Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder

Klöverfrön är viktiga inom lantbruket både för odling av djurfoder och för gröngödsling. Fröätande insekter, främst klöverspetsvivlar, Apion spp., kan orsaka skördeförluster på över 50%. Inom den ekologiska sektorn saknas effektiva bekämpningsmetoder. Projektets mål var att undersöka förutsättningarna för olika biologiska kontrollmetoder, med fokus på att utnyttja vivlarnas doftstyrda beteende. Vi har visat att vivlarna övervintrar både i tidigare och nuvarande klöverfält och i omgivningen. Förekomsten av vivlar i klöverfälten under försommaren är kopplad till antalet knoppar och blommor. Samtidigt med knopp- och blomsättning ändras proportionen av några ämnen i klöverdoften. Vi har visat att vivlarna kan uppfatta en lång rad doftämnen som avges från klöver och att deras beteende delvis styrs av dofter. Kunskapen om klöverspetsvivlars kemiska kommunikation och ekologi kan ligga till grund för utveckling av prognosverksamhet och kontroll av dessa skadeinsekter.

Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder

Syfte

Klöverfröodlingar drabbas ofta av stora skördeförluster på grund av klöverspetsvivlar. I detta projekt var målet att kartlägga vilka dofter, framför allt från klöver, som påverkar klöverspetsvivlar, med slutmålet att använda dessa dofter för prognos och kontrollverksamhet.

Resultat

Vi fann att klöverspetsvivlarna, med hjälp av sina antenner, kan uppfatta många av de ämnen som ingår i klöverdoften. Honorna av de två vanligaste klöverspetsvivelarterna i södra Sverige kan med hjälp av doften skilja de båda klöverarterna åt. Den rödbenta klöverspetsviveln attraheras till sin egen värdväxt rödklöver och den gulbenta klöverspetsviveln attraheras till sin värdväxt vitklöver. Antalet honor av klöverspetsvivlar ökar i fälten när klöverplantorna får knoppar och börjar blomma. Samtidigt förändras doften som avges från klövern.

Metod

För att ta reda på vilka dofter klöver avger har vi filtrerat luft och samlat upp doftmolekylerna i filter som sköljts ut med lösningsmedel. Dessa lösningar har vi sedan analyserat för att bestämma vilka kemiska ämnen som ingår. Vi har undersökt både vit- och rödklöver under olika blomningsstadier i fält såväl som i laboratoriet.
Samtidigt som vi följt blomningen i fält har vi fångat klöverspetsvivlar i passiva (utan lockmedel) fällor samt räknat, art- och könsbestämt dem. Under våren 2013 satte vi också ut kläckningstält för att ta reda på var vivlarna övervintrar.
Vi har också samlat in vivlar i olika klöverfält för att använda i olika laboratoriestudier med målet att ta reda på vilka dofter de kan känna och vilka de föredrar. För att undersöka vilka doftämnen vivlarna kan uppfatta har vi mätt hur nerverna i deras antenner, där luktorganen sitter, reagerar på olika ämnen. I laboratoriet har vi också testat om de olika vivelarterna kan känna skillnad på röd- och vitklöverdoft.

Slutsatser

Klöverspetvivlarna kan uppfatta en lång rad ämnen som avges från klöverplantorna. Undersökningen av den rödbenta arten är ännu inte slutförd, men när denna är klar finns möjlighet att identifiera vilka ämnen eller vilka proportioner mellan olika ämnen i klöverdoften som gör att vivelarterna kan känna skillnad på röd- och vitklöver. Med hjälp av dessa kunskaper ska vi försöka sätta ihop doftblandningar som kan locka till sig klöverspetsvivlar och i framtiden kunna användas i övervakningsfällor.
Vi har också börjat på undersökningar för att få reda på om vivlarna använder dofter (feromoner) för att locka till sig det andra könet inför parningen. Precis som med klöverdofter skulle eventuella feromoner kunna användas i övervakningsfällor. För att kunna använda dofter av något slag för direkt bekämpning av klöverspetsvivlarna krävs att vi hittar en blandning av ämnen som påverkar vivlarnas beteende på ett mycket tydligt sätt. Vi kommer därför att fortsätta att undersöka hur vivlarna beter sig när de utsätts för olika doftblandningar.
Projektet har gett oss en god bild av hur antalet klöverspetsvivlar i klöverfälten förändras under odlingssäsongen, vilket är en förutsättning för att kunna utarbeta effektiva övervakningsmetoder, med eller utan fällor som attraherar. Försöken med kläckningstält visade att vivlarna kan övervintra både i tidigare klöverfält, fastän dessa bearbetats, och i pågående klöverodlingar. Dessutom finns övervintrande vivlar runt klöverfälten. Våra resultat leder till slutsatsen att samma klöverart inte ska odlas inom samma område utan uppehåll. Ännu så länge kan vi inte säga om det finns något ”säkert” avstånd från föregående års klöverfält.
I och med att projektet fått ett nytt treårigt anslag från SLF hoppas vi kunna skapa klarhet i många av de återstående frågorna under de närmaste tre åren.