Korrekt dosering av flytande diskmedel för gårdsdisk – en förutsättning för fullgod disk och mjölkkvalit

Average bacterial counts in Swedish dairy milk continue to show an increasing trend. Bacterial problems are often linked to the cleaning process. This project focuses on the dosage of detergent, which is a small but important part in the complex cleaning process. The hypothesis is that certain types of detergents have viscosity properties that decreases viscosity already just below room temperature, which can result in under-dosing detergent and thereby risk the cleaning process and quality of milk.

The project aims to establish basic viscosity data for the most common types of detergent used on dairy farms, and quantify what this implies for actual dosage. Five detergents with fundamentally different chemical composition will be selected and tested for viscosity and dose variation in the temperature range 5 to 25 °C. The study will highlight risks of under-dosing and by that potential reduced milk quality, and also any needs for adaptation of detergent chemistry and dosage technology.

Det genomsnittliga bakterietalet i svensk leverantörsmjölk visar fortsatt en ökande trend. Bakterieproblem kan ofta förklaras med brister i disken. Detta projekt fokuserar på doseringen av diskmedel, som är en liten men ändå mycket viktig del i komplexet diskning. Hypotesen är att vissa typer av diskmedel har viskositetsegenskaper som gör att de blir trögflytande redan strax under rumstemperatur, vilket kan ge underdosering och därmed äventyra diskningen och mjölkens kvalitet.

Syftet med projektet är att ta fram grundläggande viskositetsdata för de vanligaste typerna av diskmedel för gårdsdisk, samt kvantifiera vad detta innebär för doserad mängd. Fem diskmedel med principiellt olika kemisk uppbyggnad väljs ut och undersöks med avseende på viskositet och dosvariation i temperaturintervallet 5 till 25 °C. Studien kommer att belysa eventuella risker för underdosering och därmed försämrad mjölkkvalitet, samt eventuella behov när det gäller anpassning av kemi och/eller doseringsteknik.

I projektet undersöktes hur viskositeten hos flytande diskmedels förändras med temperaturen och hur detta i sin tur påverkar pumpbarhet och dosering. Fem grundtyper av kommersiella diskmedel för mjölkanläggningar ingick i studien. Viskositeten för de undersökta diskmedlen ökade genomgående vid lägre temperatur, där vissa diskmedel påverkades mer än andra. Viskositetsförändringen var dock i samtliga fall alltför liten för att ha någon praktisk betydelse för dosering och därmed diskresultatet.

Syfte med studien
En väl fungerande disk är en förutsättning för att mjölkproducenter ska kunna leverera mjölk av god bakteriologisk kvalitet. Att diskmedel doseras korrekt är en liten men viktig del i komplexet diskning och har stor betydelse för anläggningens renhet efter disk.

Av miljöhänsyn går utvecklingen på mjölkgårdarna alltmer mot användning av klorfria diskmedel. Tillverkarna kompenserar ofta frånvaron av klor genom att höja koncentrationen av alkali, vanligen natriumhydroxid. För diskmedel som har hög alkalikoncentration finns dock en potentiell risk som förts fram av bland annat rådgivare och servicetekniker, nämligen att de kan börja bli trögflytande redan strax under normal rumstemperatur. När diskmedlet blir trögare (högre viskositet) förändras dess flytegenskaper vid t.ex. pumpning, och om diskmedlet är placerat svalt vid användning finns en risk att pumpen underdoserar.

Syftet med detta projekt var att ta fram grundläggande viskositetsdata för de vanligaste typerna av diskmedel, samt att undersöka hur doseringen påverkas av dessa viskositetsvariationer.

Metodik
Studien genomfördes i två steg. I det första steget bestämdes viskositeten för fem utvalda kommersiella diskmedel vid olika temperaturer, från 5 °C till 25 °C i steg om 5 °C. De provade diskmedlen representerade olika grundtyper med avseende på aktiva substanser (se nedan). I steg två undersöktes vad de viskositetsegenskaper som påvisats i steg 1 innebar vid praktisk användning i gårdsdisk. Detta gjordes genom att registrera doseringen med en slangpump för samma diskmedel och vid samma temperaturer som i steg1.

De fem grundtyper av diskmedel som ingick i studien var:
1. Klorbaserat alkaliskt (kontroll)
2. Klorfritt alkaliskt (natriumhydroxid)
3. Klorfritt alkaliskt (natrium- och kaliumhydroxid)
4. Syradiskmedel med fosfor- och svavelsyra
5. Syradiskmedel med citron- och svavelsyra

Resultat
Mätningarna visade att viskositeten för alla undersökta diskmedel ändrades med temperaturen, där de två klorfria alkaliska medlen uppvisade störst förändring. Försöken med pumpning visade dock att detta inte för något av diskmedlen påverkade doseringen. Diskmedlens temperaturberoende viskositetsförändringar var helt enkelt alltför små för att ha någon betydelse i den praktiska tillämpningen för gårdsdisk.

Slutsatser och råd
Denna studie visade att temperaturens inverkan på viskositet och pumpbarhet inte är så stor att det har någon praktisk betydelse för doseringen av diskmedlen. Det finns dock i detta sammanhang flera andra punkter som är viktiga för att inte äventyra diskresultat och mjölkens kvalitet. Således bör diskmedelspumpen regelbundet kontrolleras så att den ger avsedd dos, och vid behov kalibreras. Detsamma gäller om några förändringar i installationen görs, eftersom sughöjd, slanglängd m.m. påverkar doseringen. Vidare bör man kontrollera att dunkarna med diskmedel inte har bottensats och att sugslangen är ren. Slangen i diskmedelspumpen bör kontrolleras flera gånger per år och bytas minst en gång årligen.

Detta projekt har finansierats av Svensk Mjölk och genom bidrag från Stiftelsen Lantbruksforsknings mjölkprogram.