Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kväveutnyttjande, utlakning och fröskörd efter spridning av flytgödsel till tidigt och sent sådd höstraps

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133026
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 21 september 2015
Huvudsökande: Lena Engström
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: lena.engstrom@slu.se
Telefon: 0511-67141
Beviljade medel: 740 000 SEK

För att undersöka effekten av tidig (1 augusti) och sen sådd (20 augusti) av höstraps, efter gödsling med flytgödsel eller mineralgödsel, på skörd och kväveutlakning utfördes två försök på en sandjord i Västergötland 2012/2013 och 2013/2014. Inga större skillnader fanns i kväveupptag på senhösten eller skörd mellan såtider, oavsett gödselmedel. Kvävegödsling vid sådd gav merskördar på 360-740 kg/ha. Den årliga nitratutlakningen var 50 % lägre efter tidig sådd jämfört med sen, oavsett om höstraps såtts efter 1) spridning och nedplöjning av flytgödsel 30 juli eller 2) efter plöjning 30 juli och mineralgödselkväve vid sådd. Sådd av höstraps direkt efter plöjning och gödsling med flytgödsel eller mineralgödsel, istället för 3 veckor senare, är ett effektivt sätt att minska kväveutlakning under höst och vinter, speciellt på platser där utlakningsrisken är hög t.ex. på lätta jordar och jordar med hög kvävemineralisering.

Tidigt och sent sådd höstraps efter flytgödselspridning - effekter på skörd, kväveupptag på senhösten och kväveutlakning

Vi har i tidigare studier kunnat visa att kväveutlakningen inte ökat, när höstraps sådd vid normal till sen tidpunkt (15-30 augusti) strax efter plöjning, gödslats med 30 eller 60 kg per hektar mineralgödselkväve vid sådden. I dessa försök var kväveupptaget på hösten, 47 och 75 kg N/ha, och uppenbarligen tillräckligt för att inte mängden kväve i marken på senhösten och utlakningen skulle öka.

Hur stort kväveupptaget blir under hösten är beroende av såtidpunkt, temperatur och kväveleverans från marken. Risken finns att om man sår sent och hösten blir kort så hinner grödan inte ta upp allt kväve som finns i marken och det förloras genom utlakning. För att undersöka hur kväveutlakningen påverkas av tidig och sen sådd efter 1) tidig nedplöjning av flytgödsel och 2) tidig plöjning och mineralgödsel vid sådd, utfördes två försök i höstraps 2012/2013 och 2013/2014 på en lerig sandjord på Götala, SLU:s försöksgård utanför Skara i Västergötland.
Utförande av försöken
Förfrukten var en träda efter en tvåårig blandvall. Vallen sprutades med Glyfosat i juli och plöjdes efter att flytgödsel spridits 30 juli. Nötflytgödsel (60 och 100 kg total-N/ha år ett resp. två) spreds 30 juli både inför den tidiga sådden (1 augusti) och inför den sena sådden (20 augusti). Led med mineralgödsel plöjdes 30 juli och 60 kg N/ha (Axan) spreds vid respektive såtid. Höstrapsen gödslades med 100 kg N/ha på våren (Axan). Nitrat-koncentrationen i markvätskan mättes regelbundet genom att prov togs från sk. sugcelller som fanns på 80 cm djup i marken. För att beräkna kväveutlakningen användes avrinningen från ett närliggande utlakningsförsök med liknande jordart (Fotegården). Årsavrinningen, 1 juli-30 juni, var 190 mm (normalt) och som störst i perioden september-januari 2012/2013. Årsavrinningen 2013/2014 var låg, 120 mm och som störst i perioden december-februari.

Lika stort kväveupptag på senhösten och skörd oavsett såtid
Båda åren var kväveupptaget på senhösten lika stort oavsett såtidpunkt och om höstrapsen gödslats med flytgödsel eller mineralgödsel. Orsaken var att en lång och gynnsam höst 2012 gjorde att den sent sådda höstrapsen växte ikapp den tidigt sådda. På samma sätt gjorde en torrperiod mellan tidig och sen sådd 2013 att den sent sådda rapsen växte ikapp den tidigt sådda. Inga statistiska skördeskillnader fanns mellan tidig och sen sådd. På grund av torrperioder i juni och juli dessa år var vatten en skördebegränsade faktor som troligen bidrog till att sudda ut eventuella skillnader i skördepotential mellan såtider. Mycket ogräs ett år och utvintring på grund av för hög utsädesmängd ett annat, var faktorer som troligen också begränsade skördarna i tidigt sådda led. Skördeeffekten av flytgödsel eller mineralgödsel vid sådd av höstraps gav lika stor, 360-740 kg/ha i merskörd.
Tidig sådd kan minska kväveutlakningen med femtio procent
I tidigt sådd höstraps var årsutlakningen lika liten som i ogödslad höstraps båda åren, oavsett om flytgödsel (60 eller 100 kg total-N/ha) plöjts ner strax innan sådd eller mineralgödsel (60 kg N/ha) spridits vid sådd efter plöjning. Efter sen sådd var nitratkoncentrationerna i marken generellt högre än efter tidig. Det innebar att den årliga nitratutlakningen blev 52 % högre efter sen sådd jämfört med tidig, oavsett om höstraps såtts efter 1) nedplöjning av flytgödsel 30 juli eller 2) plöjning 30 juli och mineralgödselkväve vid sådd. Trolig orsak är att vid sådd 20 augusti efter plöjning 30 juli hinner kväve mineraliseras i marken och röra sig ner i profilen (tillsammans med ev. gödselkväve) där det inte länger är tillgängligt för grödan och sen utlakas.

Sådd av höstraps direkt efter plöjning och gödsling med flytgödsel eller mineralgödsel, istället för 3 veckor senare, är ett effektivt sätt att minska kväveutlakning under höst och vinter, speciellt på platser där utlakningsrisken är hög t.ex. på lätta jordar och jordar med hög kvävemineralisering.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev