Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kvävegödsling till slåttervall med nötflytgödsel och mineralgödsel - påverkan på avkastning, kväveutbytet och spridningskostnader

Status: Avslutat
Projektnummer: V0830400
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 20 december 2013
Huvudsökande: Eva Salomon
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: eva.salomon@jti.se
Telefon: 010-516 69 61
Beviljade medel: 812 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet var att identifiera gödslingsstrategier för flytgödsel till gräsvall som kan ge hög skörd, låga ammoniakförluster samt är ekonomiskt intressanta. I det treåriga fältförsöket spreds 80 kg handelsgödselkväve (hdg-N) /ha på våren eller efter första skörd i kombination med 30 ton flytgödsel /ha på våren eller efter första skörd. 110 kg hdg-N/ha på våren och 15 ton flytgödsel /ha efter första skörd ingick också. Ammoniakavgången mättes efter att flytgödsel bandspridits eller ytmyllats efter första skörd. Beräkningar av fältekonomin per hektar ingick. Vid ytmyllning av flytgödseln var ammoniakavgången drygt hälften så stor, jämfört med bandspridning. Det var ingen signifikant skillnad i skörd mellan olika spridningsstrategier. Nettovärdet för hdg-N på våren och bandspridning eller ytmyllning efter första skörd var 9481 kr/ha, respektive 9022 kr/ha. Kväveutbytet var 5 %-enheter lägre då hdg-N spreds på våren och flytgödsel efter första skörd, jämfört med då enbart hdg-N tillfördes.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Jordbruksverkets kvävegödslingsrekommendationer för slåttervall grundas på ett relativt ålderstiget och litet försöksmaterial. För att kunna utveckla gödslingsstrategier som ger hög skörd och högt kväveutbyte så behövs mer kunskap om slåttervallens kvävebehov, nötflytgödselns kväveleverans, vilka mängder som ska spridas och vilken tidpunkt som är lämplig. Också gödselns placering, spridningsteknik och ammoniakförluster från flytgödseln kan påverka skörd och kväveutbyte. För att lantbrukaren ska bli motiverad att sprida behovsanpassade stallgödselgivor behöver hen veta om och hur olika gödslingsstrategier påverkar fältekonomin. Syftet med detta projekt var att identifiera gödslingsstrategier som kan ge hög skörd och låga ammoniakförluster samt är ekonomiskt intressanta vid tillförsel av nötflytgödsel till gräsvall i ett treskördesystem.
Fältförsöket pågick mellan 2010-2012 och var beläget nordost om Uppsala på en mjölkkogård, som också bidrog med flytgödsel till fältförsöket. Gödslingsstrategierna var olika kombinationer av handelsgödsel och flytgödsel, där 80 kg handelsgödselkväve per ha spreds på våren eller efter första skörd i kombination med 30 ton flytgödsel per ha efter första skörd eller på våren. Gödsling med 110 kg handelsgödselkväve per ha på våren och 15 ton flytgödsel per ha efter första skörd ingick också. Spridning av flytgödsel efter första skörd gjordes både med bandspridningsteknik och ytmyllningsteknik år 2011-2012 och då genomfördes också mätningar av ammoniakavgången från spridd flytgödsel. I fältförsöket ingick en ogödslad behandling samt gödslingsstrategier med enbart handelsgödselkväve. Detta för att kvantifiera levererad mängd kväve från jorden, samt för att jämföra flytgödselns direkta kväveverkan på skörden med motsvarande mängd handelsgödselkväve. Vi bestämde skörd och kväveutbyte för tre skördar per år alla tre försöksåren. I beräkningar av fältekonomin ingick spridningskostnader för tre olika maskinekipage med en viss antagen kapacitet, kostnader för handelsgödsel och kostnader för skattad markpackning. Ensilagets värde ingick i beräkningarna. Vi har inte tagit med kostnader för transport av flytgödsel från gödsellager till fält.
Då vi spred nötflytgödsel med öppen ytmyllning efter första skörd så blev det en dryg halvering av ammoniakavgången jämfört med bandspridning under andra och tredje året. Det innebar ca 32 kg inbesparat ammoniumkväve sammanlagt för de två åren.
Att sprida flytgödsel med ytmyllning jämfört med bandspridning ökade inte skörden. Detta resultat gällde både för den efterföljande skörden (andra skörd) och för årets totala skörd.
Nettovärdet av gödslingen var 9481 kr/ha för bandspridning och 9022 kr/ha för ytmyllning, för gödslingsstrategierna där handelsgödsel på våren kombinerades med 30 ton flytgödsel/ha efter första skörd. Då samma mängd handelsgödselkväve tillfördes så var nettovärdet 8655 kr/ha dvs. lägre än vid flytgödselspridning. Transportkostnaderna är då inte medräknade.
Det fanns ingen signifikant skillnad i genomsnittlig totalskörd mellan de olika gödslingsstrategierna. Första skörden var lika stor oavsett om 80 eller 110 kg kväve per ha tillförts med handelsgödsel på våren. Likaså var andra skörden lika stor oavsett om 15 eller 30 ton nötflytgödsel tillförts per ha efter första skörd.
I gräsvallen i kombination med ett treskördesystem var kväveutbytet 5 procentenheter lägre då handelsgödselkväve spreds på våren och flytgödsel efter första skörd, jämfört med då samma mängd kväve tillfördes med enbart handelsgödsel.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev