Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333073
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 8 september 2017
Huvudsökande: Olle Anderbrant
Organisation: Lunds Universitet
E-postadress: olle.anderbrant@biol.lu.se
Telefon: 046-2224997
Medsökande: Maj Rundlöf
Medsökande: Åsa Lankinen
Beviljade medel: 1 766 000 SEK

Clover is used in agriculture for fodder and green manure and today Sweden is world leading in producing organic clover seeds. However, the yield varies heavily between years and growers, partly because of damages by clover seed weevils. Effective suppression methods are entirely missing for organic production, whereas neonicotenoids have been successfully used in conventional farming during the last years. However, this solution might not last long, due to documented negative effects of these substances on e.g. pollinators and EU has banned three of them. This project will deepen and widen the studies of odour mediated behaviours in clover seed pest insects, with the goal to develop methods that will improve yields and at the same time minimize adverse effects on the environment or other organisms. In addition to the weevils, a seed consuming moth and a parasitoid (natural enemy) will be studied, as will the hibernation and dispersal of the weevils.

Klöver används inom jordbruket som djurfoder och för gröngödsling och Sverige är idag en världsledande producent av ekologiskt klöverfrö. Fröskörden varierar emellertid kraftigt mellan år och odlare, bl. a. pga skador orsakade av klöverspetsvivlar. Effektiva kontrollmetoder saknas för ekologisk produktion, medan neonikotinoider de senaste åren visat sig vara effektiva inom konventionell fröodling. Dock kan detta vara en kortvarig lösning, pga påvisade negativa effekter av dessa medel på bl. a. pollinatörer och EU har redan förbjudit tre ämnen. Projektet ska fördjupa och bredda studierna av doftstyrda beteenden hos klöverfröskadegörare, med mål att utveckla metoder som varaktigt kan förbättra skörderesultaten och samtidigt minimera oönskade effekter på miljön och andra organismer. Förutom klöverspetsvivlar kommer en fröätande fjäril och en parasitoid (naturlig fiende) att inkluderas i studierna, liksom övervintrings- och spridningsaspekter hos vivlarna.

Klöver är en viktig gröda för djurfoder och som gröngödsling och de näringsrika klöverfröna utgör föda för en rad insekter, som därmed ställer till stor skada i fröodlingar. Till de viktigaste skadegörarna hör olika arter klöverspetsvivlar, som oftast föredra den ena eller andra klöverarten. Vi har visat att de två vanligaste vivelarterna har mycket lika känslighet för olika växtämnen, men inte kunnat peka ut vilka doftkomponenter som står för specificiteten i fråga om värdväxt. Vivlarna förefaller inte använda några egna kemiska signaler (feromoner), åtminstone inte över längre avstånd, medan den vanligaste parasitstekeln attraheras av vivlarnas spillning. Vi har också visat att det finns tillräckligt med pollinatörer i vitklöver och att det är klöverspetsvivlarna som begränsar skörden. Angreppen av dessa ökar ju närmare föregående års klöverfält fanns. Sammantaget visar projektet vikten av att på olika sätt begränsa förekomsten av klöverspetsvivlar.

Tillgången på klöverfrö är grundläggande inom jordbruket, eftersom klöver används för produktion av djurfoder och vid gröngödsling. Ekologisk produktion av röd- och vitklöverfrö har sedan 90-talet ökat markant i Sverige, som idag är en världsledande producent av ekologiskt klöverfrö. Skördarna för både konventionell och ekologisk fröodling varierar dock kraftigt mellan gårdar och mellan år och en bidragande orsak är skadeinsekter, främst fröätande klöverspetsvivlar inom släktet Apion (numera Protapion), vilka kan orsaka stora skördeförluster (>50% av skörden). Vivlarna bekämpas sedan 2010 effektivt med en neonikotinoid inom den konventionella odlingen, medan den ekologiska sektorn saknar etablerade kontrollmetoder. Syftet med projektet var att studera olika aspekter av insektsskador i klöverfröodlingar, för att bättre kunna övervaka, förebygga och eventuellt kontrollera sådana skador med biologiska metoder.

De två vanligaste arterna klöverspetvivlar är specialister på var sin klöverart och mycket av deras värdväxtval sker med hjälp av luktsinnet. Vi har genomfört försök både i fält och på laboratoriet för att bättre förstå hur vivlarna hittar rätt klöverart, hur de finner varandra inför parning och hur deras naturliga fiender hittar dem. Båda vivelarternas förmågor att uppfatta olika doftämnen har dokumenterats i detalj med hjälp av elektrofysiologi och konstaterats vara mycket lika. Vi har dock ännu inte kunnat precisera hur klöverarterna kan urskiljas av vivlarna, eftersom olika klöverarter avger samma ämnen och i ungefär samma proportioner. Kommunikation mellan vivlar, t.ex. inför parning, tycks inte ske med hjälp av kemiska signaler verksamma över större avstånd och därmed är det i dagsläget inte möjligt att använda feromonfällor för effektivare övervakning.

Arbetet inom projektet har också resulterat i bättre kunskap om andra faktorer än förekomst av klöverspetsvivlar som påverkar fröskörden. Det är t.ex. tydligt att det finns tillräckligt med pollinatörer i vitklöverfröodlingar i Skåne om de nuvarande rekommendationerna vad gäller komplettering med bikupor och åtgärder för att gynna vilda bin och humlor följs. Försöken, som bl. a. omfattar dokumentering av övervintringsplatser, har också visat att det är viktigt att maximera avstånden mellan fälten från ett år till nästa för att minimera immigrationen av klöverspetsvivlar. Även andra landskapsfaktorer kan påverka angrepp och skörd, men analysen av dessa undersökningarna är ännu inte klara.

Det är tydligt att skördens storlek till stor del bestäms av angrepp av klöverspetsvivlar och i ekologisk odling är detta helt avgörande. Konventionella odlare rekommenderas att bevaka klöverspetsvivlar med fångstskålar och bekämpa vid behov. Mer forskning om hur den kemiska bekämpningen i praktiken kan ske behovsanpassat och effektivt men samtidigt skonsamt mot nyttoinsekter behövs, men lite vägledning ges dock i Jordbruksverkets senaste rekommendationer och riktlinjer. För ekologisk odling krävs andra åtgärder och framtida forskning bör inrikta sig på att utvärdera olika åtgärder som kan minska förekomsten av klöverspetsvivlar i sådana odlingar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Vallbaserade produkter för enkelmagade djur – ett steg närmare kommersialisering!
Carina Gunnarsson, RISE Jordbruk och livsmedel

Projektnummer: JTI-20-82-491 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is about refining grass to meet a demand for proteins for, above all, organic poultry production and an expected increased demand for soy-free feed solutions for monogastric animals. Forage-based products also improve the economic preconditions to increase the proportion of grass in …

Läs mer

Metan- och lustgasemissioner från fjäderfägödsellager
Kristina Mjöfors, RISE- Research Institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-20-82-483 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The purpose of the project is to produce reliable emission factors for storage of poultry manure regarding methane and nitrous oxide emissions.

This project will focus on methane and nitrous oxide emissions from laying hens and the project is a supplement to an FoU project funded by the Swedish …

Läs mer

Förbättrad ekonomi på biogasanläggningar och i gödselhantering genom fler nationella standardmetoder för hygienisering
Petter Melin, RISE Research Institutes of Sweden AB

Projektnummer: JTI-20-83-495 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

According to applicable legislation, manure and digestate must be sanitized in order to prevent disease transmission before they may be merchandised on the open market. Swedish plants currently have the choice between using one of two standard methods (70 °C for 1 h, or 52 °C for 10 h), or carry …

Läs mer

En svensk modell för kontroll av LA-MRSA i grisproduktionen
Susanna Sternberg Lewerin

Projektnummer: O-20-20-449 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat

Antimicrobial resistance (AMR) is a global health threat. The WHO global action plan on AMR mentions LA-MRSA (Livestock-associated Methicillin Resistant Staphylococcus aureus) that is prevalent in pigs in many countries. The public health threat is generally low but for affected individuals it is a …

Läs mer

Inför ändrad lagstiftning - avvänjning av grisar utan zinkoxid kräver nya strategier
Per Wallgren

Projektnummer: O-20-20-445 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat

Zinkoxid (ZnO) in feed prevents post weaning diarrhoea (PWD) and mortality in weaned piglets but, for environmental reasons, ZnO will be banned in the EU in 2022 despite that there remain herds that are dependent on the use of ZnO (or antibiotics) at weaning.

By metagenomic analysis (sequencing …

Läs mer

Mjölkproteiners betydelse för icke-koagulerande mjölk
Maria Glantz

Projektnummer: O-20-20-444 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

The ability of milk to coagulate is crucial for cheese production. We have previously shown high occurrence of non-coagulating milk from Swedish Red Dairy cattle and identified milk proteins as potential markers for this undesirable trait. In this project we will increase the understanding of the …

Läs mer

Hållbarhet & strukturomvandling i svensk mjölkproduktion
Ruben Hoffmann

Projektnummer: O-20-20-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

This interdisciplinary project examines how Swedish dairy farmers, given different types of policy instruments, are affected by the ongoing structural transformation in the primary production. The study will improve our understanding about how the ongoing structural change affects profitability in …

Läs mer

Lönsam vinbärsodling genom feromonbaserad kontroll av skadeinsekter
Olle Anderbrant

Projektnummer: O-20-20-452 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Horticulture

The project will develop sustainable pheromone-based methods to reduce the damage from three moth species on currants, thereby enabling profitable cultivation irrespective of management practice. During several years, the currant cultivation has decreased in Sweden and also the yield per ha has …

Läs mer

Hur bekämpa hönshirs samt förebygga herbicidresistensutveckling
Anneli Lundkvist

Projektnummer: O-20-20-456 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Spread of barnyard grass, growing in southern Sweden has accelerated during the last decade and is rapidly moving northwards. No herbicide-resistant populations have been reported from Sweden thus far, but it is only a matter of time before barnyard grass will develop herbicide resistance in …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev