Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033099
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 23 oktober 2014
Huvudsökande: Olle Anderbrant
Organisation: Lunds Universitet
E-postadress: olle.anderbrant@biol.lu.se
Telefon: 046-2224997
Beviljade medel: 1 500 000 SEK

Klöverfrön är viktiga inom lantbruket både för odling av djurfoder och för gröngödsling. Fröätande insekter, främst klöverspetsvivlar, Apion spp., kan orsaka skördeförluster på över 50%. Inom den ekologiska sektorn saknas effektiva bekämpningsmetoder. Projektets mål var att undersöka förutsättningarna för olika biologiska kontrollmetoder, med fokus på att utnyttja vivlarnas doftstyrda beteende. Vi har visat att vivlarna övervintrar både i tidigare och nuvarande klöverfält och i omgivningen. Förekomsten av vivlar i klöverfälten under försommaren är kopplad till antalet knoppar och blommor. Samtidigt med knopp- och blomsättning ändras proportionen av några ämnen i klöverdoften. Vi har visat att vivlarna kan uppfatta en lång rad doftämnen som avges från klöver och att deras beteende delvis styrs av dofter. Kunskapen om klöverspetsvivlars kemiska kommunikation och ekologi kan ligga till grund för utveckling av prognosverksamhet och kontroll av dessa skadeinsekter.

Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder

Syfte

Klöverfröodlingar drabbas ofta av stora skördeförluster på grund av klöverspetsvivlar. I detta projekt var målet att kartlägga vilka dofter, framför allt från klöver, som påverkar klöverspetsvivlar, med slutmålet att använda dessa dofter för prognos och kontrollverksamhet.

Resultat

Vi fann att klöverspetsvivlarna, med hjälp av sina antenner, kan uppfatta många av de ämnen som ingår i klöverdoften. Honorna av de två vanligaste klöverspetsvivelarterna i södra Sverige kan med hjälp av doften skilja de båda klöverarterna åt. Den rödbenta klöverspetsviveln attraheras till sin egen värdväxt rödklöver och den gulbenta klöverspetsviveln attraheras till sin värdväxt vitklöver. Antalet honor av klöverspetsvivlar ökar i fälten när klöverplantorna får knoppar och börjar blomma. Samtidigt förändras doften som avges från klövern.

Metod

För att ta reda på vilka dofter klöver avger har vi filtrerat luft och samlat upp doftmolekylerna i filter som sköljts ut med lösningsmedel. Dessa lösningar har vi sedan analyserat för att bestämma vilka kemiska ämnen som ingår. Vi har undersökt både vit- och rödklöver under olika blomningsstadier i fält såväl som i laboratoriet.
Samtidigt som vi följt blomningen i fält har vi fångat klöverspetsvivlar i passiva (utan lockmedel) fällor samt räknat, art- och könsbestämt dem. Under våren 2013 satte vi också ut kläckningstält för att ta reda på var vivlarna övervintrar.
Vi har också samlat in vivlar i olika klöverfält för att använda i olika laboratoriestudier med målet att ta reda på vilka dofter de kan känna och vilka de föredrar. För att undersöka vilka doftämnen vivlarna kan uppfatta har vi mätt hur nerverna i deras antenner, där luktorganen sitter, reagerar på olika ämnen. I laboratoriet har vi också testat om de olika vivelarterna kan känna skillnad på röd- och vitklöverdoft.

Slutsatser

Klöverspetvivlarna kan uppfatta en lång rad ämnen som avges från klöverplantorna. Undersökningen av den rödbenta arten är ännu inte slutförd, men när denna är klar finns möjlighet att identifiera vilka ämnen eller vilka proportioner mellan olika ämnen i klöverdoften som gör att vivelarterna kan känna skillnad på röd- och vitklöver. Med hjälp av dessa kunskaper ska vi försöka sätta ihop doftblandningar som kan locka till sig klöverspetsvivlar och i framtiden kunna användas i övervakningsfällor.
Vi har också börjat på undersökningar för att få reda på om vivlarna använder dofter (feromoner) för att locka till sig det andra könet inför parningen. Precis som med klöverdofter skulle eventuella feromoner kunna användas i övervakningsfällor. För att kunna använda dofter av något slag för direkt bekämpning av klöverspetsvivlarna krävs att vi hittar en blandning av ämnen som påverkar vivlarnas beteende på ett mycket tydligt sätt. Vi kommer därför att fortsätta att undersöka hur vivlarna beter sig när de utsätts för olika doftblandningar.
Projektet har gett oss en god bild av hur antalet klöverspetsvivlar i klöverfälten förändras under odlingssäsongen, vilket är en förutsättning för att kunna utarbeta effektiva övervakningsmetoder, med eller utan fällor som attraherar. Försöken med kläckningstält visade att vivlarna kan övervintra både i tidigare klöverfält, fastän dessa bearbetats, och i pågående klöverodlingar. Dessutom finns övervintrande vivlar runt klöverfälten. Våra resultat leder till slutsatsen att samma klöverart inte ska odlas inom samma område utan uppehåll. Ännu så länge kan vi inte säga om det finns något ”säkert” avstånd från föregående års klöverfält.
I och med att projektet fått ett nytt treårigt anslag från SLF hoppas vi kunna skapa klarhet i många av de återstående frågorna under de närmaste tre åren.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Växtodling
Energi & biomassa

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress