Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kväveutlakning i förhållande till gödslingsnivå och grödans upptag på olika jordar

Status: Avslutat
Projektnummer: H0833486
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 2 april 2014
Huvudsökande: Sofia Delin
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: sofia.delin@mark.slu.se
Telefon: 0511-67235
Beviljade medel: 1 900 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet var att se hur utlakning påverkas av gödsling strax under och över ekonomiskt optimum. Som ett komplement till ett projekt på lättjord, studerades utlakningen på lerjord på Lanna försöksstation i Västergötland i tre ettåriga försök under 2009-2011. Skörd och kväveutlakning bestämdes i fem led med olika kvävegödslingsnivåer mellan 0-180 kg N per ha. Utlakningen mättes från separat dränerade rutor. Utifrån vattnets kvävekoncentration och uppmätt avrinning beräknades utlakningen. I likhet med försöken på lättjord fann man i två av försöken att utlakningen inte påverkades nämnvärt så länge den leder till en skördeökning på åtminstone 10 kg kärna per kg kväve. Över denna gödslingsnivånivå avtog skörderesponsen och utlakningen ökade något. I det tredje försöket, kom stora nederbördsmängder strax efter gödsling på torr och sprucken jord. Detta ledde till man fick en liten ökning av utlakningen redan vid lägre gödslingnivåer och en kraftigare ökning vid högre gödslingsnivåer detta år.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Ökad kväveutlakning först vid gödsling över ekonomiskt optimum

Kvävegödsling är den viktigaste insatsen för att nå hög skörd i många grödor. Samtidigt leder för höga gödslingsnivåer till ökat läckage till omgivningen där det orsakar problem med övergödning. Hur mycket kan man gödsla utan att påverka utlakningen? Detta har man undersökt i tre försök på lerjord i Västergötland. I ett tidigare projekt har detta undersökts i tre försök på lättjord i samma område.

För att studera nitratutlakningen efter olika kvävegödslingsnivåer och skörderespons, anlades fältförsök i havre 2007, 2008 och 2009 på en sandjord samt 2009, 2010 och 2011 på en lerjord i Västergötland.

Försök på lättjord 2007-2009
På SLU’s försöksgård Götala utanför Skara studerades utlakning efter gödsling till havre på ett fält med måttligt mullhaltig grovmo. Utlakningen studerades i ett försök per år i havre med sju kvävegödslingsnivåer mellan 0-135 kg N per ha. Markvattnet provtogs med keramiska sugceller placerade på 80 cm djup. Utifrån koncentrationen av nitrat och uppmätt avrinning beräknades nitratutlakningen. I dessa försök studerades endast nitratutlakning, då sugcellerna inte tar upp större kväveföreningar.


Försök på lerjord 2009-2011
På Lanna försöksstation väster om Skara, studerades utlakningen på ett par olika fält med måttligt mullhaltig styv lera (2009 och 2011) och mellan lera (2010). Skörd och kväveutlakning bestämdes i fem led med olika kvävegödslingsnivåer mellan 0-180 kg N per ha. Utlakningen mättes från separat dränerade rutor. Avrinningen mäts från de separat dränerade försöksrutorna med vippkärl. En viss andel av vattnet samlas upp i dunkar. Vattnet i dessa skickas regelbundet för kemisk analys. Utifrån vattnets kvävekoncentration och uppmätt avrinning från varje ruta kunde utlakningen beräknas. Här studerades den totala kväveutlakningen (inklusive större kväveföreningar).
På båda platserna flyttades försöken mellan ytor, för att endast studera effekten av gödsling ett enskilt år och inte ackumulerade effekter från flera år. Utlakningseffekter under 14 månader efter gödsling (t.o.m. juni efterföljande år) beaktats.

Resultat
I fem av försöken fann man att kvävegödslingsnivån till stråsäd inte påverkar utlakningen nämnvärt så länge den leder till en skördeökning på åtminstone 10 kg kärna per kg kväve. Över denna gödslingsnivånivå avtog skörderesponsen och nitratutlakningen ökade gradvis. Beroende på aktuella priser, sammanfaller detta ganska väl med ekonomiskt optimum. Att gödsla ekonomiskt optimalt kan alltså vara det bästa både för plånboken och för vattenkvaliteten.
Men utlakningen kan påverkas något, även vid lägre gödslingsnivåer. I det sjätte försöket, som låg på lerjord, regnade det kraftigt alldeles efter gödsling. Detta ledde till att en del kväve läckte ut snabbt, förmodligen via sprickor i marken. Under år med kraftigt regn direkt efter gödsling kan alltså utlakningen påverkas även vid lite lägre gödslingsnivåer, men de betydande effekterna är även då vid riktigt höga gödslingsnivåer.

Utmaningen är att pricka rätt gödslingsnivå
Att gödsla ekonomiskt optimalt, kan alltså även innebära minimerad utlakning, åtminstone per kg producerad spannmål. Problemet är att veta hur bra skörden kommer att svara på gödslingen på den aktuella platsen vid det aktuella tillfället. För detta finns flera hjälpmedel, såsom nollrutor som visar markens kväveleverans och Yara N-sensor som är ett hjälpmedel för att anpassa gödslingen till variationen i kvävegödslingsbehov inom enskilda fält.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Växtodling
Socker

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Socker
Trädgård

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress