Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033099
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 23 oktober 2014
Huvudsökande: Olle Anderbrant
Organisation: Lunds Universitet
E-postadress: olle.anderbrant@biol.lu.se
Telefon: 046-2224997
Beviljade medel: 1 500 000 SEK

Klöverfrön är viktiga inom lantbruket både för odling av djurfoder och för gröngödsling. Fröätande insekter, främst klöverspetsvivlar, Apion spp., kan orsaka skördeförluster på över 50%. Inom den ekologiska sektorn saknas effektiva bekämpningsmetoder. Projektets mål var att undersöka förutsättningarna för olika biologiska kontrollmetoder, med fokus på att utnyttja vivlarnas doftstyrda beteende. Vi har visat att vivlarna övervintrar både i tidigare och nuvarande klöverfält och i omgivningen. Förekomsten av vivlar i klöverfälten under försommaren är kopplad till antalet knoppar och blommor. Samtidigt med knopp- och blomsättning ändras proportionen av några ämnen i klöverdoften. Vi har visat att vivlarna kan uppfatta en lång rad doftämnen som avges från klöver och att deras beteende delvis styrs av dofter. Kunskapen om klöverspetsvivlars kemiska kommunikation och ekologi kan ligga till grund för utveckling av prognosverksamhet och kontroll av dessa skadeinsekter.

Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder

Syfte

Klöverfröodlingar drabbas ofta av stora skördeförluster på grund av klöverspetsvivlar. I detta projekt var målet att kartlägga vilka dofter, framför allt från klöver, som påverkar klöverspetsvivlar, med slutmålet att använda dessa dofter för prognos och kontrollverksamhet.

Resultat

Vi fann att klöverspetsvivlarna, med hjälp av sina antenner, kan uppfatta många av de ämnen som ingår i klöverdoften. Honorna av de två vanligaste klöverspetsvivelarterna i södra Sverige kan med hjälp av doften skilja de båda klöverarterna åt. Den rödbenta klöverspetsviveln attraheras till sin egen värdväxt rödklöver och den gulbenta klöverspetsviveln attraheras till sin värdväxt vitklöver. Antalet honor av klöverspetsvivlar ökar i fälten när klöverplantorna får knoppar och börjar blomma. Samtidigt förändras doften som avges från klövern.

Metod

För att ta reda på vilka dofter klöver avger har vi filtrerat luft och samlat upp doftmolekylerna i filter som sköljts ut med lösningsmedel. Dessa lösningar har vi sedan analyserat för att bestämma vilka kemiska ämnen som ingår. Vi har undersökt både vit- och rödklöver under olika blomningsstadier i fält såväl som i laboratoriet.
Samtidigt som vi följt blomningen i fält har vi fångat klöverspetsvivlar i passiva (utan lockmedel) fällor samt räknat, art- och könsbestämt dem. Under våren 2013 satte vi också ut kläckningstält för att ta reda på var vivlarna övervintrar.
Vi har också samlat in vivlar i olika klöverfält för att använda i olika laboratoriestudier med målet att ta reda på vilka dofter de kan känna och vilka de föredrar. För att undersöka vilka doftämnen vivlarna kan uppfatta har vi mätt hur nerverna i deras antenner, där luktorganen sitter, reagerar på olika ämnen. I laboratoriet har vi också testat om de olika vivelarterna kan känna skillnad på röd- och vitklöverdoft.

Slutsatser

Klöverspetvivlarna kan uppfatta en lång rad ämnen som avges från klöverplantorna. Undersökningen av den rödbenta arten är ännu inte slutförd, men när denna är klar finns möjlighet att identifiera vilka ämnen eller vilka proportioner mellan olika ämnen i klöverdoften som gör att vivelarterna kan känna skillnad på röd- och vitklöver. Med hjälp av dessa kunskaper ska vi försöka sätta ihop doftblandningar som kan locka till sig klöverspetsvivlar och i framtiden kunna användas i övervakningsfällor.
Vi har också börjat på undersökningar för att få reda på om vivlarna använder dofter (feromoner) för att locka till sig det andra könet inför parningen. Precis som med klöverdofter skulle eventuella feromoner kunna användas i övervakningsfällor. För att kunna använda dofter av något slag för direkt bekämpning av klöverspetsvivlarna krävs att vi hittar en blandning av ämnen som påverkar vivlarnas beteende på ett mycket tydligt sätt. Vi kommer därför att fortsätta att undersöka hur vivlarna beter sig när de utsätts för olika doftblandningar.
Projektet har gett oss en god bild av hur antalet klöverspetsvivlar i klöverfälten förändras under odlingssäsongen, vilket är en förutsättning för att kunna utarbeta effektiva övervakningsmetoder, med eller utan fällor som attraherar. Försöken med kläckningstält visade att vivlarna kan övervintra både i tidigare klöverfält, fastän dessa bearbetats, och i pågående klöverodlingar. Dessutom finns övervintrande vivlar runt klöverfälten. Våra resultat leder till slutsatsen att samma klöverart inte ska odlas inom samma område utan uppehåll. Ännu så länge kan vi inte säga om det finns något ”säkert” avstånd från föregående års klöverfält.
I och med att projektet fått ett nytt treårigt anslag från SLF hoppas vi kunna skapa klarhet i många av de återstående frågorna under de närmaste tre åren.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Test och utvärdering av ett digitalt utbildningskoncept till nytta för Sveriges fjäderfäbransch.
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-19-62-181 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Potatis
Växtodling

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress