Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kornas dricksvattenintag som mått på foderkonsumtion, optimal mjölkureahalt och hälsotillstånd

Status: Avslutat
Projektnummer: V1330056
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 31 december 2016
Huvudsökande: Torsten Eriksson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: torsten.eriksson@slu.se
Telefon: 018-671643
Medsökande: Bengt-Ove Rustas
Beviljade medel: 869 000 SEK

Water intake can be recorded at reasonable cost on dairy farms. There is a strong linear relationship between mineral intake, water intake and milk urea concentration. If dietary mineral content is taken into account, it may be possible to estimate dry matter intake from water consumption. Individual water and feed intake will be recorded in 120 cows over 2 years at every visit to feeding stations and water bowls. Treatments will be applied for four periods of 5 days with sodium and potassium added in the forage. The study will assess: the water intake response of individual cows to altered mineral intake; whether sodium and potassium are always additive with respect to water intake, urinary output and milk urea concentration; whether the effect on milk urea concentration is constant across lactation stage and feeding level; and whether deviation in drinking pattern of individuals gives early indication of heat or illness.

Dricksvattenintag skulle kunna registreras relativt billigt i mjölkkostallar. Det finns starka linjära samband mellan mineralintag (natrium och kalium), vattenintag och mjölkureakoncentration. Om man tar hänsyn till fodrets mineralinnehåll bör ts-intaget gå att uppskatta från vattenkonsumtionen. I ett försök som löper över två hela stallsäsonger registreras individuellt vatten- och foderintag från 120 kor vid varje intagstillfälle. Försöksbehandlingar sätts in vid fyra 5-dagarsperioder År 2 med tillsats av natrium och kalium i grovfodret. Försöket kommer att ge svar på följande frågor: Om enskilda kors dricksvattenrespons på ändrat mineralintag är konstant; om natrium och kalium alltid har additiv effekt på vattenintag, urinmängd och mjölkureakoncentration; om effekten på mjölkureahalt är konstant över laktationsstadier och utfodringsnivåer; om ändringar i individers drickesmönster kan användas för att mycket tidigt upptäcka hälsostörningar och brunst.

Vattenkoppar för registrering av individuellt dricksvattenintag har installerats i VMS- och AMR-avdelningen vid Lövsta. Ett försök har genomförts där betesintaget hos 21 kor med deltidsbete skattades utifrån deras dricksvattenintag och urinvolym med hjälp av regressioner från en kogrupp på rastbete där allt intag var känt. Betesintaget skattades till 6.5 kg ts/d från dricksvattenintaget och till 7.6 – 8.8 kg ts från urinmängden. I ett stallförsök tillsattes KCl (8.5 och 16.4 g K/kg ts) respektive NaCl (4.2 och 10.2 g Na/kg ts) till ensilaget för 57 kor i en behandlingssekvens med 7 perioder om 4-8 dagar. Responsen i dricksvatten var 3.64 kg vatten/mol vid K-tillsatsen och 1.95 kg vatten/mol vid Na-tillsatsen. Enskilda kors respons varierade mer med Na-tillsatsen än med K-tillsatsen. Mjölkureahalten minskade med tillsatserna och var bäst korrelerad till ändringen i dricksvattenintag där mjölkureahalten sjönk med 0.022 mM för varje kg som dricksvattenintaget ökade.

Kornas dricksvattenintag som mått på foderkonsumtion, optimal mjölkureahalt och hälsotillstånd

Syfte
I de flesta besättningar är det inte känt hur mycket enskilda kor äter. Kraftfoder utfodras ofta i automater där det registreras hur mycket varje ko äter, men resten av fodret som kan vara ensilage eller en blandning av ensilage och kraftfoder (fullfoder eller blandfoder) utfodras i regel gruppvis. I många försök som registrerat kors vattenintag har det funnits ett samband med foderintaget. Försök där kor fått olika mängder av kalium- och natriumsalter i fodret har gett särskilt tydligt utslag på vattenintaget. Ett av det här projektets syften var att undersöka möjligheterna att använda dricksvattenintaget för att uppskatta hur mycket olika kor äter, inklusive hur stor betydelse varierande mineralhalt i fodret har. Ett annat syfte var att följa hur mjölkureahalten förändrades i samband med ändringar i dricksvattenintag. Mjölkurea används som mått på kornas proteinutfodring och det har visat sig att halten sjunker när saltintaget ökar trots att proteinutfodringen är oförändrad.

Resultat
I ett betesförsök jämfördes dricksvattenintag och urinmängd hos en kogrupp med deltidsbete med en annan kogrupp som bara hade tillgång till en rastfålla så att allt foderintag var känt för varje ko. Med hjälp av rastgruppens samband mellan dricksvattenintag och foderintag respektive urinmängd och foderintag skattades betesgruppens intag från deras dricksvattenintag och urinmängd. Resultatet gav rimliga medelvärden, med 6.5 kg ts bete skattat från dricksvatten och 7.6-8.8 kg ts från urinmängd.

I en VMS-avdelning med 57 kor undersöktes responsen i dricksvattenintag när halter av kalium och natrium varierade i fodret. Kaliumklorid och natriumklorid tillsattes var för sig i två olika nivåer till ensilage innan utfodring genom att lösningar sprayades på ensilaget i en fullfoderblandare. Tillsatserna motsvarade 8.5 g respektive 16.4 g K/kg ts ensilage och 4.2 respektive 10.2 g Na/kg ts ensilage. De var avsedda att ge lika många mol av K respektive Na. Kornas dricksvattenintag ökade mer med kaliumtillsatsen, 3.64 kg vatten/mol K jämfört med 1.95 kg vatten/mol Na. Det var också större variation i enskilda kors respons för natriumtillsatsen än för kaliumtillsatsen. På gruppnivå var det bra samband mellan förändringar i dricksvattenintag mellan dagar och förändringar i intaget av kalium och natrium, vare sig de berodde på tillsatserna eller på om korna åt mer eller mindre ensilage den dagen. Mjölkureahalten minskade i samma storleksordning som tidigare, med 0.022 mM/kg dricksvatten.

Slutsatser och råd till näringen
Dricksvattenintaget kan på gruppnivå ge snabb och relativt pålitlig information om förändringar i foderintaget. På individnivå behöver variationen i respons undersökas mer i det material som samlats in. Mjölkureahalten sjunker vid ökat saltintag och därmed ökat dricksvattenintag utan att proteinutfodringen har ändrats

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Utmaningar och behov för svenskt jordbruksproduktion - möjliga vägar för teknikutveckling för att uppnå lönsamhet samt miljö- och klimatanpassning
Eva Salomon, RISE Research institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-19-82-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Swedish agriculture needs to be environmentally and climate-friendly and at the same time be productive, profitable and ethically- and socially sustainable. RISE knowledge and skills covers a large part of Sweden’s agricultural technical competence. RISE has established national and internationally …

Läs mer

Test och utvärdering av ett digitalt utbildningskoncept till nytta för Sveriges fjäderfäbransch.
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-19-62-181 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2021

The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2020

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2020

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2020

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2020

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 september 2020

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev