Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kortare sintid – inverkan på mjölkavkastning, djurhälsa och fertilitet samt mjölkens sammanfattning och kvalitet

Status: Avslutat
Projektnummer: H1130087
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 25 januari 2018
Huvudsökande: Kjell Holtenius
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: kjell.holtenius@slu.se
Telefon: 018 - 67 16 29
Beviljade medel: 4 800 000 SEK

Sintiden är viktig för kons hälsa och prestationer under den kommande laktationen. I detta projekt har vi undersökt om det är fördelaktigt att minska sintiden från 8 veckor ned till 4 veckor. I ett försök med 77 mjölkkor, som representerade de två i Sverige dominerande raserna Svensk Holstein respektive Svensk Röd, har vi undersökt hur sintidens längd påverkar kornas mjölkavkastning, hälsa och fertilitet. Vi har också undersökt hur sintidslängden påverkar mjölkens kvalitet.
Den genomförda studien visar att kor som hade en kort, 4 veckors, sintid i stället för en traditionell 8 veckors sintid hade bättre energibalans efter kalvning och fertiliteten tenderade också att förbättras. Men mjölkavkastningen var lägre och juverhälsan försämrad. Det var ingen skillnad mellan andra-kalvare och äldre kor i hur de påverkades av sintidens längd. Slutsatsen av projektet är att fyra veckor generellt är en för kort sintid under svenska förhållanden särskilt för kor av rasen Svensk Röd.

Fyra veckors sintid för kort för svenska kor.

Sintiden är viktig för kons hälsa och prestationer under den kommande laktationen. I detta projekt har vi undersökt om det är fördelaktigt att minska sintiden från den traditionella längden på ca 8 veckor ned till 4 veckor. I ett försök med 77 mjölkkor har vi undersökt hur sintidens längd påverkar kornas mjölkavkastning, hälsa och fertilitet. Vi har också undersökt hur sintidslängden påverkar mjölkens kvalitet.

Kor som hade en kort sintid hade en betydligt bättre energibalans efter kalvning än kor med en traditionell sintid. Det berodde på att kornas mjölkproduktion minskade men däremot påverkades inte konsumtionen av foder. Kor med god energibalans under den tidiga delen av laktationen har generellt bättre hälsa och fertilitet. Våra resultat visar också att de kor som hade en kort sintid tenderade att ha bättre fertilitet. Men det var tre gånger så vanligt att kor som hade haft en kort sintid drabbades av juverinflammation jämfört med kor med en traditionell sintid på åtta veckor. Resultatet är anmärkningsvärt eftersom man i tidigare studier inte funnit att det varit vanligare med juverinflammation hos kor som haft en kort sintid. En anledning till att man i tidigare studier inte observerat negativa effekter på juverhälsan av att korta sintiden kan vara att korna var sintidsbehandlade med antibiotika till skillnad mot korna i vår studie. Men man bör dock tolka våra resultat med en viss försiktighet eftersom det var relativt få djur i studien.
Som nämnts ovan så var mjölkproduktionen lägre hos kor med kort sintid. Resultatet var väntat eftersom man i flera tidigare studier visat att avkastningen sjunker om sintiden är ca 4 veckor eller kortare. I vår studie sjönk avkastningen med omkring 15 % under de 12 första veckorna efter kalvning vilket är en mer omfattande sänkning än väntat. Den mindre mängden producerad mjölk kompenserades dock av att föregående laktation var längre hos de kor som hade en kort sintid. Inte bara mängden mjölk utan också mjölkens sammansättning påverkades av sintidens längd. Proteinhalten i mjölken kor med kort sintid var något högre och proteinsammansättningen påverkades. Men ur ett processtekniskt perspektiv spelade det ingen roll om mjölken kom från kor som haft en kort eller traditionell sintid. Tidigare studier har visat att en kort sintid passar bäst för äldre kor eftersom minskningen av avkastningen var mer omfattande hos andra-kalvare än hos äldre kor. I vår studie var det dock ingen skillnad mellan de två åldersgrupperna.

Om korna inte sinläggs utan mjölkas fram till kalvning minskar halten av immunoglobuliner i råmjölken. Det finns relativt få studier där man undersökt hur råmjölkens kvalitet påverkas om sintiden minskas från åtta till fyra veckor. Våra resultat visar att halten av immunoglobuliner inte sjunker när sintiden minskas till fyra veckor men att volymen råmjölk minskar. Kalvar som fick råmjölk från kor med kort sintid hade lika höga halter av immnoglobuliner i blodet som kalvar som hade fått råmjölk från kor med en konventionell sintid.

I våra studier ingick de både i Sverige dominerande raserna, Svensk Holstein och Svensk röd. I de flesta avseenden svarade båda raserna likartat på en kort sintid. Men i ett avseende reagerade de olika, immunförsvaret var avsevärt mer aktiverat hos kor av Svensk röd ras jämfört med kor av Svensk Holstein ras. Resultaten tyder på kor av svensk röd ras är mindre lämpade för en kort sintid än Svenska Holstein kor.

Slutsats
Den genomförda studien visar att kor som hade en kort, 4 veckors, sintid i stället för en traditionell 8 veckors sintid hade bättre energibalans efter kalvning och fertiliteten tenderade också att förbättras. Men mjölkavkastningen var lägre och juverhälsan försämrad. Det var ingen skillnad mellan andra-kalvare och äldre kor i hur de påverkades av sintidens längd. Slutsatsen av projektet är att fyra veckor generellt är en för kort sintid under svenska förhållanden särskilt för SR kor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Hållbarhet & strukturomvandling i svensk mjölkproduktion
Ruben Hoffmann

Projektnummer: O-20-20-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

This interdisciplinary project examines how Swedish dairy farmers, given different types of policy instruments, are affected by the ongoing structural transformation in the primary production. The study will improve our understanding about how the ongoing structural change affects profitability in …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Ridskolan som framtida lärandecenter för en miljömässigt hållbar hästsektor och för samhället i stort
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-21-47-631 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

While the equine sector in Sweden and Norway provides leisure activities, entertainment and employment for many people of all ages, these come with associated negative effects. Studies of the environmental impacts caused by the sector show that nutrient leakage from manure piles, paddocks and …

Läs mer

LÅGT SMITTRYCK -EN FÖRUTSÄTTNING FÖR FRISKA GRISAR OCH LÅG ANTIBIOTIKAFÖRBRUKNING
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Meat

In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …

Läs mer

Genomisk kartläggning som redskap för hållbart avelsarbete i inhemska nordiska hästraser
Susanne Eriksson, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …

Läs mer

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Verktyg för beslutsfattande och behandlingsoptimering för ammoniak-hygieniserings teknik - säker och uthållig återföring av resurser från decentraliserade sanitetssystem
Annika Nordin, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev