Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033099
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 23 oktober 2014
Huvudsökande: Olle Anderbrant
Organisation: Lunds Universitet
E-postadress: olle.anderbrant@biol.lu.se
Telefon: 046-2224997
Beviljade medel: 1 500 000 SEK

Klöverfrön är viktiga inom lantbruket både för odling av djurfoder och för gröngödsling. Fröätande insekter, främst klöverspetsvivlar, Apion spp., kan orsaka skördeförluster på över 50%. Inom den ekologiska sektorn saknas effektiva bekämpningsmetoder. Projektets mål var att undersöka förutsättningarna för olika biologiska kontrollmetoder, med fokus på att utnyttja vivlarnas doftstyrda beteende. Vi har visat att vivlarna övervintrar både i tidigare och nuvarande klöverfält och i omgivningen. Förekomsten av vivlar i klöverfälten under försommaren är kopplad till antalet knoppar och blommor. Samtidigt med knopp- och blomsättning ändras proportionen av några ämnen i klöverdoften. Vi har visat att vivlarna kan uppfatta en lång rad doftämnen som avges från klöver och att deras beteende delvis styrs av dofter. Kunskapen om klöverspetsvivlars kemiska kommunikation och ekologi kan ligga till grund för utveckling av prognosverksamhet och kontroll av dessa skadeinsekter.

Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder

Syfte

Klöverfröodlingar drabbas ofta av stora skördeförluster på grund av klöverspetsvivlar. I detta projekt var målet att kartlägga vilka dofter, framför allt från klöver, som påverkar klöverspetsvivlar, med slutmålet att använda dessa dofter för prognos och kontrollverksamhet.

Resultat

Vi fann att klöverspetsvivlarna, med hjälp av sina antenner, kan uppfatta många av de ämnen som ingår i klöverdoften. Honorna av de två vanligaste klöverspetsvivelarterna i södra Sverige kan med hjälp av doften skilja de båda klöverarterna åt. Den rödbenta klöverspetsviveln attraheras till sin egen värdväxt rödklöver och den gulbenta klöverspetsviveln attraheras till sin värdväxt vitklöver. Antalet honor av klöverspetsvivlar ökar i fälten när klöverplantorna får knoppar och börjar blomma. Samtidigt förändras doften som avges från klövern.

Metod

För att ta reda på vilka dofter klöver avger har vi filtrerat luft och samlat upp doftmolekylerna i filter som sköljts ut med lösningsmedel. Dessa lösningar har vi sedan analyserat för att bestämma vilka kemiska ämnen som ingår. Vi har undersökt både vit- och rödklöver under olika blomningsstadier i fält såväl som i laboratoriet.
Samtidigt som vi följt blomningen i fält har vi fångat klöverspetsvivlar i passiva (utan lockmedel) fällor samt räknat, art- och könsbestämt dem. Under våren 2013 satte vi också ut kläckningstält för att ta reda på var vivlarna övervintrar.
Vi har också samlat in vivlar i olika klöverfält för att använda i olika laboratoriestudier med målet att ta reda på vilka dofter de kan känna och vilka de föredrar. För att undersöka vilka doftämnen vivlarna kan uppfatta har vi mätt hur nerverna i deras antenner, där luktorganen sitter, reagerar på olika ämnen. I laboratoriet har vi också testat om de olika vivelarterna kan känna skillnad på röd- och vitklöverdoft.

Slutsatser

Klöverspetvivlarna kan uppfatta en lång rad ämnen som avges från klöverplantorna. Undersökningen av den rödbenta arten är ännu inte slutförd, men när denna är klar finns möjlighet att identifiera vilka ämnen eller vilka proportioner mellan olika ämnen i klöverdoften som gör att vivelarterna kan känna skillnad på röd- och vitklöver. Med hjälp av dessa kunskaper ska vi försöka sätta ihop doftblandningar som kan locka till sig klöverspetsvivlar och i framtiden kunna användas i övervakningsfällor.
Vi har också börjat på undersökningar för att få reda på om vivlarna använder dofter (feromoner) för att locka till sig det andra könet inför parningen. Precis som med klöverdofter skulle eventuella feromoner kunna användas i övervakningsfällor. För att kunna använda dofter av något slag för direkt bekämpning av klöverspetsvivlarna krävs att vi hittar en blandning av ämnen som påverkar vivlarnas beteende på ett mycket tydligt sätt. Vi kommer därför att fortsätta att undersöka hur vivlarna beter sig när de utsätts för olika doftblandningar.
Projektet har gett oss en god bild av hur antalet klöverspetsvivlar i klöverfälten förändras under odlingssäsongen, vilket är en förutsättning för att kunna utarbeta effektiva övervakningsmetoder, med eller utan fällor som attraherar. Försöken med kläckningstält visade att vivlarna kan övervintra både i tidigare klöverfält, fastän dessa bearbetats, och i pågående klöverodlingar. Dessutom finns övervintrande vivlar runt klöverfälten. Våra resultat leder till slutsatsen att samma klöverart inte ska odlas inom samma område utan uppehåll. Ännu så länge kan vi inte säga om det finns något ”säkert” avstånd från föregående års klöverfält.
I och med att projektet fått ett nytt treårigt anslag från SLF hoppas vi kunna skapa klarhet i många av de återstående frågorna under de närmaste tre åren.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev