Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0841002 |
Kategori: | Research program | Pasture and forage crops |
Ansökningsår: | 2008 |
Datum för slutrapport: | 1 oktober 2012 |
Huvudsökande: | Bodil Frankow-Lindberg |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | bodil.frankow-lindberg@slu.se |
Telefon: | 018 - 67 22 97 |
Sammanfattning av slutrapport
Två fältförsök, på Rådde försöksstation (småländska höglandet) och på Helgegården (Kristianstadstrakten), vilka omfattade tio försöksled med olika insåningsgrödor till vall samt olika fröblandningar av vall, har genomförts. Frön av skräppa såddes i alla försöksrutor och antalet skräppor graderas/räknades vid ett antal tidpunkter under försökets gång. Försöken anlades hösten 2009 då skräppans frön, samt ett led såddes. År 2010 anlades övriga nio led och vallfrö såddes. År 2011 skördades vallen tre gånger, och år 2012 togs en förstaskörd. Resultaten visar att anläggningsåret är den period då nya plantor kan etableras från markens fröförråd, och att konkurrensen från den etablerade vallgrödan (oavsett fröblandning) senare i stort sett hindrade etablering av nya skräppor. En insåningsgröda som hindrar ljusinsläpp, dvs. en insåningsgröda som förblir orörd under hela sommaren (=spannmål till mogen skörd), hade den mest hämmande förmågan på skräppans etablering. Anläggning i helsäd, westerwoldiskt rajgräs och efter halvträda ledde till att flest plantor av skräppa etablerades.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Kontroll av skräppors etablering från markens fröbank
Skräppor är ett ökande problem i slåtter- och betesvallar och det saknas ett bekämpningsprogram som ger full kontroll av detta ogräs. Resultat från två försök visar att anläggningsteknik av vallen kan påverka hur många plantor som etableras från markens fröförråd. Däremot var artsammansättningen i vallen av liten betydelse.
Anläggningsteknik av vallen utvärderades
Skräppans frön är livskraftiga under många år, och groning från markens fröförråd gör att nya plantor kontinuerligt kan etableras. Insamlade frön av skräppa såddes i en bestämd mängd i varje försöksruta hösten 2009. Samma höst såddes höstvete som en insåningsgröda. År 2010 såddes övriga insåningsgrödor samt vallfröblandningar med något olika artsammansättning. År 2011 skördades vallen tre gånger, och år 2012 togs en förstaskörd. Antalet etablerade skräppor räknades vid upprepade tillfällen under hela försöksperioden. Försöken låg i Kristianstadtrakten och på småländska höglandet.
Spannmål till mogen skörd hämmade skräppans etablering
Resultaten visar att merparten av skräppans plantor etablerades under själva anläggningsåret. En insåningsgröda som täckte marken, och därmed hindrade ljusinsläpp under hela säsongen, hämmade skräppans groning mest. En sådan gröda är spannmål till mogen skörd. Insåningsgrödor som skördades under anläggningsåret, som helsäd och westerwoldiskt rajgräs, resulterade i att flest skräppor etablerades. Bekämpning med herbicider var effektiv i försöket i Kristianstadstrakten där torka försämrade utvecklingen av insåningsgrödan, men inte i försöket på småländska höglandet där nederbörden var mer riklig.
Vallens konkurrensförmåga hade ingen effekt
Grundfröblandningen i försöket bestod av rödklöver, vitklöver, timotej och ängssvingel. I några led kompletterades denna med konkurrensstarka arter som engelskt rajgräs eller rajsvingel. Inblandning av dessa arter ledde inte till att färre skräppor etablerades i vallen.
Långsiktig strategi behövs
Skräppa är ett svårbekämpat ogräs i vallen, och det behövs en långsiktig strategi för att minimera dess förekomst. Anläggning i spannmål till mogen skörd + bekämpning med effektiva herbicider kan vara en del i en sådan strategi. Andra studier visar att onväxlingsgrödor till vallen också behövs för att en uppförökning av skräppor inte ska ske.
Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …
Läs merProjektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017
Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …
Läs merProjektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017
Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …
Läs merProjektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …
Läs merProjektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …
Läs merProjektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …
Läs merProjektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016
Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …
Läs merProjektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015
This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …
Läs merProjektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016
Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …
Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016
The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …