Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033099
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 23 oktober 2014
Huvudsökande: Olle Anderbrant
Organisation: Lunds Universitet
E-postadress: olle.anderbrant@biol.lu.se
Telefon: 046-2224997
Beviljade medel: 1 500 000 SEK

Klöverfrön är viktiga inom lantbruket både för odling av djurfoder och för gröngödsling. Fröätande insekter, främst klöverspetsvivlar, Apion spp., kan orsaka skördeförluster på över 50%. Inom den ekologiska sektorn saknas effektiva bekämpningsmetoder. Projektets mål var att undersöka förutsättningarna för olika biologiska kontrollmetoder, med fokus på att utnyttja vivlarnas doftstyrda beteende. Vi har visat att vivlarna övervintrar både i tidigare och nuvarande klöverfält och i omgivningen. Förekomsten av vivlar i klöverfälten under försommaren är kopplad till antalet knoppar och blommor. Samtidigt med knopp- och blomsättning ändras proportionen av några ämnen i klöverdoften. Vi har visat att vivlarna kan uppfatta en lång rad doftämnen som avges från klöver och att deras beteende delvis styrs av dofter. Kunskapen om klöverspetsvivlars kemiska kommunikation och ekologi kan ligga till grund för utveckling av prognosverksamhet och kontroll av dessa skadeinsekter.

Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder

Syfte

Klöverfröodlingar drabbas ofta av stora skördeförluster på grund av klöverspetsvivlar. I detta projekt var målet att kartlägga vilka dofter, framför allt från klöver, som påverkar klöverspetsvivlar, med slutmålet att använda dessa dofter för prognos och kontrollverksamhet.

Resultat

Vi fann att klöverspetsvivlarna, med hjälp av sina antenner, kan uppfatta många av de ämnen som ingår i klöverdoften. Honorna av de två vanligaste klöverspetsvivelarterna i södra Sverige kan med hjälp av doften skilja de båda klöverarterna åt. Den rödbenta klöverspetsviveln attraheras till sin egen värdväxt rödklöver och den gulbenta klöverspetsviveln attraheras till sin värdväxt vitklöver. Antalet honor av klöverspetsvivlar ökar i fälten när klöverplantorna får knoppar och börjar blomma. Samtidigt förändras doften som avges från klövern.

Metod

För att ta reda på vilka dofter klöver avger har vi filtrerat luft och samlat upp doftmolekylerna i filter som sköljts ut med lösningsmedel. Dessa lösningar har vi sedan analyserat för att bestämma vilka kemiska ämnen som ingår. Vi har undersökt både vit- och rödklöver under olika blomningsstadier i fält såväl som i laboratoriet.
Samtidigt som vi följt blomningen i fält har vi fångat klöverspetsvivlar i passiva (utan lockmedel) fällor samt räknat, art- och könsbestämt dem. Under våren 2013 satte vi också ut kläckningstält för att ta reda på var vivlarna övervintrar.
Vi har också samlat in vivlar i olika klöverfält för att använda i olika laboratoriestudier med målet att ta reda på vilka dofter de kan känna och vilka de föredrar. För att undersöka vilka doftämnen vivlarna kan uppfatta har vi mätt hur nerverna i deras antenner, där luktorganen sitter, reagerar på olika ämnen. I laboratoriet har vi också testat om de olika vivelarterna kan känna skillnad på röd- och vitklöverdoft.

Slutsatser

Klöverspetvivlarna kan uppfatta en lång rad ämnen som avges från klöverplantorna. Undersökningen av den rödbenta arten är ännu inte slutförd, men när denna är klar finns möjlighet att identifiera vilka ämnen eller vilka proportioner mellan olika ämnen i klöverdoften som gör att vivelarterna kan känna skillnad på röd- och vitklöver. Med hjälp av dessa kunskaper ska vi försöka sätta ihop doftblandningar som kan locka till sig klöverspetsvivlar och i framtiden kunna användas i övervakningsfällor.
Vi har också börjat på undersökningar för att få reda på om vivlarna använder dofter (feromoner) för att locka till sig det andra könet inför parningen. Precis som med klöverdofter skulle eventuella feromoner kunna användas i övervakningsfällor. För att kunna använda dofter av något slag för direkt bekämpning av klöverspetsvivlarna krävs att vi hittar en blandning av ämnen som påverkar vivlarnas beteende på ett mycket tydligt sätt. Vi kommer därför att fortsätta att undersöka hur vivlarna beter sig när de utsätts för olika doftblandningar.
Projektet har gett oss en god bild av hur antalet klöverspetsvivlar i klöverfälten förändras under odlingssäsongen, vilket är en förutsättning för att kunna utarbeta effektiva övervakningsmetoder, med eller utan fällor som attraherar. Försöken med kläckningstält visade att vivlarna kan övervintra både i tidigare klöverfält, fastän dessa bearbetats, och i pågående klöverodlingar. Dessutom finns övervintrande vivlar runt klöverfälten. Våra resultat leder till slutsatsen att samma klöverart inte ska odlas inom samma område utan uppehåll. Ännu så länge kan vi inte säga om det finns något ”säkert” avstånd från föregående års klöverfält.
I och med att projektet fått ett nytt treårigt anslag från SLF hoppas vi kunna skapa klarhet i många av de återstående frågorna under de närmaste tre åren.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv
Peter Lundqvist

Projektnummer: O-18-21-139 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött
Mjölk

Farmers with animal production can experience different types of criticisms directed against their activities from consumers, the media and inspecting government agencies. On another level, criminal acts are directed against the farm's activities and people on the farm, The main goal is to …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev