Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen

Status: Avslutat
Projektnummer: O-17-21-988
Kategori: Focus area | Entrepreneurship
Branschområden: Energi & biomassa
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 18 december 2020
Huvudsökande: Daniel Nilsson
Organisation: Daniel Nilsson
E-postadress: daniel.nilsson@slu.se
Telefon: 018-672669
Medsökande: Örjan Grönlund
Medsökande: Maria Iwarsson Wide
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with areas for food production, that the harvest will result in a more open landscape favoring biodiversity, and that the net energy yield is high. The purpose of this project is to develop a decision basis for farmers and fuel suppliers for profitable supply of brushwood chips. A dynamic simulation model will be used to simulate the harvest and handling operations at different types of stands (with regard to e.g. plant density and diameter at breast height) in different growth area categories, e.g. field edges, grasslands and road verges. The total costs, from stand to heating plant, will be calculated for different types of machinery by using the performance data from the model.

Under de senaste decennierna har landskapet i Sverige blivit alltmer igenväxt. Det finns beräkningar som visar att de möjliga uttagen av sly är ca 6 TWh per år. Några fördelar med sly som biobränsle är att arealerna inte konkurerrar med mark för matproduktion, att en väl avvägd slyskörd ger ett mer öppet och varierat landskap som gynnar den biologiska mångfalden, och att energiutbytet är högt. Syftet med detta projekt är att ta fram ett beslutsunderlag för lantbrukare, bränsleleverantörer, m.fl. för lönsam produktion av bränsleflis från sly. I projektet kommer en dynamisk simuleringsmodell att användas för att simulera skörd och hantering för olika typer av slybestånd (bl.a. med avseende på täthet och brösthöjdsdiameter) i olika s.k. områdeskategorier, bl.a. , åkermarkskanter, betesmarker och vägkanter. Kostnaderna beräknas sedan med hjälp av de prestandadata som modellen ger. Olika maskintyper och olika maskinkedjor, från slybestånd till värmeverk, kommer att jämföras.

I Sverige finns idag mycket sly vilket också innebär att det finns en stor outnyttjad potential till bioenergi. En utmaning är att prognosticera vilka slyavverkningar som kan vara lönsamma. Syftet med detta projekt är att ta fram ett beslutsstöd för att bedöma lönsamhet i avverkning och hantering av sly. Projektet består av tre delmoment: 1) generera slybestånd, 2) simulera tidsåtgång vid mekaniserad avverkning av sly och 3) beräkning av lönsamhet. Utifrån litteraturstudier definierades förutsättningarna för de slybestånd och arbetsmoment som sedan simulerades. Bestånden visualiserades och dessa bilder, tillsammans med uppgifter om tidsåtgång för skörd från simuleringen, användes sedan för framtagandet av projektets digitala beslutsstöd. Beräkningarna visar att lönsamheten för slyskörd under många förutsättningar är låg, vilket understryker vikten av att använda beslutsstödet och vikten av att också beakta andra nyttoeffekter av slyskörden.

Trivs du bäst i öppna landskap? Då behöver vi skörda mer sly!

Under de senaste årtiondena har landskapet i stora delar av Sverige blivit mer och mer igenväxt med sly. Detta gäller framförallt på gamla åkrar och betesmarker, längs mindre vägar och inom områden med höga kulturvärden. Det finns också stora arealer där sly måste röjas bort med jämna mellanrum, exempelvis längs större vägar och järnvägar och i kraftledningsgator.

Det har uppskattats att mängden energi i sly på dessa marker i Sverige är ca 85 TWh, och då är ändå sly som växer på skogsmark inte medräknat (85 TWh är exempelvis betydligt mer än den totala användningen av fjärrvärme i Sverige under ett helt år). Mängden sly som man skulle kunna skörda med lönsamhet varje år är ungefär 6 TWh. Men i nuläget är nyttjandet av resursen låg.

Det finns många skäl till att röja sly. Vi människor trivs oftast bäst i öppna landskap, och många växter och djur skulle också trivas mycket bättre om landskapet inte fick växa igen. Skörd av sly ger jobb åt många på landsbygden, och dessutom skulle vi kunna använda det röjda slyet som ett miljövänligt bränsle.

Ett problem är att lönsamheten för slyskörd ofta är låg. Och eftersom det sällan finns detaljerad information om kostnaderna, är det svårt att veta för den som vill skörda om det är lönsamt eller inte. I denna studie har vi därför undersökt hur mycket skörden kostar för olika sorters sly; t.ex. om det är barrträd eller lövträd, små buskar/träd eller stora träd, eller om träden står tätt eller glest.

För skörden av sly har vi använt oss av datorsimuleringar. Genom simuleringar kan man testa olika alternativ för skörd och se vilka skördesätt som borde vara smartast och billigast, och sedan ge rekommendationer om hur man bör göra vid skörd i praktiken.

Med hjälp av en datormodell har vi tagit fram 29 exempel på ytor med sly. Ytorna är 25 m långa och 5 meter breda. Ytorna skiljer sig med avseende på trädens storlek och med vilken täthet de står, vilket gör att ytorna också har olika innehåll av torrsubstans (mängd biobränsle). Därefter simulerade vi skörd med en skördemaskin för att se hur lång tid det tar och för att därmed kunna beräkna kostnaderna.

I projektet har vi gjort en beräkningsmodell som man kan använda för att se hur mycket det kostar att skörda sly. I modellen kan man även se hur mycket det kostar att samla in, transportera, flisa och lagra sly. Denna modell är tillgänglig för alla och finns på Skogforsks hemsida www.skogforsk.se. På hemsidan finns också bilder på de 29 ytorna med sly. Genom att kombinera ihop olika ytor så att de efterliknar ett område i verkligheten, kan man räkna ut den totala kostnaden för skörd och förväntade intäkter.

I ett annat exempel beräknades lönsamheten för röjning på ett lantbruk, där en dikeskant och fem olika åkerkanter skulle röjas. Den totala längden av de röjda kanterna var 2,3 km, och det var mest lövträd i blandade åldrar som skulle röjas bort. Längs dikeskanten var det bitvis glest med träd. Längs en fältkant fanns det några ekar som skulle sparas och längs en annan fältkant fanns det ledningsstolpar som var i vägen. I simuleringarna togs det hänsyn till dessa hinder. I modellen simulerades skörd, insamling och transport till lager av de sågade stammarna samt förflyttningar mellan de olika bestånden. Därefter beräknades kostnaderna, som sedan jämfördes med kostnaderna för manuell röjning med motorsåg. Resultaten visade att maskinell röjning var billigare än manuell. Men för båda alternativen var kostnaderna högre än intäkterna, d.v.s. de var olönsamma.

Om man tar hänsyn till att de växter som odlas på fälten växer bättre då det blir mindre skugga med bortröjda träd längs kanterna, så blev röjningen däremot lönsam för båda alternativen. En viktig slutsats är att man inte bara ska räkna med de direkta inkomster man får från slyskörd, t.ex. från försäljning av bränsle, utan man bör också räkna med de indirekta nyttor man får, t.ex. att det växer bättre längs åkerkanter, eller att landskapet blir mer öppet och trivsamt!

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2022

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2022

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 januari 2022

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

Det är inne att vara en utehöna
Helena Aronsson

Projektnummer: O-16-23-751 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 januari 2022

Matfågel

Innovative outdoor poultry production farms are faced with new challenges. Therefore we intend to: 1) Develop user-friendly guidelines for risk assessment of nutrient load and losses in outdoor systems 2) Identify possible improvements and technical solutions for reducing risk of phosphorus losses …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 januari 2022

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2021

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2021

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Odlingssystem och jordbearbetning 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2021

The aim of the committee of soil management is to find systems for soil tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. Further objectives are to reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev