Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv

Status: Avslutat
Projektnummer: O-18-21-139
Kategori: Focus area | Entrepreneurship
Branschområden: Matfågel Kött Mjölk
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 15 augusti 2022
Huvudsökande: Peter Lundqvist
Organisation: Peter Lundqvist
E-postadress: Peter.Lundqvist@slu.se
Telefon: 070-7296115
Medsökande: Vania Ceccato
Medsökande: Anders Drottja
Beviljade medel: 3 000 000 SEK

Farmers with animal production can experience different types of criticisms directed against their activities from consumers, the media and inspecting government agencies. On another level, criminal acts are directed against the farm's activities and people on the farm, The main goal is to investigate the nature of the experiences of victimization materialized as threats, crimes and criticism against animal production in Sweden. This is achieved by assessing the consequences for individuals and farms, health, social and economic conditions. We focus on farmers not as ‘victims’ but rather as ‘active agents’, by illustrating ways that farmers handle, cope and respond to the criticisms and threats. Interviews with farmers, focus groups as well as official statistics and media coverage will underlie the methodology of this study. Findings will lead to an action plan with concrete proposals on what measures are needed to create a better quality of life for animal producing farmers.

Lantbrukare med djurproduktion kan uppleva olika typer av kritik mot sin verksamhet via media och inspekterande myndigheter. På en annan nivå kan det ske hot, skadegörelse och andra kriminella handlingar riktade mot verksamheten, men också mot företagaren, familjemedlemmar och anställda. Huvudmålet för studien är att undersöka lantbrukarnas erfarenheter av hot, brott och kritik mot djurproduktion i Sverige. Detta uppnås genom att bedöma konsekvenserna för individer och verksamheter, hälsa, sociala och ekonomiska förhållanden. Vi fokuserar på lantbrukarna, inte som "offer" utan snarare som "aktiva agenter" genom att illustrera de sätt som lantbrukare hanterar och agerar på den kritik och hot de utsätts för. Intervjuer, fokusgrupper, officiell statistik samt mediabevakning kommer att ligga till grund för metodiken i denna studie. Resultaten omsätts i en handlingsplan med konkreta förslag om vilka åtgärder som behövs för att skapa en bättre livskvalitet för djurproducerande lantbrukare.

Syftet med denna studie var att studera djurproducenternas erfarenheter av kritik, hot och brottslighet och dess konsekvenser för dem och deras familjer. Resultatet baseras på 3 815 enkätsvar (39 %). 17 % hade blivit utsatta för protester, trakasserier, intrång, skadegörelse, frisläppande av djur, personangrepp i media eller liknande på grund av sin djurproduktion. 42 % uppgav att de kände någon annan som blivit trakasserad på något sätt. Utmärkande faktorer för att bli utsatt var: aktiv på sociala medier, produktion i större skala och anställd personal. Hela familjen drabbades ofta indirekt av dessa händelser och 9 % uppgav att deras barn påverkades negativt. Det förekom en underrapportering av brotten till polisen. 65 % av djurproducenterna hade inte polisanmält olika incidenter och förtroendet för polisen var lågt. Utsatthet för olika former av trakasserier och brottslighet gav negativa konsekvenser för djurproducenternas livskvalitet och företagande.

Bakgrund: Företag med djurproduktion är en viktig del av svenskt lantbruk och svensk livsmedelsproduktion med en nyckelroll för en levande landsbygdsekonomi och biologisk mångfald. Dessa företagare kan dock utsättas för olika former av kritik, hot och brottslighet på grund av sin verksamhet. Syftet med denna studie var att studera djurproducenternas erfarenheter och upplevelser av dessa problem och dess konsekvenser för dem och deras familjer.
Metod: En enkät distribuerades till cirka 9800 svenska lantbrukare via e-post, hämtade från Statistiska Centralbyråns Lantbruksregister. Enkäten var också tillgänglig via länk, med hjälp av LRF och de olika producentorganisationerna och omfattade även fiskodling, mink- och kaninproduktion. Datainsamling skedde mellan juni och september 2020. Den initiala svarsfrekvensen uppskattades till 56 %, men resultatet baseras på 3 815 svar (39 %) där man fullföljt hela frågeformuläret. Fördelningen av medverkande företag bedömdes relativt väl ge en representativ bild av svensk djurproduktion.
Resultat: 17 %, dvs. 611 företagare hade blivit utsatta för protester, trakasserier, intrång, skadegörelse, frisläppande av djur, personangrepp i media eller liknande på grund av sin djurproduktion. Även om man inte själv hade drabbats så uppgav 42 % att de kände någon annan som blivit trakasserad på något sätt. Mink-, fisk-, gris- och fjäderfäproducenter var de produktionsgrenar som var mest drabbade. Utmärkande faktorer för att bli utsatt var: aktiv på sociala medier, produktion i större skala och anställd personal. Hela familjen drabbades ofta indirekt av dessa händelser och 9 % uppgav att deras barn påverkades negativt. Stöld av djur och fynd av slaktade djur hade drabbat cirka 12 % av djurproducenterna. Stölder av djur skedde främst under betesperioden och var i huvudsak relaterat till får- och i viss mån nötköttsproduktion. Det förekom en underrapportering av brotten till polisen. 65 % av djurproducenterna hade inte polisanmält olika incidenter som inträffat under åren 2017 – 2020 (intrång, stöld, sabotage, våld, trakasserier etc.). Av de anmälda ärendena lades 80 % ned av polisen. Förtroendet för polisen var lågt och 74 % av de som tidigare drabbats på något sätt p.g.a. att de var djurproducenter, litade inte på att polisen skulle komma om de behövde dem.
Utsatthet för olika former av trakasserier och brottslighet gav negativa konsekvenser för djurproducenternas livskvalitet och företagande. Tilliten till andra människor minskade och man blev mindre öppen med sin verksamhet. Särskilt yngre bönder (30-49 år) var i högre grad påverkade av djurrättsaktivism som fenomen när det gällde graden av rädsla för aktivism, negativ påverkan på ekonomin som följd (40 %) och ett minskat förtroende för främlingar.
Djurskyddsinspektioner upplevdes som positivt för verksamheten enligt hälften av de som svarat, men var femte djurproducent kände sig orolig inför inspektioner. Många (40 %) ifrågasatte också inspektörernas kunskap och kompetens.
Närmare en femtedel upplevde olika former av störningar från allmänheten, exempelvis lösspringande hundar, öppnade grindar, nedskräpning och en generell brist på respekt.
Slutsatser: Djurproducenter i Sverige drabbas både personligt och som företagare av djurrättsaktivister och annan brottslighet. Kriminaliteten och den negativa samhällsdebatten om djur- och köttproduktion bidrar till bristande framtidstro. Dessa former av kriminalitet rapporteras i låg utsträckning och relevanta brottskoder saknas vilket leder till bristande kunskaper i form av tillförlitlig statistik. Polisen bör prioritera dessa brott i större utsträckning och lagstiftningen behöver skärpas för att öka tryggheten hos landets djurproducenter.

Publiceringar:
Lundqvist P, Ceccato V, Göransson E, Abraham J & Alwall Svennefelt C. 2022. Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv. Kort sammanfattning och förslag till åtgärder. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). LTV-fakultetens faktablad 2022:1. Alnarp. https://pub.epsilon.slu.se/27003/

Lundqvist P, Ceccato V, Göransson E, Abraham J & Alwall Svennefelt C. 2022. Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv. Sveriges lantbruksuniversitet, (SLU), Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap (LTV) Institutionen för människa och samhälle. Rapport 2022:3. Alnarp. https://pub.epsilon.slu.se/id/eprint/27006

Ceccato V, Abraham J, Lundqvist P. 2021. Crimes against animal production: Exploring the use of media archives. International Criminal Justice Review. 31(4):383- 403. https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/10575677211041915

Ceccato V, Lundqvist P, Abraham J, Göransson E, Alwall Svennefelt C. 2021. The Nature of Fear Among Farmers Working with Animal Production. International Criminology. 2021. 1:193-207. https://doi.org/10.1007/s43576-021-00024-z

Ceccato V, Lundqvist P, Abraham J, Göransson E & Alwall Svennefelt C. 2022. Farmers, Victimization, and Animal Rights Activism in Sweden, The Professional Geographer, 74:2, 350-363, https://doi.org/10.1080/00330124.2021.2004899

Ceccato V, Abraham J, Alwall Svennefelt C, Göransson E & Lundqvist P. 2022. Impacts and coping mechanisms of farmers as victims by animal rights activism in Sweden. International Journal of Comparative and Applied Criminal Justice (IJCACJ). https://doi.org/10.1080/01924036.2022.2108470 (accepted for publication).

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev