Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kontroll av skräppors etablering från markens fröbank

Status: Avslutat
Projektnummer: H0841002
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 1 oktober 2012
Huvudsökande: Bodil Frankow-Lindberg
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: bodil.frankow-lindberg@slu.se
Telefon: 018 - 67 22 97
Beviljade medel: 556 100 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Två fältförsök, på Rådde försöksstation (småländska höglandet) och på Helgegården (Kristianstadstrakten), vilka omfattade tio försöksled med olika insåningsgrödor till vall samt olika fröblandningar av vall, har genomförts. Frön av skräppa såddes i alla försöksrutor och antalet skräppor graderas/räknades vid ett antal tidpunkter under försökets gång. Försöken anlades hösten 2009 då skräppans frön, samt ett led såddes. År 2010 anlades övriga nio led och vallfrö såddes. År 2011 skördades vallen tre gånger, och år 2012 togs en förstaskörd. Resultaten visar att anläggningsåret är den period då nya plantor kan etableras från markens fröförråd, och att konkurrensen från den etablerade vallgrödan (oavsett fröblandning) senare i stort sett hindrade etablering av nya skräppor. En insåningsgröda som hindrar ljusinsläpp, dvs. en insåningsgröda som förblir orörd under hela sommaren (=spannmål till mogen skörd), hade den mest hämmande förmågan på skräppans etablering. Anläggning i helsäd, westerwoldiskt rajgräs och efter halvträda ledde till att flest plantor av skräppa etablerades.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Kontroll av skräppors etablering från markens fröbank
Skräppor är ett ökande problem i slåtter- och betesvallar och det saknas ett bekämpningsprogram som ger full kontroll av detta ogräs. Resultat från två försök visar att anläggningsteknik av vallen kan påverka hur många plantor som etableras från markens fröförråd. Däremot var artsammansättningen i vallen av liten betydelse.
Anläggningsteknik av vallen utvärderades
Skräppans frön är livskraftiga under många år, och groning från markens fröförråd gör att nya plantor kontinuerligt kan etableras. Insamlade frön av skräppa såddes i en bestämd mängd i varje försöksruta hösten 2009. Samma höst såddes höstvete som en insåningsgröda. År 2010 såddes övriga insåningsgrödor samt vallfröblandningar med något olika artsammansättning. År 2011 skördades vallen tre gånger, och år 2012 togs en förstaskörd. Antalet etablerade skräppor räknades vid upprepade tillfällen under hela försöksperioden. Försöken låg i Kristianstadtrakten och på småländska höglandet.
Spannmål till mogen skörd hämmade skräppans etablering
Resultaten visar att merparten av skräppans plantor etablerades under själva anläggningsåret. En insåningsgröda som täckte marken, och därmed hindrade ljusinsläpp under hela säsongen, hämmade skräppans groning mest. En sådan gröda är spannmål till mogen skörd. Insåningsgrödor som skördades under anläggningsåret, som helsäd och westerwoldiskt rajgräs, resulterade i att flest skräppor etablerades. Bekämpning med herbicider var effektiv i försöket i Kristianstadstrakten där torka försämrade utvecklingen av insåningsgrödan, men inte i försöket på småländska höglandet där nederbörden var mer riklig.
Vallens konkurrensförmåga hade ingen effekt
Grundfröblandningen i försöket bestod av rödklöver, vitklöver, timotej och ängssvingel. I några led kompletterades denna med konkurrensstarka arter som engelskt rajgräs eller rajsvingel. Inblandning av dessa arter ledde inte till att färre skräppor etablerades i vallen.
Långsiktig strategi behövs
Skräppa är ett svårbekämpat ogräs i vallen, och det behövs en långsiktig strategi för att minimera dess förekomst. Anläggning i spannmål till mogen skörd + bekämpning med effektiva herbicider kan vara en del i en sådan strategi. Andra studier visar att onväxlingsgrödor till vallen också behövs för att en uppförökning av skräppor inte ska ske.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Växtodling
Socker

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Socker
Trädgård

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Bengt-Ove Rustas, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev