Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kvävemineralisering i precisionsjordbruk

Status: Avslutat
Projektnummer: 0233025
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2002
Datum för slutrapport: 9 augusti 2012
Huvudsökande: Thomas Kätterer
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: thomas.katterer@mark.slu.se
Telefon: 018-672425
Beviljade medel: 1 000 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Ett modellverktyg har vidareutvecklats för att skatta den plats-specifika kvävemineraliseringen inom enskilda fält utifrån information som finns tillgänglig i det praktiska jordbruket. Modellen testades mot fältdata från Västergötland, Närke och Uppland, där kväveupptag samt mineralkväve på våren och hösten mättes under flera år i 20-34 ogödslade nollrutor inom varje fält för att skatta markens kväveleverans. Modellen kunde relativt väl förklara skillnaderna i genomsnittlig kvävemineralisering mellan åren, men förklaringsgraden var väsentlig lägre för nollrutorna i samma fält under de enskilda åren. Modellverktyget har många användningsområden och har visat sig fungera bra för att analysera exempelvis långliggande fältförsök och det används för den nationella rapporteringen av jordbrukets klimatpåverkan. För att med bättre precision kunna skatta kvävebehovet vid kompletteringsgödsling krävs dock mera noggranna mätningar än vad som är rimligt i praktiken.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syftet med projektet har varit att vidareutveckla ett modellverktyg för att skatta den plats-specifika kvävemineraliseringen inom enskilda fält utifrån information som finns tillgänglig i det praktiska jordbruket. Resultaten var tänkta som hjälp vid beslut om storleken på kvävegivor vid kompletteringsgödsling i spannmål.
Modellen testades mot fältdata från Västergötland, Närke och Uppland, där kväveupptag samt mineralkväve på våren och hösten mättes under flera år i 20-34 ogödslade nollrutor inom varje fält för att skatta markens kväveleverans. Modellen kunde relativt väl förklara skillnaderna i genomsnittlig kvävemineralisering mellan åren, men förklaringsgraden var väsentlig lägre för nollrutorna i samma fält under de enskilda åren. Där skillnaderna i mullhalt mellan nollrutorna var små var modellens förklaringsgrad mycket låg; där skillnaderna i mullhalt mellan nollrutorna var stor fanns det ett klart samband mellan modellens beräknade och den uppmätta kvävemineraliseringen. Eftersom modellens respons till mullmängden är ganska linjär så är det logiskt att dess förmåga att simulera variationen i princip speglade variationen i mullhalt, dvs. en dubblering av mullhalten ledde till en dubblering av kväveleveransen.
Kvävemineralisering mellan nollrutorna på samma fält beräknad med modellen var lägre än den uppmätta. Detta berodde till stor del på en ganska jämn nederbördsfördelning under växtsäsongerna. Lindrig vattenbrist förkom bara under korta perioder, även i mera sandiga partier i fälten. Nedbrytningen av organiskt material i marken är starkt beroende av markfukt. Frånvaron av vattenbrist har därför lett till en ganska likartad mineraliseringshastighet på olika platser inom fälten och motsvarade spridningen i mullhalt.
Modellverktyget som vidareutvecklades inom projektet har många användningsområden. Verktyget har visat sig fungera bra för att analysera exempelvis långliggande fältförsök och det används för den nationella rapporteringen av jordbrukets klimatpåverkan. För att kunna skatta variationen i kvävemineralisering inom ett fält med högre precision krävs dock mera noggranna mätningar än vad som är rimligt i praktiken.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Gödselfiber som strö - effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet,ekonomi och miljö
Knut-Håkan Jeppsson

Projektnummer: O-19-20-312 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass
Meat
Milk

About 200 dairy farms in Sweden use recycled manure solids (RMS) as bedding material and the number is increasing. Advantages is low price, reliable availability and good cow comfort. The main disadvantage is the risk of increased bacterial growth on the lying area affecting especially udder health …

Läs mer

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Utveckling av Bästa praxis inom svensk klövvård
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-19-20-318 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat
Milk

Every year, about 500,000 claw trimmings are recorded in Swedish dairy cattle. The aim of claw trimming is to detect, treat and prevent painful claw lesions. However, the claw trimming in itself can be harmful and cause claw lesions if it is not done correctly. The aim of the project is to develop …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress