Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen

Status: Avslutat
Projektnummer: O-17-21-988
Kategori: Focus area | Entrepreneurship
Branschområden: Energi & biomassa
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 18 december 2020
Huvudsökande: Daniel Nilsson
Organisation: Daniel Nilsson
E-postadress: daniel.nilsson@slu.se
Telefon: 018-672669
Medsökande: Örjan Grönlund
Medsökande: Maria Iwarsson Wide
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with areas for food production, that the harvest will result in a more open landscape favoring biodiversity, and that the net energy yield is high. The purpose of this project is to develop a decision basis for farmers and fuel suppliers for profitable supply of brushwood chips. A dynamic simulation model will be used to simulate the harvest and handling operations at different types of stands (with regard to e.g. plant density and diameter at breast height) in different growth area categories, e.g. field edges, grasslands and road verges. The total costs, from stand to heating plant, will be calculated for different types of machinery by using the performance data from the model.

Under de senaste decennierna har landskapet i Sverige blivit alltmer igenväxt. Det finns beräkningar som visar att de möjliga uttagen av sly är ca 6 TWh per år. Några fördelar med sly som biobränsle är att arealerna inte konkurerrar med mark för matproduktion, att en väl avvägd slyskörd ger ett mer öppet och varierat landskap som gynnar den biologiska mångfalden, och att energiutbytet är högt. Syftet med detta projekt är att ta fram ett beslutsunderlag för lantbrukare, bränsleleverantörer, m.fl. för lönsam produktion av bränsleflis från sly. I projektet kommer en dynamisk simuleringsmodell att användas för att simulera skörd och hantering för olika typer av slybestånd (bl.a. med avseende på täthet och brösthöjdsdiameter) i olika s.k. områdeskategorier, bl.a. , åkermarkskanter, betesmarker och vägkanter. Kostnaderna beräknas sedan med hjälp av de prestandadata som modellen ger. Olika maskintyper och olika maskinkedjor, från slybestånd till värmeverk, kommer att jämföras.

I Sverige finns idag mycket sly vilket också innebär att det finns en stor outnyttjad potential till bioenergi. En utmaning är att prognosticera vilka slyavverkningar som kan vara lönsamma. Syftet med detta projekt är att ta fram ett beslutsstöd för att bedöma lönsamhet i avverkning och hantering av sly. Projektet består av tre delmoment: 1) generera slybestånd, 2) simulera tidsåtgång vid mekaniserad avverkning av sly och 3) beräkning av lönsamhet. Utifrån litteraturstudier definierades förutsättningarna för de slybestånd och arbetsmoment som sedan simulerades. Bestånden visualiserades och dessa bilder, tillsammans med uppgifter om tidsåtgång för skörd från simuleringen, användes sedan för framtagandet av projektets digitala beslutsstöd. Beräkningarna visar att lönsamheten för slyskörd under många förutsättningar är låg, vilket understryker vikten av att använda beslutsstödet och vikten av att också beakta andra nyttoeffekter av slyskörden.

Trivs du bäst i öppna landskap? Då behöver vi skörda mer sly!

Under de senaste årtiondena har landskapet i stora delar av Sverige blivit mer och mer igenväxt med sly. Detta gäller framförallt på gamla åkrar och betesmarker, längs mindre vägar och inom områden med höga kulturvärden. Det finns också stora arealer där sly måste röjas bort med jämna mellanrum, exempelvis längs större vägar och järnvägar och i kraftledningsgator.

Det har uppskattats att mängden energi i sly på dessa marker i Sverige är ca 85 TWh, och då är ändå sly som växer på skogsmark inte medräknat (85 TWh är exempelvis betydligt mer än den totala användningen av fjärrvärme i Sverige under ett helt år). Mängden sly som man skulle kunna skörda med lönsamhet varje år är ungefär 6 TWh. Men i nuläget är nyttjandet av resursen låg.

Det finns många skäl till att röja sly. Vi människor trivs oftast bäst i öppna landskap, och många växter och djur skulle också trivas mycket bättre om landskapet inte fick växa igen. Skörd av sly ger jobb åt många på landsbygden, och dessutom skulle vi kunna använda det röjda slyet som ett miljövänligt bränsle.

Ett problem är att lönsamheten för slyskörd ofta är låg. Och eftersom det sällan finns detaljerad information om kostnaderna, är det svårt att veta för den som vill skörda om det är lönsamt eller inte. I denna studie har vi därför undersökt hur mycket skörden kostar för olika sorters sly; t.ex. om det är barrträd eller lövträd, små buskar/träd eller stora träd, eller om träden står tätt eller glest.

För skörden av sly har vi använt oss av datorsimuleringar. Genom simuleringar kan man testa olika alternativ för skörd och se vilka skördesätt som borde vara smartast och billigast, och sedan ge rekommendationer om hur man bör göra vid skörd i praktiken.

Med hjälp av en datormodell har vi tagit fram 29 exempel på ytor med sly. Ytorna är 25 m långa och 5 meter breda. Ytorna skiljer sig med avseende på trädens storlek och med vilken täthet de står, vilket gör att ytorna också har olika innehåll av torrsubstans (mängd biobränsle). Därefter simulerade vi skörd med en skördemaskin för att se hur lång tid det tar och för att därmed kunna beräkna kostnaderna.

I projektet har vi gjort en beräkningsmodell som man kan använda för att se hur mycket det kostar att skörda sly. I modellen kan man även se hur mycket det kostar att samla in, transportera, flisa och lagra sly. Denna modell är tillgänglig för alla och finns på Skogforsks hemsida www.skogforsk.se. På hemsidan finns också bilder på de 29 ytorna med sly. Genom att kombinera ihop olika ytor så att de efterliknar ett område i verkligheten, kan man räkna ut den totala kostnaden för skörd och förväntade intäkter.

I ett annat exempel beräknades lönsamheten för röjning på ett lantbruk, där en dikeskant och fem olika åkerkanter skulle röjas. Den totala längden av de röjda kanterna var 2,3 km, och det var mest lövträd i blandade åldrar som skulle röjas bort. Längs dikeskanten var det bitvis glest med träd. Längs en fältkant fanns det några ekar som skulle sparas och längs en annan fältkant fanns det ledningsstolpar som var i vägen. I simuleringarna togs det hänsyn till dessa hinder. I modellen simulerades skörd, insamling och transport till lager av de sågade stammarna samt förflyttningar mellan de olika bestånden. Därefter beräknades kostnaderna, som sedan jämfördes med kostnaderna för manuell röjning med motorsåg. Resultaten visade att maskinell röjning var billigare än manuell. Men för båda alternativen var kostnaderna högre än intäkterna, d.v.s. de var olönsamma.

Om man tar hänsyn till att de växter som odlas på fälten växer bättre då det blir mindre skugga med bortröjda träd längs kanterna, så blev röjningen däremot lönsam för båda alternativen. En viktig slutsats är att man inte bara ska räkna med de direkta inkomster man får från slyskörd, t.ex. från försäljning av bränsle, utan man bör också räkna med de indirekta nyttor man får, t.ex. att det växer bättre längs åkerkanter, eller att landskapet blir mer öppet och trivsamt!

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Gödselfiber som strö - effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet,ekonomi och miljö
Knut-Håkan Jeppsson

Projektnummer: O-19-20-312 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass
Meat
Milk

About 200 dairy farms in Sweden use recycled manure solids (RMS) as bedding material and the number is increasing. Advantages is low price, reliable availability and good cow comfort. The main disadvantage is the risk of increased bacterial growth on the lying area affecting especially udder health …

Läs mer

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Objektiv måling av øvre luftvegs obstruksjon i Norsk og Svenske travhester
Eric Strand, NMBU, Norway

Projektnummer: H-19-47-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Upper respiratory tract (URT) collapse during exercise is one of the most common causes of poor performance in
sporting horses worldwide. Evaluation of laryngeal/ pharyngeal collapse during exercise in horses is currently graded
subjectively from videoendoscopic recordings on a treadmill or from …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Unga ryttares rätt till delaktighet - en villkorad rättighet?
Karin Redelius, The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH)

Projektnummer: H-19-47-492 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The overall aim with the research project is to study and analyse the conditions for a child rights perspective to be implemented in the stable. Studies show hat young people who have a voice and are part of decision-makings in sport tend to continue longer. Having a voice is also an important …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Utveckling av Bästa praxis inom svensk klövvård
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-19-20-318 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat
Milk

Every year, about 500,000 claw trimmings are recorded in Swedish dairy cattle. The aim of claw trimming is to detect, treat and prevent painful claw lesions. However, the claw trimming in itself can be harmful and cause claw lesions if it is not done correctly. The aim of the project is to develop …

Läs mer

Att förbereda för framtiden: uthålliga odlingssystem utan glyfosat
Alexander Menegat

Projektnummer: O-19-20-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production

We work with the vision that it possible to reduce herbicide use and completely abandon glyphosate in reduced and no-till systems by promoting soil health and crop vigour through a diverse crop rotation, cover crops and mechanical weed control. In field experiments, we compare innovative glyphosate …

Läs mer

Beslutsstöd och integrerade bekämpningsstrategier för rapsskadegörarna skidgallmygga och blygrå rapsvivel
Peter Anderson

Projektnummer: O-19-20-320 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production

The Brassica pod midge Dasineura brassicae and its facilitator, the cabbage seed pod weevil Ceutorrhynchus obstrictus, have caused serious damage in oilseed rape crops during the last few years. No locally adapted IPM strategies exist, including pesticide management thresholds with evidentiary …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev