Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kvävegödsling på våren till höstraps med anpassning till kväveupptaget på hösten

Status: Avslutat
Projektnummer: H0933162
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 13 september 2013
Huvudsökande: Lena Engström
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: lena.engstrom@slu.se
Telefon: 0511-67141
Beviljade medel: 550 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Kvävegödslingsrekommendationer på våren till höstraps bygger i Tyskland och Frankrike på att man tar hänsyn till N-innehållet i grödan på hösten. För att studera hur kväveupptaget på hösten påverkar optimal kvävegiva på våren under svenska förhållanden utfördes12 fältförsök med kvävestegar i Skåne och Västergötland under 2010/2011 och 2011/2012. Försöken placerades på fält med olika kraftiga bestånd på hösten. Ett samband mellan skörd och kväveupptag på hösten visade att bästa effekt på skörden erhölls där grödan tagit upp 75-100 kg N/ha på hösten. Kväveupptaget på hösten hade stor betydelse för optimal kvävegiva på våren, vid stigande kväveupptag på hösten minskade kvävegivan på våren. Bästa gödslingsmodellen som togs fram visade att optimal kvävegiva på våren för en plats kan beräknas genom att uppskatta tre faktorer: N-upptaget på hösten, växttillgängligt kväve under vår-sommar och skördenivå.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte med studien
Kvävegödslingsrekommendationer på våren till höstraps bygger i Tyskland och Frankrike på att man tar hänsyn till N-innehållet i grödan på hösten. För att studera hur optimal kvävegiva på våren påverkas av storleken på kväveupptaget på senhösten under svenska förhållanden utfördes 12 fältförsök i Skåne och Västergötland 2010/2011 och 2011/2012. Även andra faktorer som kan tänkas påverka kvävegivan på våren undersöktes, kväveupptaget tidigt på våren, växttillgängligt kväve under vår och sommar och storleken på skörden. Målet var att ta fram gödslingsmodeller som visar vilka faktorer man bör använda för att beräkna optimal kvävegiva på våren. En väl anpassad vårgiva till höstraps är viktigt för att få ett bra kväveutnyttjande och minskade förluster till miljön i efterkommande gröda.
Metoder
Tolv fältförsök placerades på gårdar som hade olika stora höstrapsbestånd på hösten. På våren lades kvävestegar (0, 60, 100, 140, 180, 220 kg N/ha) ut i höstrapsen. Grödans kväveupptag på senhösten, tidigt på våren och vid avslutad blomning bestämdes i försöken genom att grödan klipptes och analyseras. Växttillgängligt kväve som fanns i marken under perioden vår-sommar beräknades genom att kväveupptaget på våren subtraherades från kväveupptaget vid avslutad blomning. Ekonomiskt optimal kvävegiva beräknades utifrån aktuella priser och kostnader för försöksåren. Statistisk analys (Multiple regression) gjordes för att undersöka hur de olika faktorerna kunde förklara variationen i optimal kvävegiva och därmed få en gödslingsmodell.

Resultat
Höstrapsens N upptag på senhösten, som varierade mellan 5 och 156 kg N/ha, hade stor betydelse för storleken på optimal kvävegiva på våren. Det innebar att desto större grödan var på hösten ju mindre var behovet av kväve på våren och tvärtom, om grödan var liten på hösten var behovet av kväve på våren större. Skörden vid optimal kvävegiva ökade kraftigt med kväveupptaget på hösten men planade ut vid 75-100 kg N/ha, då den var som störst.

Den stora variationen i optimal kvävegiva, 0-220 kg N/ha visar att man bör beräkna kvävegivan platsspecifikt och inte gödsla efter ett medelvärde, som i detta fall var 150 kg N/ha. Den bästa gödslingsmodellen som togs fram visade att optimal kvävegiva kan beräknas genom att uppskatta de tre faktorerna 1) kväveupptag på senhösten, 2) växttillgängligt kväve vår-sommar och 3) skördenivå. I den modellen utgår man från en kvävegiva på 153 kg N/ha, minskar med det kväve som grödan tagit upp på senhösten, minskar med uppskattat växttillgängligt kväve under vår-sommar och lägger sen till 30 kg N/ha för varje ton förväntad skörd. I den näst bästa gödslingsmodellen behöver man inte uppskatta skördenivån och beräknar optimal kvävegiva genom att utgå från 230 kg N/ha, minskar med kväveupptaget på senhösten och växttillgängligt kväve under vår-sommar. I den tredje bästa gödslingsmodellen beräknas optimal kvävegiva genom att utgå från 194 kg N/ha och minskar sen med kväveupptaget på senhösten.

Största nettointäkten erhölls i de försök där höstraps gödslades innan sådd med svinflyt, kyckling och kalkongödsel eller hade en bra förfrukt som ärter, eftersom man där hade både högre höstrapsskördar och lägre optimal kvävegiva på våren. Detta kunde till stor del förklaras av ett större kväveupptag under hösten (70-156 kg N/ha) men också av en större kvävemineralisering i marken under vår och sommar. Mängden växttillgängligt kväve från marken under vår och sommar var dubbelt så stort (40-80 kg/ha) som på platser utan stallgödsel och spannmål som förfrukt (15-40 kg/ha). I ett av försöken uteblev den större kvävemineraliseringen under vår och sommar trots att svinflyt spridits innan sådd och rapsen tagit upp 95 kg N/ha under hösten. Förklaringen var att immobilisering av kväve troligen skett då förfrukten var en gräsfrövall och stora mängder växtmassa (rötter och halm) hade plöjts ned. Det stor kväveupptaget på hösten kompenserade uppenbarligen för att det bara fanns 23 kg N/ha tillgängligt grödan under vår och sommar, då grundskörden (ogödslad raps) ändå blev hög och optimal kvävegiva var mindre än medelgivan i försöken.

Slutsatser
Högsta nettointäkten erhölls med höstraps som hade en bra förfrukt (ärter) eller fått stallgödsel innan sådd, då den gav högre skörd och hade lägre optimal kvävegiva på våren. Ett samband mellan skörd och kväveupptag på hösten visade att höstrapsen bör ha 75-100 kg N/ha upptaget på hösten för bästa effekt på skörden. Kväveupptaget på hösten hade stor betydelse för optimal kvävegiva på våren, vid stigande kväveupptag på hösten bör man minska kvävegivan på våren. Bästa gödslingsmodellen visade att optimal kvävegiva på våren för en plats kan beräknas genom att uppskatta tre faktorer: N-upptaget på hösten, växttillgängligt kväve under vår-sommar och skördenivå. Även modeller med enbart två faktorer (N-upptag på hösten och växttillgängligt kväve vår-sommar) eller en faktor (N-upptag höst) hade en större potential för beräkning av optimal kvävegiva på våren i jämförelse med att använda sig av faktorerna skörd och växttillgängligt kväve vår-sommar, vilket kan jämställas med dagens beräkningsmetod. Ytterligare försök behövs för att göra modellerna mer stabila.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-998 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-18-60-999 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2020

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-000 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress