Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kontroll av skräppors etablering från markens fröbank

Status: Avslutat
Projektnummer: H0841002
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 1 oktober 2012
Huvudsökande: Bodil Frankow-Lindberg
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: bodil.frankow-lindberg@slu.se
Telefon: 018 - 67 22 97
Beviljade medel: 556 100 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Två fältförsök, på Rådde försöksstation (småländska höglandet) och på Helgegården (Kristianstadstrakten), vilka omfattade tio försöksled med olika insåningsgrödor till vall samt olika fröblandningar av vall, har genomförts. Frön av skräppa såddes i alla försöksrutor och antalet skräppor graderas/räknades vid ett antal tidpunkter under försökets gång. Försöken anlades hösten 2009 då skräppans frön, samt ett led såddes. År 2010 anlades övriga nio led och vallfrö såddes. År 2011 skördades vallen tre gånger, och år 2012 togs en förstaskörd. Resultaten visar att anläggningsåret är den period då nya plantor kan etableras från markens fröförråd, och att konkurrensen från den etablerade vallgrödan (oavsett fröblandning) senare i stort sett hindrade etablering av nya skräppor. En insåningsgröda som hindrar ljusinsläpp, dvs. en insåningsgröda som förblir orörd under hela sommaren (=spannmål till mogen skörd), hade den mest hämmande förmågan på skräppans etablering. Anläggning i helsäd, westerwoldiskt rajgräs och efter halvträda ledde till att flest plantor av skräppa etablerades.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Kontroll av skräppors etablering från markens fröbank
Skräppor är ett ökande problem i slåtter- och betesvallar och det saknas ett bekämpningsprogram som ger full kontroll av detta ogräs. Resultat från två försök visar att anläggningsteknik av vallen kan påverka hur många plantor som etableras från markens fröförråd. Däremot var artsammansättningen i vallen av liten betydelse.
Anläggningsteknik av vallen utvärderades
Skräppans frön är livskraftiga under många år, och groning från markens fröförråd gör att nya plantor kontinuerligt kan etableras. Insamlade frön av skräppa såddes i en bestämd mängd i varje försöksruta hösten 2009. Samma höst såddes höstvete som en insåningsgröda. År 2010 såddes övriga insåningsgrödor samt vallfröblandningar med något olika artsammansättning. År 2011 skördades vallen tre gånger, och år 2012 togs en förstaskörd. Antalet etablerade skräppor räknades vid upprepade tillfällen under hela försöksperioden. Försöken låg i Kristianstadtrakten och på småländska höglandet.
Spannmål till mogen skörd hämmade skräppans etablering
Resultaten visar att merparten av skräppans plantor etablerades under själva anläggningsåret. En insåningsgröda som täckte marken, och därmed hindrade ljusinsläpp under hela säsongen, hämmade skräppans groning mest. En sådan gröda är spannmål till mogen skörd. Insåningsgrödor som skördades under anläggningsåret, som helsäd och westerwoldiskt rajgräs, resulterade i att flest skräppor etablerades. Bekämpning med herbicider var effektiv i försöket i Kristianstadstrakten där torka försämrade utvecklingen av insåningsgrödan, men inte i försöket på småländska höglandet där nederbörden var mer riklig.
Vallens konkurrensförmåga hade ingen effekt
Grundfröblandningen i försöket bestod av rödklöver, vitklöver, timotej och ängssvingel. I några led kompletterades denna med konkurrensstarka arter som engelskt rajgräs eller rajsvingel. Inblandning av dessa arter ledde inte till att färre skräppor etablerades i vallen.
Långsiktig strategi behövs
Skräppa är ett svårbekämpat ogräs i vallen, och det behövs en långsiktig strategi för att minimera dess förekomst. Anläggning i spannmål till mogen skörd + bekämpning med effektiva herbicider kan vara en del i en sådan strategi. Andra studier visar att onväxlingsgrödor till vallen också behövs för att en uppförökning av skräppor inte ska ske.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev