Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Komposterad hästströgödsel som ett miljövänligt gödsel och jordförbättringsmedel för jordbruksmark- En kombination av hästens välbefinnande och minskade emissioner av näringsämnen till vatten

Status: Avslutat
Projektnummer: H1247024
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 15 juni 2015
Huvudsökande: Barbro Ulén
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: barbro.ulen@slu.se
Telefon: 018 - 67 12 51
Medsökande: Holger Kirchmann
Beviljade medel: 929 000 SEK

There are 360 000 horses in Sweden. Choice of bedding material affects the health of the horses (and young stable workers), since bedding is the major source of fungal spores and mycotoxins. There may also be high losses of ammonia unless this is adsorbed by the bedding. The huge amount of manure (approx. 2 million tons) produced by these horses is classified by the EU as “biological waste”, but returned to agriculture together with bedding it could be a valuable fertiliser and soil conditioner. However, the dose should be adapted to soil fertility and texture. We aim to investigate the effect of different bedding materials in horse manure on phosphorus and nitrogen leaching after composting and soil application. The aim is to gain knowledge how to use composted horse manure in an environmental friendly way in crop production and make recommendations for different soil types.

Det finns 360 000 hästar i Sverige. Val av strömedel i stallet påverkar hästars (också ungdomars) hälsa då strömedlet är huvudkällan för svampsporer och mykotoxiner. Det kan även bli höga halter av ammoniak i luften om denna inte adsorberas av strömaterialet. De stora mängderna stallgödsel (2 milj. ton) som hästarna producerar klassas av EU som ”biologiska avfall” men bör, tillsammans med strömaterialet, distribueras till jordbruket där det kan tjänstgöra både som gödsel och jordförbättringsmedel efter den kompostering som vanligen sker. Givan av kompost bör dock anpassas efter markens växtnäringsinnehåll och textur. Vi ska undersöka inverkan av olika strömaterial i hästgödsel på läckage av fosfor och kväve efter kompostering och tillförsel till jord. Målet är att få kunskap och ett underlag för rekommendationer hur komposterad hästgödsel ska användas på det mest miljövänligaste sätt i odlingen på olika jordar.

Tre olika strömaterial undersöktes för deras egenskaper. I ett laboratorieförsök täcktes jorden med vardera av dessa material och ovanpå lades ett lager färsk hästspillning. Därefter simulerades regn. Tillsats av enbart färsk gödsel från häst ökade koncentrationen fosfor i läckagevattnet medan ett lager träflis mellan hästgödsel och marken minskade dem med nästan 50%. Strömaterial av torv och vetehalm ökade koncentrationerna betydligt: Vi drog slutsatsen att av de tre materialen var det endast spån som har potentialen att minska fosforförluster från platser där hästarna lämnar sin träck.
Bakgrundsläckaget från en organogen jord var högt för fosfor, liksom för läckaget av kväve och organiskt kol jämfört med från en sandjord och en lerjord. Tillsats av maximalt rekommenderad giva av komposterad hästströgödsel (36 ton per hektar) ökade det potentiella läckaget från sandjorden och lerjorden men inte från den organogena jorden.

I Sverige, liksom många andra europeiska länder är antalet hästar stort; 0,6 milj. i UK, 0,4 milj. i Spanien och 0,3 milj. i Belgien. I Sverige har antalet ökat från 70 000 på 1970-talet till 363 000 år 2010. Förutom tiden i stallet hålls hästarna ofta utomhus i förhållandevis små rasthagar (paddocks) nära stallen. Totalt finns c:a 34 000 hektar hästhagar. Antalet hästar per ytenhet som enbart regleras på rekommendationer kan här vara mycket högt till skillnad från djurhållningen inom ordinärt jordbruk som regleras av djurtäthetsregler. Hästhagarna används som daglig födoplats och för motion även under vintern. Födorester och träck från hästarnas spillning tas inte alltid bort vilket kan resultera i en betydande ansamling i rasthagarnas mark. Hästgårdarna är ofta etablerade nära städer där vatten som används som dricksvatten och för rekreation kan påverkas negativt. I vilken graden hästhagar bidrar till fosforförluster till vatten i relation till andra källor har hittills varit väldigt lite känt. En fallstudie visade på höga halter löst reaktiv fosfor i dräneringsvattnet från rasthagar för hästar (Parvage m.fl. 2011) och hästar bedömdes också bidra signifikant till fosfor-transporten i ett avrinningsområde där beteshagar med synlig ytavrinning var belägna nära utloppsbäcken (Ulén m fl. 2011; 2013)
En fallstudie visade på förhöjd halter löst reaktiv fosfor i dräneringsvattnet från rasthagar för hästar i jämförelse med en närliggande åker. Sju andra hästhagar på olika gårdar inventerades för risken att läcka mycket fosfor. Till hagarna fördes 60 kg fosfor per hektar i form av hästspillning jämfört med de 22 kg per hektar som är tillåtet att applicera i form av stallgödsel på vanlig åkermark. Riskbedömningar baserat på markkemi i jorden (fosformättnadsgrad, fosfor i vattenlöslig form) visade på tydliga samband med hästtäthet och med åldern på rasthagen. Markanalyser visade på en fosforanrikning i jorden som beror på många års tillförsel av spillning i form av träck och foder utan att motsvarande mängder förts bort med någon skörd. Av de cirka 300 000 hektaren mark som används för hästar i Sverige är cirka 34 000 hektar rasthagar och där är i sin tur cirka 2 700 hektar utfodrings- och gödselytor (spillning) som utgör högriskområden för stora läckage. Stor tillförsel av fosfor måste inte alltid innebära stort läckage men i detta fall bekräftade experiment med regnsimulering av jordkolonner i laboratoriet också högre läckage från de ytor i hagarna där hästarna lämnar sin träck än från andra ytor. Fosforläckaget uppgick till i medeltal 1,1 kg per hektar jämfört med ett typiskt läckage av fosfor från åkermark i intervallet 0,2 till 0,9 kg fosfor per hektar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev