Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H-14-47-013 |
Kategori: | Research program | Horse |
Ansökningsår: | 2014 |
Datum för slutrapport: | 7 februari 2018 |
Huvudsökande: | Marie Rhodin |
Organisation: | Sveriges Lantbruksuniversitet |
E-postadress: | marie.rhodin@slu.se |
Telefon: | 0739832974 |
The veterinarian evaluates the motion pattern of the horse visually to decide which limb is lame. When a horse unloads a limb due to pain a compensatory lameness can be seen in another limb which can be interpreted as lameness by mistake. This could be a very big problem if the wrong limb is examined and treated. The aim of this study is to investigate compensatory lameness mechanisms in clinically lame horses and see if objective motion analysis can distinguish between a primary and a compensatory lameness. The motion pattern will be measured objectively in 100 horses during lameness exams. The results from 30-40 horses, where the lameness can be localized to one limb with diagnostic analgesia, will be analyzed regarding compensatory movements in another part of the body. Increased knowledge on how the horse compensate its motion pattern when suffering from painful orthopedic diseases will improve the diagnostics which is a prerequisite for correct treatment and rehabilitation.
Veterinären gör en visuell bedömning av hästens rörelser för att avgöra vilket ben hästen är halt ifrån. När en häst avlastar ett ben pga. smärta kan den få en kompensatorisk hälta (ej smärtutlöst) på ett annat ben vilket ibland misstas som en riktig hälta. Det är ett mycket stort problem i praktiken om fel ben väljs att utredas och behandlas. Syftet med studien är att undersöka hur kompensatoriska hältmekanismer ser ut hos kliniskt halta hästar och se om man med objektiv rörelseanalys kan skilja på en smärtutlöst och en kompensatorisk hälta. Rörelsemönstret hos 100 halta hästar kommer att registreras objektivt vid hältutredningar. Resultaten från 30-40 hästar där hältan kan lokaliseras till ett ben med hjälp av lokalanestesier kommer att analyseras med avseende på kompensatoriska rörelseasymmetrier i en annan del av kroppen. Ökad kunskap om hur hästar kompenserar sitt rörelsemönster vid ortopediska lidanden kan förbättra diagnostiken vilket är en förutsättning för korrekt behandling.
Vid en hältutredning gör veterinären en visuell bedömning av hästens rörelser för att avgöra vilket ben hästen är halt ifrån. När en häst avlastar ett ben pga. smärta kan den få en kompensatorisk hälta på ett annat ben vilket ibland kan misstas som en ”riktig” hälta. Det är ett stort problem i praktiken om fel ben väljs att utredas och behandlas. Syftet med studien var att undersöka om man med objektiv rörelseanalys kan skilja på en smärtutlöst och en kompensatorisk hälta genom att mäta mankens rörelse. Rörelsemönstret hos 390 halta hästar registrerades objektivt och det visade sig att huvudet och manken hade en samsidig rörelseasymmetri vid en frambenshälta men en motsatt asymmetri vid en bakbenshälta. Genom att även mäta mankens rörelse vid objektiv hältbedömning kan det kliniska arbetet underlättas när man med ökad säkerhet vet vilket ben hältan kommer ifrån. Det ger även en större säkerhet i diagnostiken av ortopediska skador vilket minskar kostnaderna och lidandet för våra hästar.
Vid en hältutredning gör veterinären en visuell bedömning av hästens rörelser för att avgöra vilket ben hästen är halt ifrån. Denna bedömning har visat sig vara svår då veterinärer ofta är oense om var hältan kommer ifrån. Ett problem är att när en häst avlastar ett ben pga. smärta förändrar den sitt rörelsemönster och den kan då få en kompensatorisk hälta, ej smärtutlöst, på ett annat ben vilket ibland kan misstas som en ”riktig” hälta. Det vanligaste är att en bakbenshalt häst börjar nicka med huvudet för att avlasta det halta bakbenet och då bakbenshältor är svårare att se finns en risk att man misstar hästens huvudnickning för att vara en frambenshälta. Det är ett mycket stort problem i praktiken om veterinären väljer fel ben att utreda och behandla. En tidigare experimentell studie har visat att sambandet mellan huvudet och mankens rörelse skiljer sig åt när huvudnickningen var orsakad av en inducerad frambenshälta jämfört med en inducerad bakbenshälta.
Syftet med denna studie var därför att undersöka hur kompensatoriska hältmekanismer ser ut hos kliniskt halta hästar och se om man med objektiv rörelseanalys kan skilja på en smärtutlöst och en kompensatorisk frambenshälta. Symmetrin i rörelsen av huvud, manke och kors skulle då skilja sig åt om hästen är halt från ett framben eller ett bakben.
Rörelsemönstret registrerades objektivt hos 390 hästar som utreddes för en hälta på klinik. Höghastighetskameror filmade markörer som sattes fast på huvudet, korset och manken. Hästarna travade på rakt spår och den vertikala rörelsesymmetrin registrerades för varje markör. Hos 99 hästar lyckades man lokalisera hältan till ett ben och rörelsemönstret jämfördes före och efter att en bedövning hade lagts för att säkerställa om hältan kom från frambenet eller bakbenet och för att studera de kompensatoriska mönstren.
Det visade sig att huvudet och manken hade en samsidig rörelseasymmetri när huvudnickningen var orsakad av en frambenshälta och en motsatt rörelseasymmetri när den var kompensatorisk och orsakad av en bakbenshälta hos majoriteten av hästarna. Det betyder att när både huvudet och manken visade en höger frambensasymmetri var hästen frambenshalt men när huvudet visade en hälta höger fram och manken vänster fram var hästen bakbenshalt. I de fall där detta inte stämde kan hästarna ha varit halta på flera ben vilket bör studeras ytterligare. Ökad kunskap om hur hästar kompenserar sitt rörelsemönster vid ortopediska lidanden kan förbättra diagnostiken vilket är en förutsättning för korrekt diagnos och behandling. Vi kan med dagens teknik inkludera mankens rörelse vid objektiv hältbedömning för att öka säkerheten i bedömningen av vilket ben som är orsaken till hältan. Det medför att färre bedövningar kommer att behöva läggas vilket minskar risken för infektioner och ökar även sannolikheten för att hältan kan lokaliseras och diagnosticeras korrekt vilket är en förutsättning för fortsatt behandling och rehabilitering. En snabbare och säkrare diagnos minskar även kostnaderna för veterinärvård och minskar lidandet för hästarna. Det är oklart om man visuellt kan uppfatta mankens relativa rörelse till huvud och kors framför allt på rakt spår där den är skymd av huvudet och korset om man observerar hästen fram- och bakifrån.
Projektnummer: O-19-22-292 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
The conversion into a bio-based economy in Sweden requires a broad range of initiatives. One of the challenges is that additional sources of biomass will be needed. High yield potential, low conversion and production costs are critical success factors for new raw material. Salix is an energy crop …
Läs merProjektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …
Läs merProjektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …
Läs merProjektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …
Läs merProjektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …
Läs merProjektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …
Läs merProjektnummer: O-19-20-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
We work with the vision that it possible to reduce herbicide use and completely abandon glyphosate in reduced and no-till systems by promoting soil health and crop vigour through a diverse crop rotation, cover crops and mechanical weed control. In field experiments, we compare innovative glyphosate …
Läs merProjektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …
Läs merProjektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …
Läs merProjektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …
Läs mer