Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kortare sintid – inverkan på mjölkavkastning, djurhälsa och fertilitet samt mjölkens sammanfattning och kvalitet

Status: Avslutat
Projektnummer: H1130087
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 25 januari 2018
Huvudsökande: Kjell Holtenius
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: kjell.holtenius@slu.se
Telefon: 018 - 67 16 29
Beviljade medel: 4 800 000 SEK

Sintiden är viktig för kons hälsa och prestationer under den kommande laktationen. I detta projekt har vi undersökt om det är fördelaktigt att minska sintiden från 8 veckor ned till 4 veckor. I ett försök med 77 mjölkkor, som representerade de två i Sverige dominerande raserna Svensk Holstein respektive Svensk Röd, har vi undersökt hur sintidens längd påverkar kornas mjölkavkastning, hälsa och fertilitet. Vi har också undersökt hur sintidslängden påverkar mjölkens kvalitet.
Den genomförda studien visar att kor som hade en kort, 4 veckors, sintid i stället för en traditionell 8 veckors sintid hade bättre energibalans efter kalvning och fertiliteten tenderade också att förbättras. Men mjölkavkastningen var lägre och juverhälsan försämrad. Det var ingen skillnad mellan andra-kalvare och äldre kor i hur de påverkades av sintidens längd. Slutsatsen av projektet är att fyra veckor generellt är en för kort sintid under svenska förhållanden särskilt för kor av rasen Svensk Röd.

Fyra veckors sintid för kort för svenska kor.

Sintiden är viktig för kons hälsa och prestationer under den kommande laktationen. I detta projekt har vi undersökt om det är fördelaktigt att minska sintiden från den traditionella längden på ca 8 veckor ned till 4 veckor. I ett försök med 77 mjölkkor har vi undersökt hur sintidens längd påverkar kornas mjölkavkastning, hälsa och fertilitet. Vi har också undersökt hur sintidslängden påverkar mjölkens kvalitet.

Kor som hade en kort sintid hade en betydligt bättre energibalans efter kalvning än kor med en traditionell sintid. Det berodde på att kornas mjölkproduktion minskade men däremot påverkades inte konsumtionen av foder. Kor med god energibalans under den tidiga delen av laktationen har generellt bättre hälsa och fertilitet. Våra resultat visar också att de kor som hade en kort sintid tenderade att ha bättre fertilitet. Men det var tre gånger så vanligt att kor som hade haft en kort sintid drabbades av juverinflammation jämfört med kor med en traditionell sintid på åtta veckor. Resultatet är anmärkningsvärt eftersom man i tidigare studier inte funnit att det varit vanligare med juverinflammation hos kor som haft en kort sintid. En anledning till att man i tidigare studier inte observerat negativa effekter på juverhälsan av att korta sintiden kan vara att korna var sintidsbehandlade med antibiotika till skillnad mot korna i vår studie. Men man bör dock tolka våra resultat med en viss försiktighet eftersom det var relativt få djur i studien.
Som nämnts ovan så var mjölkproduktionen lägre hos kor med kort sintid. Resultatet var väntat eftersom man i flera tidigare studier visat att avkastningen sjunker om sintiden är ca 4 veckor eller kortare. I vår studie sjönk avkastningen med omkring 15 % under de 12 första veckorna efter kalvning vilket är en mer omfattande sänkning än väntat. Den mindre mängden producerad mjölk kompenserades dock av att föregående laktation var längre hos de kor som hade en kort sintid. Inte bara mängden mjölk utan också mjölkens sammansättning påverkades av sintidens längd. Proteinhalten i mjölken kor med kort sintid var något högre och proteinsammansättningen påverkades. Men ur ett processtekniskt perspektiv spelade det ingen roll om mjölken kom från kor som haft en kort eller traditionell sintid. Tidigare studier har visat att en kort sintid passar bäst för äldre kor eftersom minskningen av avkastningen var mer omfattande hos andra-kalvare än hos äldre kor. I vår studie var det dock ingen skillnad mellan de två åldersgrupperna.

Om korna inte sinläggs utan mjölkas fram till kalvning minskar halten av immunoglobuliner i råmjölken. Det finns relativt få studier där man undersökt hur råmjölkens kvalitet påverkas om sintiden minskas från åtta till fyra veckor. Våra resultat visar att halten av immunoglobuliner inte sjunker när sintiden minskas till fyra veckor men att volymen råmjölk minskar. Kalvar som fick råmjölk från kor med kort sintid hade lika höga halter av immnoglobuliner i blodet som kalvar som hade fått råmjölk från kor med en konventionell sintid.

I våra studier ingick de både i Sverige dominerande raserna, Svensk Holstein och Svensk röd. I de flesta avseenden svarade båda raserna likartat på en kort sintid. Men i ett avseende reagerade de olika, immunförsvaret var avsevärt mer aktiverat hos kor av Svensk röd ras jämfört med kor av Svensk Holstein ras. Resultaten tyder på kor av svensk röd ras är mindre lämpade för en kort sintid än Svenska Holstein kor.

Slutsats
Den genomförda studien visar att kor som hade en kort, 4 veckors, sintid i stället för en traditionell 8 veckors sintid hade bättre energibalans efter kalvning och fertiliteten tenderade också att förbättras. Men mjölkavkastningen var lägre och juverhälsan försämrad. Det var ingen skillnad mellan andra-kalvare och äldre kor i hur de påverkades av sintidens längd. Slutsatsen av projektet är att fyra veckor generellt är en för kort sintid under svenska förhållanden särskilt för SR kor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv
Peter Lundqvist

Projektnummer: O-18-21-139 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött
Mjölk

Farmers with animal production can experience different types of criticisms directed against their activities from consumers, the media and inspecting government agencies. On another level, criminal acts are directed against the farm's activities and people on the farm, The main goal is to …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev