att säkerställa om hältan kom från frambenet eller bakbenet och för att studera de kompensatoriska mönstren.
Det visade sig att huvudet och manken hade en samsidig rörelseasymmetri när huvudnickningen var orsakad av en frambenshälta och en motsatt rörelseasymmetri när den var kompensatorisk och orsakad av en bakbenshälta hos majoriteten av hästarna. Det betyder att när både huvudet och manken visade en höger frambensasymmetri var hästen frambenshalt men när huvudet visade en hälta höger fram och manken vänster fram var hästen bakbenshalt. I de fall där detta inte stämde kan hästarna ha varit halta på flera ben vilket bör studeras ytterligare. Ökad kunskap om hur hästar kompenserar sitt rörelsemönster vid ortopediska lidanden kan förbättra diagnostiken vilket är en förutsättning för korrekt diagnos och behandling. Vi kan med dagens teknik inkludera mankens rörelse vid objektiv hältbedömning för att öka säkerheten i bedömningen av vilket ben som är orsaken till hältan. Det medför att färre bedövningar kommer att behöva läggas vilket minskar risken för infektioner och ökar även sannolikheten för att hältan kan lokaliseras och diagnosticeras korrekt vilket är en förutsättning för fortsatt behandling och rehabilitering. En snabbare och säkrare diagnos minskar även kostnaderna för veterinärvård och minskar lidandet för hästarna. Det är oklart om man visuellt kan uppfatta mankens relativa rörelse till huvud och kors framför allt på rakt spår där den är skymd av huvudet och korset om man observerar hästen fram- och bakifrån.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Jenny Larsson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev