Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kvävegödsling till slåttervall med nötflytgödsel och mineralgödsel - påverkan på avkastning, kväveutbytet och spridningskostnader

Status: Avslutat
Projektnummer: V0830400
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 20 december 2013
Huvudsökande: Eva Salomon
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: eva.salomon@jti.se
Telefon: 010-516 69 61
Beviljade medel: 812 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet var att identifiera gödslingsstrategier för flytgödsel till gräsvall som kan ge hög skörd, låga ammoniakförluster samt är ekonomiskt intressanta. I det treåriga fältförsöket spreds 80 kg handelsgödselkväve (hdg-N) /ha på våren eller efter första skörd i kombination med 30 ton flytgödsel /ha på våren eller efter första skörd. 110 kg hdg-N/ha på våren och 15 ton flytgödsel /ha efter första skörd ingick också. Ammoniakavgången mättes efter att flytgödsel bandspridits eller ytmyllats efter första skörd. Beräkningar av fältekonomin per hektar ingick. Vid ytmyllning av flytgödseln var ammoniakavgången drygt hälften så stor, jämfört med bandspridning. Det var ingen signifikant skillnad i skörd mellan olika spridningsstrategier. Nettovärdet för hdg-N på våren och bandspridning eller ytmyllning efter första skörd var 9481 kr/ha, respektive 9022 kr/ha. Kväveutbytet var 5 %-enheter lägre då hdg-N spreds på våren och flytgödsel efter första skörd, jämfört med då enbart hdg-N tillfördes.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Jordbruksverkets kvävegödslingsrekommendationer för slåttervall grundas på ett relativt ålderstiget och litet försöksmaterial. För att kunna utveckla gödslingsstrategier som ger hög skörd och högt kväveutbyte så behövs mer kunskap om slåttervallens kvävebehov, nötflytgödselns kväveleverans, vilka mängder som ska spridas och vilken tidpunkt som är lämplig. Också gödselns placering, spridningsteknik och ammoniakförluster från flytgödseln kan påverka skörd och kväveutbyte. För att lantbrukaren ska bli motiverad att sprida behovsanpassade stallgödselgivor behöver hen veta om och hur olika gödslingsstrategier påverkar fältekonomin. Syftet med detta projekt var att identifiera gödslingsstrategier som kan ge hög skörd och låga ammoniakförluster samt är ekonomiskt intressanta vid tillförsel av nötflytgödsel till gräsvall i ett treskördesystem.
Fältförsöket pågick mellan 2010-2012 och var beläget nordost om Uppsala på en mjölkkogård, som också bidrog med flytgödsel till fältförsöket. Gödslingsstrategierna var olika kombinationer av handelsgödsel och flytgödsel, där 80 kg handelsgödselkväve per ha spreds på våren eller efter första skörd i kombination med 30 ton flytgödsel per ha efter första skörd eller på våren. Gödsling med 110 kg handelsgödselkväve per ha på våren och 15 ton flytgödsel per ha efter första skörd ingick också. Spridning av flytgödsel efter första skörd gjordes både med bandspridningsteknik och ytmyllningsteknik år 2011-2012 och då genomfördes också mätningar av ammoniakavgången från spridd flytgödsel. I fältförsöket ingick en ogödslad behandling samt gödslingsstrategier med enbart handelsgödselkväve. Detta för att kvantifiera levererad mängd kväve från jorden, samt för att jämföra flytgödselns direkta kväveverkan på skörden med motsvarande mängd handelsgödselkväve. Vi bestämde skörd och kväveutbyte för tre skördar per år alla tre försöksåren. I beräkningar av fältekonomin ingick spridningskostnader för tre olika maskinekipage med en viss antagen kapacitet, kostnader för handelsgödsel och kostnader för skattad markpackning. Ensilagets värde ingick i beräkningarna. Vi har inte tagit med kostnader för transport av flytgödsel från gödsellager till fält.
Då vi spred nötflytgödsel med öppen ytmyllning efter första skörd så blev det en dryg halvering av ammoniakavgången jämfört med bandspridning under andra och tredje året. Det innebar ca 32 kg inbesparat ammoniumkväve sammanlagt för de två åren.
Att sprida flytgödsel med ytmyllning jämfört med bandspridning ökade inte skörden. Detta resultat gällde både för den efterföljande skörden (andra skörd) och för årets totala skörd.
Nettovärdet av gödslingen var 9481 kr/ha för bandspridning och 9022 kr/ha för ytmyllning, för gödslingsstrategierna där handelsgödsel på våren kombinerades med 30 ton flytgödsel/ha efter första skörd. Då samma mängd handelsgödselkväve tillfördes så var nettovärdet 8655 kr/ha dvs. lägre än vid flytgödselspridning. Transportkostnaderna är då inte medräknade.
Det fanns ingen signifikant skillnad i genomsnittlig totalskörd mellan de olika gödslingsstrategierna. Första skörden var lika stor oavsett om 80 eller 110 kg kväve per ha tillförts med handelsgödsel på våren. Likaså var andra skörden lika stor oavsett om 15 eller 30 ton nötflytgödsel tillförts per ha efter första skörd.
I gräsvallen i kombination med ett treskördesystem var kväveutbytet 5 procentenheter lägre då handelsgödselkväve spreds på våren och flytgödsel efter första skörd, jämfört med då samma mängd kväve tillfördes med enbart handelsgödsel.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Energi & biomassa

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress