Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kontroll av skräppors etablering från markens fröbank

Status: Avslutat
Projektnummer: H0841002
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 1 oktober 2012
Huvudsökande: Bodil Frankow-Lindberg
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: bodil.frankow-lindberg@slu.se
Telefon: 018 - 67 22 97
Beviljade medel: 556 100 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Två fältförsök, på Rådde försöksstation (småländska höglandet) och på Helgegården (Kristianstadstrakten), vilka omfattade tio försöksled med olika insåningsgrödor till vall samt olika fröblandningar av vall, har genomförts. Frön av skräppa såddes i alla försöksrutor och antalet skräppor graderas/räknades vid ett antal tidpunkter under försökets gång. Försöken anlades hösten 2009 då skräppans frön, samt ett led såddes. År 2010 anlades övriga nio led och vallfrö såddes. År 2011 skördades vallen tre gånger, och år 2012 togs en förstaskörd. Resultaten visar att anläggningsåret är den period då nya plantor kan etableras från markens fröförråd, och att konkurrensen från den etablerade vallgrödan (oavsett fröblandning) senare i stort sett hindrade etablering av nya skräppor. En insåningsgröda som hindrar ljusinsläpp, dvs. en insåningsgröda som förblir orörd under hela sommaren (=spannmål till mogen skörd), hade den mest hämmande förmågan på skräppans etablering. Anläggning i helsäd, westerwoldiskt rajgräs och efter halvträda ledde till att flest plantor av skräppa etablerades.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Kontroll av skräppors etablering från markens fröbank
Skräppor är ett ökande problem i slåtter- och betesvallar och det saknas ett bekämpningsprogram som ger full kontroll av detta ogräs. Resultat från två försök visar att anläggningsteknik av vallen kan påverka hur många plantor som etableras från markens fröförråd. Däremot var artsammansättningen i vallen av liten betydelse.
Anläggningsteknik av vallen utvärderades
Skräppans frön är livskraftiga under många år, och groning från markens fröförråd gör att nya plantor kontinuerligt kan etableras. Insamlade frön av skräppa såddes i en bestämd mängd i varje försöksruta hösten 2009. Samma höst såddes höstvete som en insåningsgröda. År 2010 såddes övriga insåningsgrödor samt vallfröblandningar med något olika artsammansättning. År 2011 skördades vallen tre gånger, och år 2012 togs en förstaskörd. Antalet etablerade skräppor räknades vid upprepade tillfällen under hela försöksperioden. Försöken låg i Kristianstadtrakten och på småländska höglandet.
Spannmål till mogen skörd hämmade skräppans etablering
Resultaten visar att merparten av skräppans plantor etablerades under själva anläggningsåret. En insåningsgröda som täckte marken, och därmed hindrade ljusinsläpp under hela säsongen, hämmade skräppans groning mest. En sådan gröda är spannmål till mogen skörd. Insåningsgrödor som skördades under anläggningsåret, som helsäd och westerwoldiskt rajgräs, resulterade i att flest skräppor etablerades. Bekämpning med herbicider var effektiv i försöket i Kristianstadstrakten där torka försämrade utvecklingen av insåningsgrödan, men inte i försöket på småländska höglandet där nederbörden var mer riklig.
Vallens konkurrensförmåga hade ingen effekt
Grundfröblandningen i försöket bestod av rödklöver, vitklöver, timotej och ängssvingel. I några led kompletterades denna med konkurrensstarka arter som engelskt rajgräs eller rajsvingel. Inblandning av dessa arter ledde inte till att färre skräppor etablerades i vallen.
Långsiktig strategi behövs
Skräppa är ett svårbekämpat ogräs i vallen, och det behövs en långsiktig strategi för att minimera dess förekomst. Anläggning i spannmål till mogen skörd + bekämpning med effektiva herbicider kan vara en del i en sådan strategi. Andra studier visar att onväxlingsgrödor till vallen också behövs för att en uppförökning av skräppor inte ska ske.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress