Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kräver akut livmoderinflammation hos ko behandling med bredspektrumantibiotika?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130023
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 5 februari 2014
Huvudsökande: Renée Båge
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: renee.bage@slu.se
Telefon: 018672507
Beviljade medel: 210 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Akut livmoderinflammation drabbar kor inom 2 veckor efter kalvning. Idag rekommenderas behandling med penicillin baserat på erfarenhet, litteratur och branschens antibiotikapolicy, men ingen svensk fältstudie har gjorts. Bovint herpesvirus typ 4 (BHV-4) kan förvärra inflammationen, men viruset har tidigare inte påvisats i Sverige. Syftet var att studera bakterieflora, resistensmönster, antibiotikaval och tillfrisknande hos kor som i fält behandlats för akut livmoderinflammation samt att undersöka förekomsten av BHV-4. I studien provtogs 74 kor. Bakteriefloran dominerades som förväntat av E. coli i kombination med olika bakteriearter. Resistensundersökningar visade låg frekvens förvärvad resistens. Det fanns inget samband mellan val av antibiotikum och tillfrisknande. Penicillin är ett bra förstahandsval av antibiotika vid behandling av akut livmoderinflammation hos svenska kor pga låg bidragande effekt till resistensutveckling. Sex misstänkt positiva BHV-4-prover behöver konfirmeras.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Kräver akut livmoderinflammation hos ko behandling med bredspektrumantibiotika?

Akut livmoderinflammation, metrit, är en allvarlig sjukdom orsakad av bakterieinfektion i samband med kalvning. Korna insjuknar oftast inom 2 veckor efter kalvning, och symptomen är feber, fula flytningar från vulva, påverkat allmäntillstånd och sänkt aptit. Varje år får 0,7% av de svenska korna diagnosen metrit och antibiotikabehandlas. Stor användning av antibiotika ökar risken för att bakterier utvecklar motståndskraft (resistens) mot preparatet där risken är större för antibiotika med brett spektrum, t.ex. tetracyklin, än för antibiotika med smalt spektrum såsom penicillin. Rekommendationen är att veterinären i första hand ska välja att behandla med penicillin och inte behandla med bredspektrumantibiotika. Detta är baserat på erfarenhet, litteratur och branschens antibiotikapolicy, utan att någon svensk fältstudie legat till grund för rekommendationen. Bovint herpesvirus typ 4 (BHV-4) kan enligt internationella rapporter tillsammans med bakterier förvärra livmoderinflammationen, men viruset har tidigare inte påvisats i Sverige.

Syfte
Syftet med vår studie var att undersöka livmoderns bakterieflora, antibiotikaresistens, val av antibiotika och tillfrisknande hos kor som i fält behandlats för akut metrit. Vi ville också undersöka om BHV-4 förekom hos de sjuka korna.

Resultat
I studien provtogs 74 kor med akut metrit av praktiserande veterinär. Jämfört med den svenska genomsnittskon hade korna som fick metrit högre andel tvillingfödslar, för tidig förlossning eller dödfödda kalvar. Majoriteten, 77%, hade också kvarbliven efterbörd mer än ett dygn efter kalvning. Bakteriefloran dominerades som förväntat av E. coli i kombination med flera olika bakteriearter. Resistensundersökningarna visade en låg frekvens förvärvad antibiotikaresistens hos bakterierna. De flesta korna, 73%, behandlades med penicillin och 15% behandlades med tetracyklin, efter val gjort av den praktiserande veterinären. Många kor, 85%, fick dessutom injektion med antiinflammatoriskt medel.
Inga samband kunde ses mellan tillfrisknad och vilket antibiotikum som veterinären valt att behandla kon med, trots att E. coli, som inte är pencillinkänslig, odlades fram från majoriteten av korna. Dessa rön, tillsammans med det faktum att alla E. coli-positiva djur som blev dräktiga igen var behandlade med penicillin och att nästan alla, 92% av korna, med E. coli som behandlats med penicillin bedömdes som friska av veterinär vid uppföljande besök, gör att vi bedömer att det är inte är motiverat att behandla med bredspektrumantibiotika vid akut metrit.
Fruktsamheten försämrades något hos korna efter akut metrit. Fyrtioen kor, 55% av det totala antalet, tillfrisknade så pass att inseminering kunde påbörjas. Av dessa blev 71% dräktiga igen. Intervallet mellan kalvning och första insemination var i genomsnitt 5 dagar över svenskt medel och korna inseminerades i snitt 2,1 gånger jämfört med svenska genomsnittet 1,9 gånger. Vi såg också att kor med svår kalvning och tvillingfödsel hade en ökad risk för att få förlängt intervall från kalvning till första insemination (>88 dagar). Vi kunde se att kor som hade feber >40 grader, och därför troligen en svår metrit, hade en tendens till ökad risk för att inte bli dräktiga.
De kor som hade hemolyserande E. coli i livmodern hade högre risk för att inte bli inseminerade. Odling av hemolyserande E. coli vid akut metrit kan därför betyda dålig prognos för framtida fruktsamhet.
De sex antikroppspositiva virusproverna innebär en misstanke om att BHV-4 finns i Sverige. Resultaten behöver dock bekräftas med ytterligare tester. Om förekomsten verifieras är detta första gången BHV-4 har påträffats hos svenska mjölkkor.

Metod
Praktiserande veterinärer tog prov (svabbprov från livmodern och blodprov) från kor med akut metrit inom en vecka efter kalvning, plus ett upprepat blodprov fyra till åtta veckor senare. Proverna undersöktes på SVA för bakterie- och virusförekomst och antibiotikaresistens. Veterinärerna rapporterade om kornas symptom vid de två besöken, och vi hämtade ytterligare information om kornas tillfrisknad och fruktsamhet 6-18 månader senare ur Växa Sveriges djurdatabas Kokontrollen. Provtagningen genomfördes under januari 2012 till januari 2013 av 19 stycken praktiserande veterinärer anslutna till projektet. En veterinärstudent bearbetade och sammanställde resultaten i sitt examensarbete.

Slutsatser
Jämfört med övriga världen är årliga behandlingsfrekvensen av akut metrit i Sverige låg, 0,7%. Internationella siffror varierar mellan 15,3%-69%. Svenska kor har högst mjölkproduktion i Europa, varför produktionsnivå inte kan vara förklaringen. Inte heller kan rasen ha någon större betydelse då ingen skillnad i behandlingsfrekvens kunde ses mellan Holstein och SRB. Vad som dock skiljer Sverige från övriga Europa är hårdare skötsel- och djurskyddskrav vilket påverkar smittryck, immunstatus och stress. Flera studier har visat att kornas näringstillstånd runt tiden för kalvning direkt påverkar deras immunstatus och förmågan att läka av metriten. Rätt skötsel och utfodring runt kalvning är därför bästa sättet att förebygga metrit. De positiva effekterna av vår svenska djurvälfärd speglas också i att Sverige har den lägsta antibiotikaanvändningen till djur i EU. En annan anledning till de få behandlingarna kan vara att vi enbart undersöker och behandlar kliniskt sjuka djur, till skillnad från andra länder som rutinmässigt undersöker alla nykalvade kor och sätter in antibiotikabehandling vid fula flytningar. Förlusterna av eventuellt odiagnostiserade fall av akut metrit kan inte motivera kostnaderna för ett svenskt djurhälsoprogram eller för den ökade risken för antibiotikaresistensutveckling.
Även om Sverige generellt har en låg behandlingsfrekvens av akut metrit är varje fall mycket kostsamt för den enskilda lantbrukaren. Förutom kostnader för den akuta sjudomen med veterinärbesök, behandling och arbetstid förväntas även förluster från sänkt mjölkproduktion, kasserad karensmjölk, nedsatt fertilitet och tidig utslagning. Eftersom vår studie inte har någon kontrollgrupp kan inte någon jämförelse mellan friska och sjuka kor göras med avseende på andelen utslagna kor. Det är även svårt att dra slutsatser kring varför kor slagits ut eftersom det inte finns någon specifik utslagsrapporteringskod för livmodersjukdomar. Andra studier har visat att kor med akut metrit har större risk för att bli utslagna till följd av nedsatt fertilitet, ökad risk för andra sjukdomar och sänkt mjölkproduktion.

Vi framhåller att penicillin är ett bra förstahandsval av antibiotika vid behandling av akut metrit hos svenska kor - trots att inget samband mellan val av antibiotikum och tillfrisknande har kunnat ses - på grund av penicillinets låga bidragande effekt till resistensutveckling. Vi avråder från att behandla med bredspektrumantibiotika vid akut metrit. Effekten av akut metrit på fruktsamheten visade sig som ett längre KFI och ökat antal inseminationer per dräktighet. Det är därför viktigt med förebyggande åtgärder. Växt av speciella, hemolyserande E. coli-bakterier i livmodern var negativt för fruktsamheten, något som kan vara till hjälp för att bedöma kons framtida chanser att bli dräktig. Misstanke finns om förekomst av viruset BHV-4 i Sverige, och serologiskt positiva virusprover behöver bekräftas med fler analysmetoder.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev