Kräver akut livmoderinflammation hos ko behandling med bredspektrumantibiotika?

Sammanfattning av slutrapport
Akut livmoderinflammation drabbar kor inom 2 veckor efter kalvning. Idag rekommenderas behandling med penicillin baserat på erfarenhet, litteratur och branschens antibiotikapolicy, men ingen svensk fältstudie har gjorts. Bovint herpesvirus typ 4 (BHV-4) kan förvärra inflammationen, men viruset har tidigare inte påvisats i Sverige. Syftet var att studera bakterieflora, resistensmönster, antibiotikaval och tillfrisknande hos kor som i fält behandlats för akut livmoderinflammation samt att undersöka förekomsten av BHV-4. I studien provtogs 74 kor. Bakteriefloran dominerades som förväntat av E. coli i kombination med olika bakteriearter. Resistensundersökningar visade låg frekvens förvärvad resistens. Det fanns inget samband mellan val av antibiotikum och tillfrisknande. Penicillin är ett bra förstahandsval av antibiotika vid behandling av akut livmoderinflammation hos svenska kor pga låg bidragande effekt till resistensutveckling. Sex misstänkt positiva BHV-4-prover behöver konfirmeras.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Kräver akut livmoderinflammation hos ko behandling med bredspektrumantibiotika?

Akut livmoderinflammation, metrit, är en allvarlig sjukdom orsakad av bakterieinfektion i samband med kalvning. Korna insjuknar oftast inom 2 veckor efter kalvning, och symptomen är feber, fula flytningar från vulva, påverkat allmäntillstånd och sänkt aptit. Varje år får 0,7% av de svenska korna diagnosen metrit och antibiotikabehandlas. Stor användning av antibiotika ökar risken för att bakterier utvecklar motståndskraft (resistens) mot preparatet där risken är större för antibiotika med brett spektrum, t.ex. tetracyklin, än för antibiotika med smalt spektrum såsom penicillin. Rekommendationen är att veterinären i första hand ska välja att behandla med penicillin och inte behandla med bredspektrumantibiotika. Detta är baserat på erfarenhet, litteratur och branschens antibiotikapolicy, utan att någon svensk fältstudie legat till grund för rekommendationen. Bovint herpesvirus typ 4 (BHV-4) kan enligt internationella rapporter tillsammans med bakterier förvärra livmoderinflammationen, men viruset har tidigare inte påvisats i Sverige.

Syfte
Syftet med vår studie var att undersöka livmoderns bakterieflora, antibiotikaresistens, val av antibiotika och tillfrisknande hos kor som i fält behandlats för akut metrit. Vi ville också undersöka om BHV-4 förekom hos de sjuka korna.

Resultat
I studien provtogs 74 kor med akut metrit av praktiserande veterinär. Jämfört med den svenska genomsnittskon hade korna som fick metrit högre andel tvillingfödslar, för tidig förlossning eller dödfödda kalvar. Majoriteten, 77%, hade också kvarbliven efterbörd mer än ett dygn efter kalvning. Bakteriefloran dominerades som förväntat av E. coli i kombination med flera olika bakteriearter. Resistensundersökningarna visade en låg frekvens förvärvad antibiotikaresistens hos bakterierna. De flesta korna, 73%, behandlades med penicillin och 15% behandlades med tetracyklin, efter val gjort av den praktiserande veterinären. Många kor, 85%, fick dessutom injektion med antiinflammatoriskt medel.
Inga samband kunde ses mellan tillfrisknad och vilket antibiotikum som veterinären valt att behandla kon med, trots att E. coli, som inte är pencillinkänslig, odlades fram från majoriteten av korna. Dessa rön, tillsammans med det faktum att alla E. coli-positiva djur som blev dräktiga igen var behandlade med penicillin och att nästan alla, 92% av korna, med E. coli som behandlats med penicillin bedömdes som friska av veterinär vid uppföljande besök, gör att vi bedömer att det är inte är motiverat att behandla med bredspektrumantibiotika vid akut metrit.
Fruktsamheten försämrades något hos korna efter akut metrit. Fyrtioen kor, 55% av det totala antalet, tillfrisknade så pass att inseminering kunde påbörjas. Av dessa blev 71% dräktiga igen. Intervallet mellan kalvning och första insemination var i genomsnitt 5 dagar över svenskt medel och korna inseminerades i snitt 2,1 gånger jämfört med svenska genomsnittet 1,9 gånger. Vi såg också att kor med svår kalvning och tvillingfödsel hade en ökad risk för att få förlängt intervall från kalvning till första insemination (>88 dagar). Vi kunde se att kor som hade feber >40 grader, och därför troligen en svår metrit, hade en tendens till ökad risk för att inte bli dräktiga.
De kor som hade hemolyserande E. coli i livmodern hade högre risk för att inte bli inseminerade. Odling av hemolyserande E. coli vid akut metrit kan därför betyda dålig prognos för framtida fruktsamhet.
De sex antikroppspositiva virusproverna innebär en misstanke om att BHV-4 finns i Sverige. Resultaten behöver dock bekräftas med ytterligare tester. Om förekomsten verifieras är detta första gången BHV-4 har påträffats hos svenska mjölkkor.

Metod
Praktiserande veterinärer tog prov (svabbprov från livmodern och blodprov) från kor med akut metrit inom en vecka efter kalvning, plus ett upprepat blodprov fyra till åtta veckor senare. Proverna undersöktes på SVA för bakterie- och virusförekomst och antibiotikaresistens. Veterinärerna rapporterade om kornas symptom vid de två besöken, och vi hämtade ytterligare information om kornas tillfrisknad och fruktsamhet 6-18 månader senare ur Växa Sveriges djurdatabas Kokontrollen. Provtagningen genomfördes under januari 2012 till januari 2013 av 19 stycken praktiserande veterinärer anslutna till projektet. En veterinärstudent bearbetade och sammanställde resultaten i sitt examensarbete.

Slutsatser
Jämfört med övriga världen är årliga behandlingsfrekvensen av akut metrit i Sverige låg, 0,7%. Internationella siffror varierar mellan 15,3%-69%. Svenska kor har högst mjölkproduktion i Europa, varför produktionsnivå inte kan vara förklaringen. Inte heller kan rasen ha någon större betydelse då ingen skillnad i behandlingsfrekvens kunde ses mellan Holstein och SRB. Vad som dock skiljer Sverige från övriga Europa är hårdare skötsel- och djurskyddskrav vilket påverkar smittryck, immunstatus och stress. Flera studier har visat att kornas näringstillstånd runt tiden för kalvning direkt påverkar deras immunstatus och förmågan att läka av metriten. Rätt skötsel och utfodring runt kalvning är därför bästa sättet att förebygga metrit. De positiva effekterna av vår svenska djurvälfärd speglas också i att Sverige har den lägsta antibiotikaanvändningen till djur i EU. En annan anledning till de få behandlingarna kan vara att vi enbart undersöker och behandlar kliniskt sjuka djur, till skillnad från andra länder som rutinmässigt undersöker alla nykalvade kor och sätter in antibiotikabehandling vid fula flytningar. Förlusterna av eventuellt odiagnostiserade fall av akut metrit kan inte motivera kostnaderna för ett svenskt djurhälsoprogram eller för den ökade risken för antibiotikaresistensutveckling.
Även om Sverige generellt har en låg behandlingsfrekvens av akut metrit är varje fall mycket kostsamt för den enskilda lantbrukaren. Förutom kostnader för den akuta sjudomen med veterinärbesök, behandling och arbetstid förväntas även förluster från sänkt mjölkproduktion, kasserad karensmjölk, nedsatt fertilitet och tidig utslagning. Eftersom vår studie inte har någon kontrollgrupp kan inte någon jämförelse mellan friska och sjuka kor göras med avseende på andelen utslagna kor. Det är även svårt att dra slutsatser kring varför kor slagits ut eftersom det inte finns någon specifik utslagsrapporteringskod för livmodersjukdomar. Andra studier har visat att kor med akut metrit har större risk för att bli utslagna till följd av nedsatt fertilitet, ökad risk för andra sjukdomar och sänkt mjölkproduktion.

Vi framhåller att penicillin är ett bra förstahandsval av antibiotika vid behandling av akut metrit hos svenska kor - trots att inget samband mellan val av antibiotikum och tillfrisknande har kunnat ses - på grund av penicillinets låga bidragande effekt till resistensutveckling. Vi avråder från att behandla med bredspektrumantibiotika vid akut metrit. Effekten av akut metrit på fruktsamheten visade sig som ett längre KFI och ökat antal inseminationer per dräktighet. Det är därför viktigt med förebyggande åtgärder. Växt av speciella, hemolyserande E. coli-bakterier i livmodern var negativt för fruktsamheten, något som kan vara till hjälp för att bedöma kons framtida chanser att bli dräktig. Misstanke finns om förekomst av viruset BHV-4 i Sverige, och serologiskt positiva virusprover behöver bekräftas med fler analysmetoder.