Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kvävegödslingens inverkan på rotutvecklingen hos olika potatissorter

Status: Avslutat
Projektnummer: H1342013
Kategori: Research program | Potato
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 29 september 2015
Huvudsökande: Jannie Hagman
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: jannie.hagman@slu.se
Telefon: 018-671000
Beviljade medel: 130 000 SEK

This project sought grants to analyze root samples taken in an earlier SLF project. The results of the previous project have shown interesting differences in root development between different potato varieties. In this project we investigate the nitrogen fertilization effect on root development of five early potatoes. Root samplings were made in an existing field trials, which was an incomplete three-factorial experiment with varieties, harvest time and the nitrogen fertilization as experiment factors. Root samples from five varieties, two harvesting times, and a nitrogen level is analyzed. Now we are seeking the means to analyze the samples in the high nitrogen fertilization level. The hypothesis is that nitrogen fertilization affect root development.

I detta projekt söks medel för att analysera rotprover tagna i ett tidigare SLF-projekt. Resultaten från det tidigare projektet har visat intressanta skillnader i rotutveckling mellan olika potatissorter. I detta projekt vill vi undersöka kvävegödslingens effekt på rotutvecklingen hos fem tidiga potatissorter. Provtagningarna gjordes i ett existerande fältförsök, som var ett ofullständigt tre-faktoriellt försök med sorter, skördetidpunkt och kvävegödsling som försöksfaktorer. Rotprover från fem sorter, två skördetidpunkter och en kvävenivå är analyserade. Nu söker vi medel för att analysera proverna i det höga kvävegödslingsledet. Hypotesen är att kvävegödslingen påverkar rotutvecklingen.

Syftet med projektet var att undersöka inverkan av kvävetillgång på avkastning, växtnäringsupptag och rotutveckling. Rotprovtagningarna gjordes i ett fältförsök med sorter, skördetidpunkt och kvävegödsling som försöksfaktorer. Rotprover från fem sorter och två kvävenivå analyserades. Resultaten visar att en högre kvävegiva, 100 kg N i jämförelse med 75 kg N, gav sämre rotutveckling, mer blast och högre kvävehalter i blasten, men inte högre skörd. Projektet visade på två samverkande faktorer som kan vara negativa för miljön. En sämre rotutveckling försämrar grödans möjlighet att ta upp växtnäring i markprofilen och en uppbyggnad av stora blastmängder med stort kväveinnehåll, som blir kvar på fältet vid skörd, ökar riskerna för växtnäringsläckage. Detta innebär att det är viktigt att ha en välanpassad gödsling till en färskpotatisgröda både ur en ekonomisk och miljömässig synpunkt, att välja en kvävenivå där grödans naturliga mognad sammanfaller med den planerade skördetidpunkten.

Rotutvecklingen har stor betydelse för växters upptag av växtnäring och vatten, och potatis är en gröda där rotutvecklingen lätt störs av dålig markstruktur vilket kan begränsa förutsättningar att komma åt den växtnäring som finns i markprofilen. Det är också känt att olika potatissorter har olika växtnäringsbehov, särskilt skillnader i kvävebehov är dokumenterad. Syftet med detta projekt var att undersöka sambanden mellan avkastning, växtnäringsupptag och rotutveckling och särskilt inverkan av kvävetillgången. I ett sortförsök med färskpotatis togs rotprover i försöksled från fem färskpotatissorter och två kvävenivåer; 100 respektive 75 kg kväve per hektar. Provtagningen av rötterna gjordes genom att slå ner metallcylindrar i potatiskupan och försiktigt ta upp jordvolymen med rötter. Proverna tvättades och rötterna skannades för analys av rotlängd. Vid skörd togs växtprover för analys av kväve- och fosforinnehåll i blast och knölar. Knöl- och blastskörd bestämdes också. Undersökningen visade på tydliga skillnader i rotutveckling i olika nivåer i markprofilen. Mest rötter fanns i det översta skicket och färre rötter längre ner i profilen. I jämförelsen mellan sorterna kunde ingen skillnad i den sammanlagda mängden rötter påvisas, utan skillnaden mellan sorterna låg främst i hur rötterna var fördelade. Det var främst sorten Arrow som skilde sig från övriga sorter, med en mindre andel rötter i det översta skiktet. Kvävegödslingen hade effekt på rotutveckling, blastskörd och kväveinnehåll i blasten, vid en jämförelse mellan 100 kg N och 75 kg N per hektar. En större kvävegiva gav en sämre rotutveckling och detta gällde alla sorter. Blasttillväxten påverkades så att den högre kvävegivan gav kraftigare blast och högre kväveinnehåll i blasten. Däremot så påverkades inte knölskörden och mer kväve gav inte högre skörd. I det här projektet ingick fem färskpotatissorter. Färskpotatissorterna är förädlade för sin tidighet och har en genetiskt styrd snabb utvecklingsrytm med tidig mognad. Om försöksledet med den högre kvävegivan fått växa längre hade det med all säkerhet blivit en högre skörd i detta led. Projektet visade på två samverkande faktorer som kan vara negativa för miljön. En sämre rotutveckling försämrar grödans möjlighet att ta upp växtnäring i markprofilen och en uppbyggnad av stora blastmängder med stort kväveinnehåll, som blir kvar på fältet vid skörd, ökar riskerna för växtnäringsläckage. I färskpotatisproduktionen är skördetidpunkten av största vikt eftersom kilopriset sjunker snabbt vid senare skörd. Detta gör att det är mycket viktigt att ha en välanpassad gödsling till färskpotatis både ur en ekonomisk och miljömässig synpunkt. Att välja en kvävenivå där grödans naturliga mognad sammanfaller med den planerade skördetidpunkten är viktigt.

 

Antal träffar i projektbanken: 144

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar
Björn Bengtsson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1030056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 oktober 2014

… V1030056 Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar Björn … Bengtsson Projektet har undersökt samband mellan förekomst av antibiotikaresistenta tarmbakterier … (Escherichia coli) hos mjölkkalvar och användning av antibiotika. Särskild har betydelsen … av utfodring med mjölk från kor som behandlats med antibiotika undersökts. Studierna visar att mjölk från … kor som behandlats med antibiotika används som foder i många besättningar och att flera faktorer …

Läs mer

Test av antibiotikakänslighet hos Dichelobacter nodosus isolerade från får med fotröta
Märit Pringle, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1150149 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 september 2013

… H1150149 Test av antibiotikakänslighet hos Dichelobacter nodosus isolerade från får med fotröta … kombineras med antibiotika i injektionsform. Vi har tidigare inte haft någon metod … för antibiotikaresistensbestämning av fotrötebakterien Dichelobacter nodosus och känner följaktligen inte till … resistensläget i landet. I den aktuella studien testades en metod för att bestämma antibiotikakänsligheten … med klinisk fotröta. Alla isolat utom ett hade hög känslighet för fyra testade antibiotika (penicillin, …

Läs mer

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar - Del II
Björn Bengtsson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1230008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2015

… V1230008 Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar … - Del II Björn Bengtsson I Sverige är läget avseende antibiotikaresistens mer fördelaktigt än i många … mot antibiotika. Resistensen är ofta överförbar och tarmbakterierna är därmed en reservoar av resistensgener … från antibiotikabehandlade kor kan användas till kalvar utan att påverka förekomsten av resistenta … och cefalosporiner. Vanliga tarmbakterier från mjölkkalvar är ofta resistenta mot antibiotika.

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

… total sjuklighet, förekomst av antibiotikaresistens och besättningens produktion. Målet … än i besättningar som är fria från dessa smittämnen. En följd av högre sjuklighet är att mer antibiotika används … i besättningen vilket leder till att antibiotikaresistens blir vanligare. Ökad sjukligheten innebär … där infektionsämnena finns. Sjuklighet, antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och produktion jämförs mellan … antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens. Besättningarnas status avseende BRSV och BCVV under …

Läs mer

Corneal Cross Linking (CXL) - en klinisk studie för att utvärdera CXL som behandlingsmetod vid hornhinnesår hos häst.
Björn Ekesten, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147043 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2014

… med Corneal Collagen Crosslinking (CXL) hos häst. Kontrollhästar gavs ögondroppar med antibiotika eller … av CXL-behandlade sår utan primärinfektion läkte utan antibiotika. Alla infekterade sår krävde lokal antibiotika … med smältande kornealsår. Antibiotika förefaller bara kunna undvikas då horn- och bindehinna inte … med antibiotika eller antimykotika (medel mot svampinfektion) kan pågå under veckor eller längre. … Även vid hornhinnesår utan sårinfektion ges oftast förebyggande antibiotikabehandling.

Läs mer

Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor framgångsrikt behandlas med lokalt administrerat penicillin?
Ylva Persson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1330024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 december 2017

… utvärderad. Vid intramuskulär behandling behandlas hela kon, vilket leder till att större mängd antibiotika … ett attraktivt alternativ till antibiotika vid behandling av klövspaltsinflammation. Fördelarna … den har ingen karens och den ger inga antibiotikaresistensproblem. Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor … behandlas utan antibiotika? Ja, säger vi som utvärderat effekten av salicylsyra lokalt i klövspalten … där klövspaltsinflammation i de flesta fall inte längre behöver behandlas med antibiotika. Nyttan …

Läs mer

Utfodring av kalvar med antibiotikakontaminerad mjölk
Jan Luthman,

Projektnummer: 9630023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 december 1999

… 9630023 Utfodring av kalvar med antibiotikakontaminerad mjölk Jan Luthman …

Läs mer

Kräver akut livmoderinflammation hos ko behandling med bredspektrumantibiotika?
Renée Båge, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 februari 2014

antibiotikapolicy, men ingen svensk fältstudie har gjorts. Bovint herpesvirus typ 4 (BHV-4) kan förvärra … bakterieflora, resistensmönster, antibiotikaval och tillfrisknande hos kor som i fält behandlats för akut … visade låg frekvens förvärvad resistens. Det fanns inget samband mellan val av antibiotikum … och tillfrisknande. Penicillin är ett bra förstahandsval av antibiotika vid behandling av akut … och sänkt aptit. Varje år får 0,7% av de svenska korna diagnosen metrit och antibiotikabehandlas. Stor …

Läs mer

Vårdhygien inom svensk hästsjukvård i relation till vårdrelaterade infektioner med särskilt fokus på MRSA.
Ulrika G Andersson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H0847228 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2012

… med projektet var att minska spridningen av bakterier som är motståndskraftiga mot många antibiotika, … Metod Vi är vana att infektioner orsakade av bakterier kan behandlas med antibiotika. Men idag … sprider sig bakterier som är resistenta mot flertalet antibiotika över världen till både människor … och antibiotikaresistens för att se om det kunde ändra personalens följsamhet. Under året registrerades också … och deras känslighet för antibiotika. Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

… som hör till gruppen spiroketer, och behandlas idag med antibiotika. Idag ser vi en ökad förekomst … av antibiotikaresistens hos bakterien vilket gör att sjukdomen kan bli svårbehandlad i en nära … med antibiotika men resistensen hos bakterierna ökar. Kunskap om hur bakterien binder (adhererar) till … behandlas med antibiotika men vi har i Sverige hittat multiresistenta stammar och det finns risk … för att inget av de antibiotika som man får använda till gris kommer att fungera i framtiden. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev