Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kväveutnyttjande, utlakning och fröskörd efter spridning av flytgödsel till tidigt och sent sådd höstraps

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133026
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 21 september 2015
Huvudsökande: Lena Engström
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: lena.engstrom@slu.se
Telefon: 0511-67141
Beviljade medel: 740 000 SEK

För att undersöka effekten av tidig (1 augusti) och sen sådd (20 augusti) av höstraps, efter gödsling med flytgödsel eller mineralgödsel, på skörd och kväveutlakning utfördes två försök på en sandjord i Västergötland 2012/2013 och 2013/2014. Inga större skillnader fanns i kväveupptag på senhösten eller skörd mellan såtider, oavsett gödselmedel. Kvävegödsling vid sådd gav merskördar på 360-740 kg/ha. Den årliga nitratutlakningen var 50 % lägre efter tidig sådd jämfört med sen, oavsett om höstraps såtts efter 1) spridning och nedplöjning av flytgödsel 30 juli eller 2) efter plöjning 30 juli och mineralgödselkväve vid sådd. Sådd av höstraps direkt efter plöjning och gödsling med flytgödsel eller mineralgödsel, istället för 3 veckor senare, är ett effektivt sätt att minska kväveutlakning under höst och vinter, speciellt på platser där utlakningsrisken är hög t.ex. på lätta jordar och jordar med hög kvävemineralisering.

Tidigt och sent sådd höstraps efter flytgödselspridning - effekter på skörd, kväveupptag på senhösten och kväveutlakning

Vi har i tidigare studier kunnat visa att kväveutlakningen inte ökat, när höstraps sådd vid normal till sen tidpunkt (15-30 augusti) strax efter plöjning, gödslats med 30 eller 60 kg per hektar mineralgödselkväve vid sådden. I dessa försök var kväveupptaget på hösten, 47 och 75 kg N/ha, och uppenbarligen tillräckligt för att inte mängden kväve i marken på senhösten och utlakningen skulle öka.

Hur stort kväveupptaget blir under hösten är beroende av såtidpunkt, temperatur och kväveleverans från marken. Risken finns att om man sår sent och hösten blir kort så hinner grödan inte ta upp allt kväve som finns i marken och det förloras genom utlakning. För att undersöka hur kväveutlakningen påverkas av tidig och sen sådd efter 1) tidig nedplöjning av flytgödsel och 2) tidig plöjning och mineralgödsel vid sådd, utfördes två försök i höstraps 2012/2013 och 2013/2014 på en lerig sandjord på Götala, SLU:s försöksgård utanför Skara i Västergötland.
Utförande av försöken
Förfrukten var en träda efter en tvåårig blandvall. Vallen sprutades med Glyfosat i juli och plöjdes efter att flytgödsel spridits 30 juli. Nötflytgödsel (60 och 100 kg total-N/ha år ett resp. två) spreds 30 juli både inför den tidiga sådden (1 augusti) och inför den sena sådden (20 augusti). Led med mineralgödsel plöjdes 30 juli och 60 kg N/ha (Axan) spreds vid respektive såtid. Höstrapsen gödslades med 100 kg N/ha på våren (Axan). Nitrat-koncentrationen i markvätskan mättes regelbundet genom att prov togs från sk. sugcelller som fanns på 80 cm djup i marken. För att beräkna kväveutlakningen användes avrinningen från ett närliggande utlakningsförsök med liknande jordart (Fotegården). Årsavrinningen, 1 juli-30 juni, var 190 mm (normalt) och som störst i perioden september-januari 2012/2013. Årsavrinningen 2013/2014 var låg, 120 mm och som störst i perioden december-februari.

Lika stort kväveupptag på senhösten och skörd oavsett såtid
Båda åren var kväveupptaget på senhösten lika stort oavsett såtidpunkt och om höstrapsen gödslats med flytgödsel eller mineralgödsel. Orsaken var att en lång och gynnsam höst 2012 gjorde att den sent sådda höstrapsen växte ikapp den tidigt sådda. På samma sätt gjorde en torrperiod mellan tidig och sen sådd 2013 att den sent sådda rapsen växte ikapp den tidigt sådda. Inga statistiska skördeskillnader fanns mellan tidig och sen sådd. På grund av torrperioder i juni och juli dessa år var vatten en skördebegränsade faktor som troligen bidrog till att sudda ut eventuella skillnader i skördepotential mellan såtider. Mycket ogräs ett år och utvintring på grund av för hög utsädesmängd ett annat, var faktorer som troligen också begränsade skördarna i tidigt sådda led. Skördeeffekten av flytgödsel eller mineralgödsel vid sådd av höstraps gav lika stor, 360-740 kg/ha i merskörd.
Tidig sådd kan minska kväveutlakningen med femtio procent
I tidigt sådd höstraps var årsutlakningen lika liten som i ogödslad höstraps båda åren, oavsett om flytgödsel (60 eller 100 kg total-N/ha) plöjts ner strax innan sådd eller mineralgödsel (60 kg N/ha) spridits vid sådd efter plöjning. Efter sen sådd var nitratkoncentrationerna i marken generellt högre än efter tidig. Det innebar att den årliga nitratutlakningen blev 52 % högre efter sen sådd jämfört med tidig, oavsett om höstraps såtts efter 1) nedplöjning av flytgödsel 30 juli eller 2) plöjning 30 juli och mineralgödselkväve vid sådd. Trolig orsak är att vid sådd 20 augusti efter plöjning 30 juli hinner kväve mineraliseras i marken och röra sig ner i profilen (tillsammans med ev. gödselkväve) där det inte länger är tillgängligt för grödan och sen utlakas.

Sådd av höstraps direkt efter plöjning och gödsling med flytgödsel eller mineralgödsel, istället för 3 veckor senare, är ett effektivt sätt att minska kväveutlakning under höst och vinter, speciellt på platser där utlakningsrisken är hög t.ex. på lätta jordar och jordar med hög kvävemineralisering.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev