Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Komposterad hästströgödsel som ett miljövänligt gödsel och jordförbättringsmedel för jordbruksmark- En kombination av hästens välbefinnande och minskade emissioner av näringsämnen till vatten

Status: Avslutat
Projektnummer: H1247024
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 15 juni 2015
Huvudsökande: Barbro Ulén
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: barbro.ulen@slu.se
Telefon: 018 - 67 12 51
Medsökande: Holger Kirchmann
Beviljade medel: 929 000 SEK

There are 360 000 horses in Sweden. Choice of bedding material affects the health of the horses (and young stable workers), since bedding is the major source of fungal spores and mycotoxins. There may also be high losses of ammonia unless this is adsorbed by the bedding. The huge amount of manure (approx. 2 million tons) produced by these horses is classified by the EU as “biological waste”, but returned to agriculture together with bedding it could be a valuable fertiliser and soil conditioner. However, the dose should be adapted to soil fertility and texture. We aim to investigate the effect of different bedding materials in horse manure on phosphorus and nitrogen leaching after composting and soil application. The aim is to gain knowledge how to use composted horse manure in an environmental friendly way in crop production and make recommendations for different soil types.

Det finns 360 000 hästar i Sverige. Val av strömedel i stallet påverkar hästars (också ungdomars) hälsa då strömedlet är huvudkällan för svampsporer och mykotoxiner. Det kan även bli höga halter av ammoniak i luften om denna inte adsorberas av strömaterialet. De stora mängderna stallgödsel (2 milj. ton) som hästarna producerar klassas av EU som ”biologiska avfall” men bör, tillsammans med strömaterialet, distribueras till jordbruket där det kan tjänstgöra både som gödsel och jordförbättringsmedel efter den kompostering som vanligen sker. Givan av kompost bör dock anpassas efter markens växtnäringsinnehåll och textur. Vi ska undersöka inverkan av olika strömaterial i hästgödsel på läckage av fosfor och kväve efter kompostering och tillförsel till jord. Målet är att få kunskap och ett underlag för rekommendationer hur komposterad hästgödsel ska användas på det mest miljövänligaste sätt i odlingen på olika jordar.

Tre olika strömaterial undersöktes för deras egenskaper. I ett laboratorieförsök täcktes jorden med vardera av dessa material och ovanpå lades ett lager färsk hästspillning. Därefter simulerades regn. Tillsats av enbart färsk gödsel från häst ökade koncentrationen fosfor i läckagevattnet medan ett lager träflis mellan hästgödsel och marken minskade dem med nästan 50%. Strömaterial av torv och vetehalm ökade koncentrationerna betydligt: Vi drog slutsatsen att av de tre materialen var det endast spån som har potentialen att minska fosforförluster från platser där hästarna lämnar sin träck.
Bakgrundsläckaget från en organogen jord var högt för fosfor, liksom för läckaget av kväve och organiskt kol jämfört med från en sandjord och en lerjord. Tillsats av maximalt rekommenderad giva av komposterad hästströgödsel (36 ton per hektar) ökade det potentiella läckaget från sandjorden och lerjorden men inte från den organogena jorden.

I Sverige, liksom många andra europeiska länder är antalet hästar stort; 0,6 milj. i UK, 0,4 milj. i Spanien och 0,3 milj. i Belgien. I Sverige har antalet ökat från 70 000 på 1970-talet till 363 000 år 2010. Förutom tiden i stallet hålls hästarna ofta utomhus i förhållandevis små rasthagar (paddocks) nära stallen. Totalt finns c:a 34 000 hektar hästhagar. Antalet hästar per ytenhet som enbart regleras på rekommendationer kan här vara mycket högt till skillnad från djurhållningen inom ordinärt jordbruk som regleras av djurtäthetsregler. Hästhagarna används som daglig födoplats och för motion även under vintern. Födorester och träck från hästarnas spillning tas inte alltid bort vilket kan resultera i en betydande ansamling i rasthagarnas mark. Hästgårdarna är ofta etablerade nära städer där vatten som används som dricksvatten och för rekreation kan påverkas negativt. I vilken graden hästhagar bidrar till fosforförluster till vatten i relation till andra källor har hittills varit väldigt lite känt. En fallstudie visade på höga halter löst reaktiv fosfor i dräneringsvattnet från rasthagar för hästar (Parvage m.fl. 2011) och hästar bedömdes också bidra signifikant till fosfor-transporten i ett avrinningsområde där beteshagar med synlig ytavrinning var belägna nära utloppsbäcken (Ulén m fl. 2011; 2013)
En fallstudie visade på förhöjd halter löst reaktiv fosfor i dräneringsvattnet från rasthagar för hästar i jämförelse med en närliggande åker. Sju andra hästhagar på olika gårdar inventerades för risken att läcka mycket fosfor. Till hagarna fördes 60 kg fosfor per hektar i form av hästspillning jämfört med de 22 kg per hektar som är tillåtet att applicera i form av stallgödsel på vanlig åkermark. Riskbedömningar baserat på markkemi i jorden (fosformättnadsgrad, fosfor i vattenlöslig form) visade på tydliga samband med hästtäthet och med åldern på rasthagen. Markanalyser visade på en fosforanrikning i jorden som beror på många års tillförsel av spillning i form av träck och foder utan att motsvarande mängder förts bort med någon skörd. Av de cirka 300 000 hektaren mark som används för hästar i Sverige är cirka 34 000 hektar rasthagar och där är i sin tur cirka 2 700 hektar utfodrings- och gödselytor (spillning) som utgör högriskområden för stora läckage. Stor tillförsel av fosfor måste inte alltid innebära stort läckage men i detta fall bekräftade experiment med regnsimulering av jordkolonner i laboratoriet också högre läckage från de ytor i hagarna där hästarna lämnar sin träck än från andra ytor. Fosforläckaget uppgick till i medeltal 1,1 kg per hektar jämfört med ett typiskt läckage av fosfor från åkermark i intervallet 0,2 till 0,9 kg fosfor per hektar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev