Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333073
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 8 september 2017
Huvudsökande: Olle Anderbrant
Organisation: Lunds Universitet
E-postadress: olle.anderbrant@biol.lu.se
Telefon: 046-2224997
Medsökande: Maj Rundlöf
Medsökande: Åsa Lankinen
Beviljade medel: 1 766 000 SEK

Clover is used in agriculture for fodder and green manure and today Sweden is world leading in producing organic clover seeds. However, the yield varies heavily between years and growers, partly because of damages by clover seed weevils. Effective suppression methods are entirely missing for organic production, whereas neonicotenoids have been successfully used in conventional farming during the last years. However, this solution might not last long, due to documented negative effects of these substances on e.g. pollinators and EU has banned three of them. This project will deepen and widen the studies of odour mediated behaviours in clover seed pest insects, with the goal to develop methods that will improve yields and at the same time minimize adverse effects on the environment or other organisms. In addition to the weevils, a seed consuming moth and a parasitoid (natural enemy) will be studied, as will the hibernation and dispersal of the weevils.

Klöver används inom jordbruket som djurfoder och för gröngödsling och Sverige är idag en världsledande producent av ekologiskt klöverfrö. Fröskörden varierar emellertid kraftigt mellan år och odlare, bl. a. pga skador orsakade av klöverspetsvivlar. Effektiva kontrollmetoder saknas för ekologisk produktion, medan neonikotinoider de senaste åren visat sig vara effektiva inom konventionell fröodling. Dock kan detta vara en kortvarig lösning, pga påvisade negativa effekter av dessa medel på bl. a. pollinatörer och EU har redan förbjudit tre ämnen. Projektet ska fördjupa och bredda studierna av doftstyrda beteenden hos klöverfröskadegörare, med mål att utveckla metoder som varaktigt kan förbättra skörderesultaten och samtidigt minimera oönskade effekter på miljön och andra organismer. Förutom klöverspetsvivlar kommer en fröätande fjäril och en parasitoid (naturlig fiende) att inkluderas i studierna, liksom övervintrings- och spridningsaspekter hos vivlarna.

Klöver är en viktig gröda för djurfoder och som gröngödsling och de näringsrika klöverfröna utgör föda för en rad insekter, som därmed ställer till stor skada i fröodlingar. Till de viktigaste skadegörarna hör olika arter klöverspetsvivlar, som oftast föredra den ena eller andra klöverarten. Vi har visat att de två vanligaste vivelarterna har mycket lika känslighet för olika växtämnen, men inte kunnat peka ut vilka doftkomponenter som står för specificiteten i fråga om värdväxt. Vivlarna förefaller inte använda några egna kemiska signaler (feromoner), åtminstone inte över längre avstånd, medan den vanligaste parasitstekeln attraheras av vivlarnas spillning. Vi har också visat att det finns tillräckligt med pollinatörer i vitklöver och att det är klöverspetsvivlarna som begränsar skörden. Angreppen av dessa ökar ju närmare föregående års klöverfält fanns. Sammantaget visar projektet vikten av att på olika sätt begränsa förekomsten av klöverspetsvivlar.

Tillgången på klöverfrö är grundläggande inom jordbruket, eftersom klöver används för produktion av djurfoder och vid gröngödsling. Ekologisk produktion av röd- och vitklöverfrö har sedan 90-talet ökat markant i Sverige, som idag är en världsledande producent av ekologiskt klöverfrö. Skördarna för både konventionell och ekologisk fröodling varierar dock kraftigt mellan gårdar och mellan år och en bidragande orsak är skadeinsekter, främst fröätande klöverspetsvivlar inom släktet Apion (numera Protapion), vilka kan orsaka stora skördeförluster (>50% av skörden). Vivlarna bekämpas sedan 2010 effektivt med en neonikotinoid inom den konventionella odlingen, medan den ekologiska sektorn saknar etablerade kontrollmetoder. Syftet med projektet var att studera olika aspekter av insektsskador i klöverfröodlingar, för att bättre kunna övervaka, förebygga och eventuellt kontrollera sådana skador med biologiska metoder.

De två vanligaste arterna klöverspetvivlar är specialister på var sin klöverart och mycket av deras värdväxtval sker med hjälp av luktsinnet. Vi har genomfört försök både i fält och på laboratoriet för att bättre förstå hur vivlarna hittar rätt klöverart, hur de finner varandra inför parning och hur deras naturliga fiender hittar dem. Båda vivelarternas förmågor att uppfatta olika doftämnen har dokumenterats i detalj med hjälp av elektrofysiologi och konstaterats vara mycket lika. Vi har dock ännu inte kunnat precisera hur klöverarterna kan urskiljas av vivlarna, eftersom olika klöverarter avger samma ämnen och i ungefär samma proportioner. Kommunikation mellan vivlar, t.ex. inför parning, tycks inte ske med hjälp av kemiska signaler verksamma över större avstånd och därmed är det i dagsläget inte möjligt att använda feromonfällor för effektivare övervakning.

Arbetet inom projektet har också resulterat i bättre kunskap om andra faktorer än förekomst av klöverspetsvivlar som påverkar fröskörden. Det är t.ex. tydligt att det finns tillräckligt med pollinatörer i vitklöverfröodlingar i Skåne om de nuvarande rekommendationerna vad gäller komplettering med bikupor och åtgärder för att gynna vilda bin och humlor följs. Försöken, som bl. a. omfattar dokumentering av övervintringsplatser, har också visat att det är viktigt att maximera avstånden mellan fälten från ett år till nästa för att minimera immigrationen av klöverspetsvivlar. Även andra landskapsfaktorer kan påverka angrepp och skörd, men analysen av dessa undersökningarna är ännu inte klara.

Det är tydligt att skördens storlek till stor del bestäms av angrepp av klöverspetsvivlar och i ekologisk odling är detta helt avgörande. Konventionella odlare rekommenderas att bevaka klöverspetsvivlar med fångstskålar och bekämpa vid behov. Mer forskning om hur den kemiska bekämpningen i praktiken kan ske behovsanpassat och effektivt men samtidigt skonsamt mot nyttoinsekter behövs, men lite vägledning ges dock i Jordbruksverkets senaste rekommendationer och riktlinjer. För ekologisk odling krävs andra åtgärder och framtida forskning bör inrikta sig på att utvärdera olika åtgärder som kan minska förekomsten av klöverspetsvivlar i sådana odlingar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Utmaningar och behov för svenskt jordbruksproduktion - möjliga vägar för teknikutveckling för att uppnå lönsamhet samt miljö- och klimatanpassning
Eva Salomon, RISE Research institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-19-82-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Swedish agriculture needs to be environmentally and climate-friendly and at the same time be productive, profitable and ethically- and socially sustainable. RISE knowledge and skills covers a large part of Sweden’s agricultural technical competence. RISE has established national and internationally …

Läs mer

Vägen till cirkulära ekonomi i svenskt jordbruk för ökad återvinning av växtnäring och för effektiv och hållbar produktion
Erik Sindhöj, RISE

Projektnummer: JTI-19-82-291 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Applying circular economy principles to agriculture is a systematic approach to reduce the environmental and climate impact of agriculture while increasing efficiency, production and profitability. The road to circular agriculture requires that we 1) minimize external inputs, 2) reduce losses and …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Bete i ett norrländskt perspektiv
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-20-62-325 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is connected to an already funded grazing application from Norway intending to evaluate methane production from dairy cows in different grazing systems. We aim to evaluate further some important aspects of grazing in northern Sweden. We plan to use some sensory techniques to analyse …

Läs mer

Marmorerad, mör och miljövänlig - jakten på det perfekta nötköttet
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-20-62-327 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

More and more consumers desire a tasty meat where production have considered the environmental impact and animal welfare. The purpose of this interdisciplinary project is to determine how to produce such a product while still make the production profitable, climate efficient and otherwise …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress