Kostnadseffektiv allväders paddock för häst: praktisk tillämpning

Ytskicktets utförande hos konstruktionen minskade ytvattenflödet och stabiliserade dräneringsflödet över hela två-års perioden, vilket gav provytan stabilitet och en torr yta. Jämfört med tidigare studier var koncentrationen av totalkväve, totalfosfor, kemisk syreförbrukning och torrsubstanshalt i dräneringsvätskan lägre under vinterstudiens 2 år.
Nederbördsstudien visade att provytorna klarade de uppställda kraven vid en regnbelastning om 50 mm under 30 minuter. En provyta hade överlag en högre förmåga att minska föroreningarna i dräneringsvätskan, speciellt för totalkväve, totalfosfor, kemisk syreförbrukning och torrsubstanshalt. Den andra provytan klarade nästan amerikanska normen för täta membraner mot underliggande markskikt.
Dräneringssystemet klarade av att minska förekomsten av organiskt kväve och reducera TS-mängden hos bägge provytorna genom en stor filteryta samt erhöll en dräneringsvätska som lämpar sig för våtmarksrening.

Denna studie har sökt att identifiera den markkonstruktion av geotextil-grus i hästpaddockar för året runt bruk som ger minst ytvatten, bäst dräneringseffekt och minst förorening av yt- och dräneringsvätska efter att ha utsatts för hög nederbörd under olika gödselbelastning.
Två olika kombinationer av icke-vävd och vävd geotextile, tillsammans med två grusfraktioner om 200 mm, utsattes för naturlig nederbördsbelastning under två år samt periodvis påverkan av rengöring och ackumulering av hästgödsel. Dessutom utfördes en nederbördsstudie där provytorna utsattes för 50 mm nederbörd under 30 minuter samt påverkan av 15 kg hästgödsel vid periodvis rengöring och ackumulering. Ytvatten, dräneringsvätska och läckvattenflöde mättes och analyserades för både gödselrengöring och ackumulering.
Ytskicktets utförande hos geotextil-grus konstruktionen minskade ytvattenflödet och stabiliserade dräneringsflödet över hela två-års perioden, vilket gav provytan stabilitet och en torr yta. Jämfört med tidigare studier var koncentrationen av totalkväve, totalfosfor, kemisk syreförbrukning och torrsubstanshalt i dräneringsvätskan låg under vinterstudien.
Nederbördsstudien med 50 mm under 30 minuter bekräftade att en 200 mm geotextil-grus konstruktion klarade de uppställda kraven. Provytan ’Single’ (endast bärande geotextil) hade överlag en högre förmåga att minska föroreningarna i dräneringsvätskan, speciellt för totalkväve, total fosfor, kemisk syreförbrukning och torrsubstanshalten.
För läckvätskan fanns knappt någon skillnad mellan behandlingarna, men det minskade vätskeflöde från den ’Kombinerad’ (sammansatt av tre olika geotextiler) provytan skulle kunna medföra att den klarar den amerikanska normen för täta membraner mot underliggande markskikt.
Dräneringssystemet klarade av att minska förekomsten av organiskt kväve och reducera TS-mängden hos bägge provytorna genom en stor filteryta samt erhöll en dräneringsvätska som lämpar sig för våtmarksrening. Försöket visade också lovande resultat för läckvätskan och en minskning av miljöbelastningen från diffusa utsläpp från paddockar, men behöver en längre testperiod för att erhålla tillförlitliga resultat.
Synpunkter vid planering: Utförandet hos geotextil-grus konstruktionen bör klara att även andra yttäckande material används som halm, flis eller genomsläpplig betongsten och fortfarande klara ytavrinning och dränering. En remsa med grövre grus längs paddockens periferi kan förättra ytvatteninfiltrationen. Den snabba vätskeavledning hos konstruktionen uppnås genom korta vätsketransportvägar samt dränering över hela ytan. På stora ytor kan detta medföra behov av vätskebuffert i form av en damm. Vid paddockförsöket fanns hästar som grävde sig ner genom grusmaterialen. Om man har hästar som gräver finns det åtgärder mot detta, som nät etc. Förmodligen återfinns de mesta föroreningarna (fosfor) i paddockens ytskickt. Om ytskicktet förnyas med hänsyn till antalet hästar som belastar paddocken kan miljöpåverkan minskas.

För att närmare studera vilka geotextiler som använts i försöken hänvisas till LTV rapport 2015:16, SLU, Epsilon.
Finansiärer: Stiftelsen Hästforskning tillsammans med Region Skåne miljövårdsfond.

Övrig resultatförmedling till näringen:
Presentation av projektet i Helsingfors Universitet, Finland, 120514; Irländskt besökare i Alnarp 130903; Ekoseminarie Alnarp, 130306; Fortbildningskurs för Jordbruksverket i Katrineholm, 131009.
2014-03-29. Konstruktioner för förbättring av bärighet i rasthagar. Workshop ‘Bra hagar för hästen och miljön’, Uppsala.
2014-09-16. Paper ‘Performance of geotextile-gravel bed all-weather surface for cattle and horses’ vid CIGR World Congress, Beijing, Kina.
2014-11-19. Föredrag ’Utegångsdjur under vintern’. Greppa näringen i Follingbo bygdegård, Gotland.
Projektet har resulterat i en vetenskaplig artikel som har skickas till journal.