Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kompensatoriska hältmekanismer hos kliniskt halta hästar- är hästen halt på ett eller flera ben?

Status: Avslutat
Projektnummer: H-14-47-013
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 7 februari 2018
Huvudsökande: Marie Rhodin
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet
E-postadress: marie.rhodin@slu.se
Telefon: 0739832974
Beviljade medel: 450 000 SEK

The veterinarian evaluates the motion pattern of the horse visually to decide which limb is lame. When a horse unloads a limb due to pain a compensatory lameness can be seen in another limb which can be interpreted as lameness by mistake. This could be a very big problem if the wrong limb is examined and treated. The aim of this study is to investigate compensatory lameness mechanisms in clinically lame horses and see if objective motion analysis can distinguish between a primary and a compensatory lameness. The motion pattern will be measured objectively in 100 horses during lameness exams. The results from 30-40 horses, where the lameness can be localized to one limb with diagnostic analgesia, will be analyzed regarding compensatory movements in another part of the body. Increased knowledge on how the horse compensate its motion pattern when suffering from painful orthopedic diseases will improve the diagnostics which is a prerequisite for correct treatment and rehabilitation.

Veterinären gör en visuell bedömning av hästens rörelser för att avgöra vilket ben hästen är halt ifrån. När en häst avlastar ett ben pga. smärta kan den få en kompensatorisk hälta (ej smärtutlöst) på ett annat ben vilket ibland misstas som en riktig hälta. Det är ett mycket stort problem i praktiken om fel ben väljs att utredas och behandlas. Syftet med studien är att undersöka hur kompensatoriska hältmekanismer ser ut hos kliniskt halta hästar och se om man med objektiv rörelseanalys kan skilja på en smärtutlöst och en kompensatorisk hälta. Rörelsemönstret hos 100 halta hästar kommer att registreras objektivt vid hältutredningar. Resultaten från 30-40 hästar där hältan kan lokaliseras till ett ben med hjälp av lokalanestesier kommer att analyseras med avseende på kompensatoriska rörelseasymmetrier i en annan del av kroppen. Ökad kunskap om hur hästar kompenserar sitt rörelsemönster vid ortopediska lidanden kan förbättra diagnostiken vilket är en förutsättning för korrekt behandling.

Vid en hältutredning gör veterinären en visuell bedömning av hästens rörelser för att avgöra vilket ben hästen är halt ifrån. När en häst avlastar ett ben pga. smärta kan den få en kompensatorisk hälta på ett annat ben vilket ibland kan misstas som en ”riktig” hälta. Det är ett stort problem i praktiken om fel ben väljs att utredas och behandlas. Syftet med studien var att undersöka om man med objektiv rörelseanalys kan skilja på en smärtutlöst och en kompensatorisk hälta genom att mäta mankens rörelse. Rörelsemönstret hos 390 halta hästar registrerades objektivt och det visade sig att huvudet och manken hade en samsidig rörelseasymmetri vid en frambenshälta men en motsatt asymmetri vid en bakbenshälta. Genom att även mäta mankens rörelse vid objektiv hältbedömning kan det kliniska arbetet underlättas när man med ökad säkerhet vet vilket ben hältan kommer ifrån. Det ger även en större säkerhet i diagnostiken av ortopediska skador vilket minskar kostnaderna och lidandet för våra hästar.

Vid en hältutredning gör veterinären en visuell bedömning av hästens rörelser för att avgöra vilket ben hästen är halt ifrån. Denna bedömning har visat sig vara svår då veterinärer ofta är oense om var hältan kommer ifrån. Ett problem är att när en häst avlastar ett ben pga. smärta förändrar den sitt rörelsemönster och den kan då få en kompensatorisk hälta, ej smärtutlöst, på ett annat ben vilket ibland kan misstas som en ”riktig” hälta. Det vanligaste är att en bakbenshalt häst börjar nicka med huvudet för att avlasta det halta bakbenet och då bakbenshältor är svårare att se finns en risk att man misstar hästens huvudnickning för att vara en frambenshälta. Det är ett mycket stort problem i praktiken om veterinären väljer fel ben att utreda och behandla. En tidigare experimentell studie har visat att sambandet mellan huvudet och mankens rörelse skiljer sig åt när huvudnickningen var orsakad av en inducerad frambenshälta jämfört med en inducerad bakbenshälta.
Syftet med denna studie var därför att undersöka hur kompensatoriska hältmekanismer ser ut hos kliniskt halta hästar och se om man med objektiv rörelseanalys kan skilja på en smärtutlöst och en kompensatorisk frambenshälta. Symmetrin i rörelsen av huvud, manke och kors skulle då skilja sig åt om hästen är halt från ett framben eller ett bakben.
Rörelsemönstret registrerades objektivt hos 390 hästar som utreddes för en hälta på klinik. Höghastighetskameror filmade markörer som sattes fast på huvudet, korset och manken. Hästarna travade på rakt spår och den vertikala rörelsesymmetrin registrerades för varje markör. Hos 99 hästar lyckades man lokalisera hältan till ett ben och rörelsemönstret jämfördes före och efter att en bedövning hade lagts för att säkerställa om hältan kom från frambenet eller bakbenet och för att studera de kompensatoriska mönstren.
Det visade sig att huvudet och manken hade en samsidig rörelseasymmetri när huvudnickningen var orsakad av en frambenshälta och en motsatt rörelseasymmetri när den var kompensatorisk och orsakad av en bakbenshälta hos majoriteten av hästarna. Det betyder att när både huvudet och manken visade en höger frambensasymmetri var hästen frambenshalt men när huvudet visade en hälta höger fram och manken vänster fram var hästen bakbenshalt. I de fall där detta inte stämde kan hästarna ha varit halta på flera ben vilket bör studeras ytterligare. Ökad kunskap om hur hästar kompenserar sitt rörelsemönster vid ortopediska lidanden kan förbättra diagnostiken vilket är en förutsättning för korrekt diagnos och behandling. Vi kan med dagens teknik inkludera mankens rörelse vid objektiv hältbedömning för att öka säkerheten i bedömningen av vilket ben som är orsaken till hältan. Det medför att färre bedövningar kommer att behöva läggas vilket minskar risken för infektioner och ökar även sannolikheten för att hältan kan lokaliseras och diagnosticeras korrekt vilket är en förutsättning för fortsatt behandling och rehabilitering. En snabbare och säkrare diagnos minskar även kostnaderna för veterinärvård och minskar lidandet för hästarna. Det är oklart om man visuellt kan uppfatta mankens relativa rörelse till huvud och kors framför allt på rakt spår där den är skymd av huvudet och korset om man observerar hästen fram- och bakifrån.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-18-60-999 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2020

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtskydd 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapets Service AB

Projektnummer: S-18-60-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-000 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Energi & biomassa
Växtodling

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev