Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Kväveutnyttjande, utlakning och fröskörd efter spridning av flytgödsel till tidigt och sent sådd höstraps

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133026
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 21 september 2015
Huvudsökande: Lena Engström
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: lena.engstrom@slu.se
Telefon: 0511-67141
Beviljade medel: 740 000 SEK

För att undersöka effekten av tidig (1 augusti) och sen sådd (20 augusti) av höstraps, efter gödsling med flytgödsel eller mineralgödsel, på skörd och kväveutlakning utfördes två försök på en sandjord i Västergötland 2012/2013 och 2013/2014. Inga större skillnader fanns i kväveupptag på senhösten eller skörd mellan såtider, oavsett gödselmedel. Kvävegödsling vid sådd gav merskördar på 360-740 kg/ha. Den årliga nitratutlakningen var 50 % lägre efter tidig sådd jämfört med sen, oavsett om höstraps såtts efter 1) spridning och nedplöjning av flytgödsel 30 juli eller 2) efter plöjning 30 juli och mineralgödselkväve vid sådd. Sådd av höstraps direkt efter plöjning och gödsling med flytgödsel eller mineralgödsel, istället för 3 veckor senare, är ett effektivt sätt att minska kväveutlakning under höst och vinter, speciellt på platser där utlakningsrisken är hög t.ex. på lätta jordar och jordar med hög kvävemineralisering.

Tidigt och sent sådd höstraps efter flytgödselspridning - effekter på skörd, kväveupptag på senhösten och kväveutlakning

Vi har i tidigare studier kunnat visa att kväveutlakningen inte ökat, när höstraps sådd vid normal till sen tidpunkt (15-30 augusti) strax efter plöjning, gödslats med 30 eller 60 kg per hektar mineralgödselkväve vid sådden. I dessa försök var kväveupptaget på hösten, 47 och 75 kg N/ha, och uppenbarligen tillräckligt för att inte mängden kväve i marken på senhösten och utlakningen skulle öka.

Hur stort kväveupptaget blir under hösten är beroende av såtidpunkt, temperatur och kväveleverans från marken. Risken finns att om man sår sent och hösten blir kort så hinner grödan inte ta upp allt kväve som finns i marken och det förloras genom utlakning. För att undersöka hur kväveutlakningen påverkas av tidig och sen sådd efter 1) tidig nedplöjning av flytgödsel och 2) tidig plöjning och mineralgödsel vid sådd, utfördes två försök i höstraps 2012/2013 och 2013/2014 på en lerig sandjord på Götala, SLU:s försöksgård utanför Skara i Västergötland.
Utförande av försöken
Förfrukten var en träda efter en tvåårig blandvall. Vallen sprutades med Glyfosat i juli och plöjdes efter att flytgödsel spridits 30 juli. Nötflytgödsel (60 och 100 kg total-N/ha år ett resp. två) spreds 30 juli både inför den tidiga sådden (1 augusti) och inför den sena sådden (20 augusti). Led med mineralgödsel plöjdes 30 juli och 60 kg N/ha (Axan) spreds vid respektive såtid. Höstrapsen gödslades med 100 kg N/ha på våren (Axan). Nitrat-koncentrationen i markvätskan mättes regelbundet genom att prov togs från sk. sugcelller som fanns på 80 cm djup i marken. För att beräkna kväveutlakningen användes avrinningen från ett närliggande utlakningsförsök med liknande jordart (Fotegården). Årsavrinningen, 1 juli-30 juni, var 190 mm (normalt) och som störst i perioden september-januari 2012/2013. Årsavrinningen 2013/2014 var låg, 120 mm och som störst i perioden december-februari.

Lika stort kväveupptag på senhösten och skörd oavsett såtid
Båda åren var kväveupptaget på senhösten lika stort oavsett såtidpunkt och om höstrapsen gödslats med flytgödsel eller mineralgödsel. Orsaken var att en lång och gynnsam höst 2012 gjorde att den sent sådda höstrapsen växte ikapp den tidigt sådda. På samma sätt gjorde en torrperiod mellan tidig och sen sådd 2013 att den sent sådda rapsen växte ikapp den tidigt sådda. Inga statistiska skördeskillnader fanns mellan tidig och sen sådd. På grund av torrperioder i juni och juli dessa år var vatten en skördebegränsade faktor som troligen bidrog till att sudda ut eventuella skillnader i skördepotential mellan såtider. Mycket ogräs ett år och utvintring på grund av för hög utsädesmängd ett annat, var faktorer som troligen också begränsade skördarna i tidigt sådda led. Skördeeffekten av flytgödsel eller mineralgödsel vid sådd av höstraps gav lika stor, 360-740 kg/ha i merskörd.
Tidig sådd kan minska kväveutlakningen med femtio procent
I tidigt sådd höstraps var årsutlakningen lika liten som i ogödslad höstraps båda åren, oavsett om flytgödsel (60 eller 100 kg total-N/ha) plöjts ner strax innan sådd eller mineralgödsel (60 kg N/ha) spridits vid sådd efter plöjning. Efter sen sådd var nitratkoncentrationerna i marken generellt högre än efter tidig. Det innebar att den årliga nitratutlakningen blev 52 % högre efter sen sådd jämfört med tidig, oavsett om höstraps såtts efter 1) nedplöjning av flytgödsel 30 juli eller 2) plöjning 30 juli och mineralgödselkväve vid sådd. Trolig orsak är att vid sådd 20 augusti efter plöjning 30 juli hinner kväve mineraliseras i marken och röra sig ner i profilen (tillsammans med ev. gödselkväve) där det inte länger är tillgängligt för grödan och sen utlakas.

Sådd av höstraps direkt efter plöjning och gödsling med flytgödsel eller mineralgödsel, istället för 3 veckor senare, är ett effektivt sätt att minska kväveutlakning under höst och vinter, speciellt på platser där utlakningsrisken är hög t.ex. på lätta jordar och jordar med hög kvävemineralisering.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress