Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kompensatoriska hältmekanismer hos kliniskt halta hästar- är hästen halt på ett eller flera ben?

Status: Avslutat
Projektnummer: H-14-47-013
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 7 februari 2018
Huvudsökande: Marie Rhodin
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet
E-postadress: marie.rhodin@slu.se
Telefon: 0739832974
Beviljade medel: 450 000 SEK

The veterinarian evaluates the motion pattern of the horse visually to decide which limb is lame. When a horse unloads a limb due to pain a compensatory lameness can be seen in another limb which can be interpreted as lameness by mistake. This could be a very big problem if the wrong limb is examined and treated. The aim of this study is to investigate compensatory lameness mechanisms in clinically lame horses and see if objective motion analysis can distinguish between a primary and a compensatory lameness. The motion pattern will be measured objectively in 100 horses during lameness exams. The results from 30-40 horses, where the lameness can be localized to one limb with diagnostic analgesia, will be analyzed regarding compensatory movements in another part of the body. Increased knowledge on how the horse compensate its motion pattern when suffering from painful orthopedic diseases will improve the diagnostics which is a prerequisite for correct treatment and rehabilitation.

Veterinären gör en visuell bedömning av hästens rörelser för att avgöra vilket ben hästen är halt ifrån. När en häst avlastar ett ben pga. smärta kan den få en kompensatorisk hälta (ej smärtutlöst) på ett annat ben vilket ibland misstas som en riktig hälta. Det är ett mycket stort problem i praktiken om fel ben väljs att utredas och behandlas. Syftet med studien är att undersöka hur kompensatoriska hältmekanismer ser ut hos kliniskt halta hästar och se om man med objektiv rörelseanalys kan skilja på en smärtutlöst och en kompensatorisk hälta. Rörelsemönstret hos 100 halta hästar kommer att registreras objektivt vid hältutredningar. Resultaten från 30-40 hästar där hältan kan lokaliseras till ett ben med hjälp av lokalanestesier kommer att analyseras med avseende på kompensatoriska rörelseasymmetrier i en annan del av kroppen. Ökad kunskap om hur hästar kompenserar sitt rörelsemönster vid ortopediska lidanden kan förbättra diagnostiken vilket är en förutsättning för korrekt behandling.

Vid en hältutredning gör veterinären en visuell bedömning av hästens rörelser för att avgöra vilket ben hästen är halt ifrån. När en häst avlastar ett ben pga. smärta kan den få en kompensatorisk hälta på ett annat ben vilket ibland kan misstas som en ”riktig” hälta. Det är ett stort problem i praktiken om fel ben väljs att utredas och behandlas. Syftet med studien var att undersöka om man med objektiv rörelseanalys kan skilja på en smärtutlöst och en kompensatorisk hälta genom att mäta mankens rörelse. Rörelsemönstret hos 390 halta hästar registrerades objektivt och det visade sig att huvudet och manken hade en samsidig rörelseasymmetri vid en frambenshälta men en motsatt asymmetri vid en bakbenshälta. Genom att även mäta mankens rörelse vid objektiv hältbedömning kan det kliniska arbetet underlättas när man med ökad säkerhet vet vilket ben hältan kommer ifrån. Det ger även en större säkerhet i diagnostiken av ortopediska skador vilket minskar kostnaderna och lidandet för våra hästar.

Vid en hältutredning gör veterinären en visuell bedömning av hästens rörelser för att avgöra vilket ben hästen är halt ifrån. Denna bedömning har visat sig vara svår då veterinärer ofta är oense om var hältan kommer ifrån. Ett problem är att när en häst avlastar ett ben pga. smärta förändrar den sitt rörelsemönster och den kan då få en kompensatorisk hälta, ej smärtutlöst, på ett annat ben vilket ibland kan misstas som en ”riktig” hälta. Det vanligaste är att en bakbenshalt häst börjar nicka med huvudet för att avlasta det halta bakbenet och då bakbenshältor är svårare att se finns en risk att man misstar hästens huvudnickning för att vara en frambenshälta. Det är ett mycket stort problem i praktiken om veterinären väljer fel ben att utreda och behandla. En tidigare experimentell studie har visat att sambandet mellan huvudet och mankens rörelse skiljer sig åt när huvudnickningen var orsakad av en inducerad frambenshälta jämfört med en inducerad bakbenshälta.
Syftet med denna studie var därför att undersöka hur kompensatoriska hältmekanismer ser ut hos kliniskt halta hästar och se om man med objektiv rörelseanalys kan skilja på en smärtutlöst och en kompensatorisk frambenshälta. Symmetrin i rörelsen av huvud, manke och kors skulle då skilja sig åt om hästen är halt från ett framben eller ett bakben.
Rörelsemönstret registrerades objektivt hos 390 hästar som utreddes för en hälta på klinik. Höghastighetskameror filmade markörer som sattes fast på huvudet, korset och manken. Hästarna travade på rakt spår och den vertikala rörelsesymmetrin registrerades för varje markör. Hos 99 hästar lyckades man lokalisera hältan till ett ben och rörelsemönstret jämfördes före och efter att en bedövning hade lagts för att säkerställa om hältan kom från frambenet eller bakbenet och för att studera de kompensatoriska mönstren.
Det visade sig att huvudet och manken hade en samsidig rörelseasymmetri när huvudnickningen var orsakad av en frambenshälta och en motsatt rörelseasymmetri när den var kompensatorisk och orsakad av en bakbenshälta hos majoriteten av hästarna. Det betyder att när både huvudet och manken visade en höger frambensasymmetri var hästen frambenshalt men när huvudet visade en hälta höger fram och manken vänster fram var hästen bakbenshalt. I de fall där detta inte stämde kan hästarna ha varit halta på flera ben vilket bör studeras ytterligare. Ökad kunskap om hur hästar kompenserar sitt rörelsemönster vid ortopediska lidanden kan förbättra diagnostiken vilket är en förutsättning för korrekt diagnos och behandling. Vi kan med dagens teknik inkludera mankens rörelse vid objektiv hältbedömning för att öka säkerheten i bedömningen av vilket ben som är orsaken till hältan. Det medför att färre bedövningar kommer att behöva läggas vilket minskar risken för infektioner och ökar även sannolikheten för att hältan kan lokaliseras och diagnosticeras korrekt vilket är en förutsättning för fortsatt behandling och rehabilitering. En snabbare och säkrare diagnos minskar även kostnaderna för veterinärvård och minskar lidandet för hästarna. Det är oklart om man visuellt kan uppfatta mankens relativa rörelse till huvud och kors framför allt på rakt spår där den är skymd av huvudet och korset om man observerar hästen fram- och bakifrån.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-998 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-18-60-999 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2020

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtskydd 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapets Service AB

Projektnummer: S-18-60-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev