Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv

Status: Avslutat
Projektnummer: O-18-21-139
Kategori: Focus area | Entrepreneurship
Branschområden: Kött Matfågel Mjölk
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 15 augusti 2022
Huvudsökande: Peter Lundqvist
Organisation: Peter Lundqvist
E-postadress: Peter.Lundqvist@slu.se
Telefon: 070-7296115
Medsökande: Vania Ceccato
Medsökande: Anders Drottja
Beviljade medel: 3 000 000 SEK

Farmers with animal production can experience different types of criticisms directed against their activities from consumers, the media and inspecting government agencies. On another level, criminal acts are directed against the farm's activities and people on the farm, The main goal is to investigate the nature of the experiences of victimization materialized as threats, crimes and criticism against animal production in Sweden. This is achieved by assessing the consequences for individuals and farms, health, social and economic conditions. We focus on farmers not as ‘victims’ but rather as ‘active agents’, by illustrating ways that farmers handle, cope and respond to the criticisms and threats. Interviews with farmers, focus groups as well as official statistics and media coverage will underlie the methodology of this study. Findings will lead to an action plan with concrete proposals on what measures are needed to create a better quality of life for animal producing farmers.

Lantbrukare med djurproduktion kan uppleva olika typer av kritik mot sin verksamhet via media och inspekterande myndigheter. På en annan nivå kan det ske hot, skadegörelse och andra kriminella handlingar riktade mot verksamheten, men också mot företagaren, familjemedlemmar och anställda. Huvudmålet för studien är att undersöka lantbrukarnas erfarenheter av hot, brott och kritik mot djurproduktion i Sverige. Detta uppnås genom att bedöma konsekvenserna för individer och verksamheter, hälsa, sociala och ekonomiska förhållanden. Vi fokuserar på lantbrukarna, inte som "offer" utan snarare som "aktiva agenter" genom att illustrera de sätt som lantbrukare hanterar och agerar på den kritik och hot de utsätts för. Intervjuer, fokusgrupper, officiell statistik samt mediabevakning kommer att ligga till grund för metodiken i denna studie. Resultaten omsätts i en handlingsplan med konkreta förslag om vilka åtgärder som behövs för att skapa en bättre livskvalitet för djurproducerande lantbrukare.

Syftet med denna studie var att studera djurproducenternas erfarenheter av kritik, hot och brottslighet och dess konsekvenser för dem och deras familjer. Resultatet baseras på 3 815 enkätsvar (39 %). 17 % hade blivit utsatta för protester, trakasserier, intrång, skadegörelse, frisläppande av djur, personangrepp i media eller liknande på grund av sin djurproduktion. 42 % uppgav att de kände någon annan som blivit trakasserad på något sätt. Utmärkande faktorer för att bli utsatt var: aktiv på sociala medier, produktion i större skala och anställd personal. Hela familjen drabbades ofta indirekt av dessa händelser och 9 % uppgav att deras barn påverkades negativt. Det förekom en underrapportering av brotten till polisen. 65 % av djurproducenterna hade inte polisanmält olika incidenter och förtroendet för polisen var lågt. Utsatthet för olika former av trakasserier och brottslighet gav negativa konsekvenser för djurproducenternas livskvalitet och företagande.

Bakgrund: Företag med djurproduktion är en viktig del av svenskt lantbruk och svensk livsmedelsproduktion med en nyckelroll för en levande landsbygdsekonomi och biologisk mångfald. Dessa företagare kan dock utsättas för olika former av kritik, hot och brottslighet på grund av sin verksamhet. Syftet med denna studie var att studera djurproducenternas erfarenheter och upplevelser av dessa problem och dess konsekvenser för dem och deras familjer.
Metod: En enkät distribuerades till cirka 9800 svenska lantbrukare via e-post, hämtade från Statistiska Centralbyråns Lantbruksregister. Enkäten var också tillgänglig via länk, med hjälp av LRF och de olika producentorganisationerna och omfattade även fiskodling, mink- och kaninproduktion. Datainsamling skedde mellan juni och september 2020. Den initiala svarsfrekvensen uppskattades till 56 %, men resultatet baseras på 3 815 svar (39 %) där man fullföljt hela frågeformuläret. Fördelningen av medverkande företag bedömdes relativt väl ge en representativ bild av svensk djurproduktion.
Resultat: 17 %, dvs. 611 företagare hade blivit utsatta för protester, trakasserier, intrång, skadegörelse, frisläppande av djur, personangrepp i media eller liknande på grund av sin djurproduktion. Även om man inte själv hade drabbats så uppgav 42 % att de kände någon annan som blivit trakasserad på något sätt. Mink-, fisk-, gris- och fjäderfäproducenter var de produktionsgrenar som var mest drabbade. Utmärkande faktorer för att bli utsatt var: aktiv på sociala medier, produktion i större skala och anställd personal. Hela familjen drabbades ofta indirekt av dessa händelser och 9 % uppgav att deras barn påverkades negativt. Stöld av djur och fynd av slaktade djur hade drabbat cirka 12 % av djurproducenterna. Stölder av djur skedde främst under betesperioden och var i huvudsak relaterat till får- och i viss mån nötköttsproduktion. Det förekom en underrapportering av brotten till polisen. 65 % av djurproducenterna hade inte polisanmält olika incidenter som inträffat under åren 2017 – 2020 (intrång, stöld, sabotage, våld, trakasserier etc.). Av de anmälda ärendena lades 80 % ned av polisen. Förtroendet för polisen var lågt och 74 % av de som tidigare drabbats på något sätt p.g.a. att de var djurproducenter, litade inte på att polisen skulle komma om de behövde dem.
Utsatthet för olika former av trakasserier och brottslighet gav negativa konsekvenser för djurproducenternas livskvalitet och företagande. Tilliten till andra människor minskade och man blev mindre öppen med sin verksamhet. Särskilt yngre bönder (30-49 år) var i högre grad påverkade av djurrättsaktivism som fenomen när det gällde graden av rädsla för aktivism, negativ påverkan på ekonomin som följd (40 %) och ett minskat förtroende för främlingar.
Djurskyddsinspektioner upplevdes som positivt för verksamheten enligt hälften av de som svarat, men var femte djurproducent kände sig orolig inför inspektioner. Många (40 %) ifrågasatte också inspektörernas kunskap och kompetens.
Närmare en femtedel upplevde olika former av störningar från allmänheten, exempelvis lösspringande hundar, öppnade grindar, nedskräpning och en generell brist på respekt.
Slutsatser: Djurproducenter i Sverige drabbas både personligt och som företagare av djurrättsaktivister och annan brottslighet. Kriminaliteten och den negativa samhällsdebatten om djur- och köttproduktion bidrar till bristande framtidstro. Dessa former av kriminalitet rapporteras i låg utsträckning och relevanta brottskoder saknas vilket leder till bristande kunskaper i form av tillförlitlig statistik. Polisen bör prioritera dessa brott i större utsträckning och lagstiftningen behöver skärpas för att öka tryggheten hos landets djurproducenter.

Publiceringar:
Lundqvist P, Ceccato V, Göransson E, Abraham J & Alwall Svennefelt C. 2022. Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv. Kort sammanfattning och förslag till åtgärder. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). LTV-fakultetens faktablad 2022:1. Alnarp. https://pub.epsilon.slu.se/27003/

Lundqvist P, Ceccato V, Göransson E, Abraham J & Alwall Svennefelt C. 2022. Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv. Sveriges lantbruksuniversitet, (SLU), Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap (LTV) Institutionen för människa och samhälle. Rapport 2022:3. Alnarp. https://pub.epsilon.slu.se/id/eprint/27006

Ceccato V, Abraham J, Lundqvist P. 2021. Crimes against animal production: Exploring the use of media archives. International Criminal Justice Review. 31(4):383- 403. https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/10575677211041915

Ceccato V, Lundqvist P, Abraham J, Göransson E, Alwall Svennefelt C. 2021. The Nature of Fear Among Farmers Working with Animal Production. International Criminology. 2021. 1:193-207. https://doi.org/10.1007/s43576-021-00024-z

Ceccato V, Lundqvist P, Abraham J, Göransson E & Alwall Svennefelt C. 2022. Farmers, Victimization, and Animal Rights Activism in Sweden, The Professional Geographer, 74:2, 350-363, https://doi.org/10.1080/00330124.2021.2004899

Ceccato V, Abraham J, Alwall Svennefelt C, Göransson E & Lundqvist P. 2022. Impacts and coping mechanisms of farmers as victims by animal rights activism in Sweden. International Journal of Comparative and Applied Criminal Justice (IJCACJ). https://doi.org/10.1080/01924036.2022.2108470 (accepted for publication).

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Identifiering av gener med negativ inverkan på hästens hälsa och välbefinnande: Ett ramverk baserat på helgenomsekvensering och bioinformatik på häst
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-406 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The overall aim of this project is to improve equine health and welfare by identifying causative mutations for inherited diseases to aid informed breeding of healthy horses. We will use a comparative genomics approach, combining whole-genome sequencing (WGS) and bioinformatics with state-of-the-art …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Vallfoder för hästar ur ett utfodringsperspektiv
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-21-47-656 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

This project aims to create a popular scientific review of the knowledge of using leys for horses, with focus on feeding, and based on existing research within the area. The target group is the horse industry in Sweden and the project comprise Nordic conditions. The project consists of three parts; …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 april 2023

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Vägen mot klimatneutral och miljösmart nöt-och lammproduktion- uppdaterade miljöavtryck och kvantifierade förbättringsåtgärder
Serina Ahlgren

Projektnummer: O-20-23-473 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 mars 2023

Meat

The carbon footprint for ruminants is high compared to other food products of animal origin but grazing animals such
as beef and lamb have other positive effects on the environment such as increased biodiversity and carbon
sequestration. Beef- and lamb producers need clear guidelines on how to …

Läs mer

Genomisk selektion för effektivare avel i nötköttsraserna
Susanne Eriksson

Projektnummer: O-18-20-175 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 mars 2023

Kött

The project aims to lay the foundation for genomic selection in Swedish beef cattle populations. Genomic selection has revolutionized animal breeding and much increased genetic progress in e.g. dairy cattle. Improved animal breeding increases production efficiency and genomic selection enables …

Läs mer

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 mars 2023

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2023

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2023

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2023

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev