Kontroll av skräppors etablering från markens fröbank

Sammanfattning av slutrapport
Två fältförsök, på Rådde försöksstation (småländska höglandet) och på Helgegården (Kristianstadstrakten), vilka omfattade tio försöksled med olika insåningsgrödor till vall samt olika fröblandningar av vall, har genomförts. Frön av skräppa såddes i alla försöksrutor och antalet skräppor graderas/räknades vid ett antal tidpunkter under försökets gång. Försöken anlades hösten 2009 då skräppans frön, samt ett led såddes. År 2010 anlades övriga nio led och vallfrö såddes. År 2011 skördades vallen tre gånger, och år 2012 togs en förstaskörd. Resultaten visar att anläggningsåret är den period då nya plantor kan etableras från markens fröförråd, och att konkurrensen från den etablerade vallgrödan (oavsett fröblandning) senare i stort sett hindrade etablering av nya skräppor. En insåningsgröda som hindrar ljusinsläpp, dvs. en insåningsgröda som förblir orörd under hela sommaren (=spannmål till mogen skörd), hade den mest hämmande förmågan på skräppans etablering. Anläggning i helsäd, westerwoldiskt rajgräs och efter halvträda ledde till att flest plantor av skräppa etablerades.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Kontroll av skräppors etablering från markens fröbank
Skräppor är ett ökande problem i slåtter- och betesvallar och det saknas ett bekämpningsprogram som ger full kontroll av detta ogräs. Resultat från två försök visar att anläggningsteknik av vallen kan påverka hur många plantor som etableras från markens fröförråd. Däremot var artsammansättningen i vallen av liten betydelse.
Anläggningsteknik av vallen utvärderades
Skräppans frön är livskraftiga under många år, och groning från markens fröförråd gör att nya plantor kontinuerligt kan etableras. Insamlade frön av skräppa såddes i en bestämd mängd i varje försöksruta hösten 2009. Samma höst såddes höstvete som en insåningsgröda. År 2010 såddes övriga insåningsgrödor samt vallfröblandningar med något olika artsammansättning. År 2011 skördades vallen tre gånger, och år 2012 togs en förstaskörd. Antalet etablerade skräppor räknades vid upprepade tillfällen under hela försöksperioden. Försöken låg i Kristianstadtrakten och på småländska höglandet.
Spannmål till mogen skörd hämmade skräppans etablering
Resultaten visar att merparten av skräppans plantor etablerades under själva anläggningsåret. En insåningsgröda som täckte marken, och därmed hindrade ljusinsläpp under hela säsongen, hämmade skräppans groning mest. En sådan gröda är spannmål till mogen skörd. Insåningsgrödor som skördades under anläggningsåret, som helsäd och westerwoldiskt rajgräs, resulterade i att flest skräppor etablerades. Bekämpning med herbicider var effektiv i försöket i Kristianstadstrakten där torka försämrade utvecklingen av insåningsgrödan, men inte i försöket på småländska höglandet där nederbörden var mer riklig.
Vallens konkurrensförmåga hade ingen effekt
Grundfröblandningen i försöket bestod av rödklöver, vitklöver, timotej och ängssvingel. I några led kompletterades denna med konkurrensstarka arter som engelskt rajgräs eller rajsvingel. Inblandning av dessa arter ledde inte till att färre skräppor etablerades i vallen.
Långsiktig strategi behövs
Skräppa är ett svårbekämpat ogräs i vallen, och det behövs en långsiktig strategi för att minimera dess förekomst. Anläggning i spannmål till mogen skörd + bekämpning med effektiva herbicider kan vara en del i en sådan strategi. Andra studier visar att onväxlingsgrödor till vallen också behövs för att en uppförökning av skräppor inte ska ske.