Kväveutnyttjande, utlakning och fröskörd efter spridning av flytgödsel till tidigt och sent sådd höstraps

För att undersöka effekten av tidig (1 augusti) och sen sådd (20 augusti) av höstraps, efter gödsling med flytgödsel eller mineralgödsel, på skörd och kväveutlakning utfördes två försök på en sandjord i Västergötland 2012/2013 och 2013/2014. Inga större skillnader fanns i kväveupptag på senhösten eller skörd mellan såtider, oavsett gödselmedel. Kvävegödsling vid sådd gav merskördar på 360-740 kg/ha. Den årliga nitratutlakningen var 50 % lägre efter tidig sådd jämfört med sen, oavsett om höstraps såtts efter 1) spridning och nedplöjning av flytgödsel 30 juli eller 2) efter plöjning 30 juli och mineralgödselkväve vid sådd. Sådd av höstraps direkt efter plöjning och gödsling med flytgödsel eller mineralgödsel, istället för 3 veckor senare, är ett effektivt sätt att minska kväveutlakning under höst och vinter, speciellt på platser där utlakningsrisken är hög t.ex. på lätta jordar och jordar med hög kvävemineralisering.

Tidigt och sent sådd höstraps efter flytgödselspridning - effekter på skörd, kväveupptag på senhösten och kväveutlakning

Vi har i tidigare studier kunnat visa att kväveutlakningen inte ökat, när höstraps sådd vid normal till sen tidpunkt (15-30 augusti) strax efter plöjning, gödslats med 30 eller 60 kg per hektar mineralgödselkväve vid sådden. I dessa försök var kväveupptaget på hösten, 47 och 75 kg N/ha, och uppenbarligen tillräckligt för att inte mängden kväve i marken på senhösten och utlakningen skulle öka.

Hur stort kväveupptaget blir under hösten är beroende av såtidpunkt, temperatur och kväveleverans från marken. Risken finns att om man sår sent och hösten blir kort så hinner grödan inte ta upp allt kväve som finns i marken och det förloras genom utlakning. För att undersöka hur kväveutlakningen påverkas av tidig och sen sådd efter 1) tidig nedplöjning av flytgödsel och 2) tidig plöjning och mineralgödsel vid sådd, utfördes två försök i höstraps 2012/2013 och 2013/2014 på en lerig sandjord på Götala, SLU:s försöksgård utanför Skara i Västergötland.
Utförande av försöken
Förfrukten var en träda efter en tvåårig blandvall. Vallen sprutades med Glyfosat i juli och plöjdes efter att flytgödsel spridits 30 juli. Nötflytgödsel (60 och 100 kg total-N/ha år ett resp. två) spreds 30 juli både inför den tidiga sådden (1 augusti) och inför den sena sådden (20 augusti). Led med mineralgödsel plöjdes 30 juli och 60 kg N/ha (Axan) spreds vid respektive såtid. Höstrapsen gödslades med 100 kg N/ha på våren (Axan). Nitrat-koncentrationen i markvätskan mättes regelbundet genom att prov togs från sk. sugcelller som fanns på 80 cm djup i marken. För att beräkna kväveutlakningen användes avrinningen från ett närliggande utlakningsförsök med liknande jordart (Fotegården). Årsavrinningen, 1 juli-30 juni, var 190 mm (normalt) och som störst i perioden september-januari 2012/2013. Årsavrinningen 2013/2014 var låg, 120 mm och som störst i perioden december-februari.

Lika stort kväveupptag på senhösten och skörd oavsett såtid
Båda åren var kväveupptaget på senhösten lika stort oavsett såtidpunkt och om höstrapsen gödslats med flytgödsel eller mineralgödsel. Orsaken var att en lång och gynnsam höst 2012 gjorde att den sent sådda höstrapsen växte ikapp den tidigt sådda. På samma sätt gjorde en torrperiod mellan tidig och sen sådd 2013 att den sent sådda rapsen växte ikapp den tidigt sådda. Inga statistiska skördeskillnader fanns mellan tidig och sen sådd. På grund av torrperioder i juni och juli dessa år var vatten en skördebegränsade faktor som troligen bidrog till att sudda ut eventuella skillnader i skördepotential mellan såtider. Mycket ogräs ett år och utvintring på grund av för hög utsädesmängd ett annat, var faktorer som troligen också begränsade skördarna i tidigt sådda led. Skördeeffekten av flytgödsel eller mineralgödsel vid sådd av höstraps gav lika stor, 360-740 kg/ha i merskörd.
Tidig sådd kan minska kväveutlakningen med femtio procent
I tidigt sådd höstraps var årsutlakningen lika liten som i ogödslad höstraps båda åren, oavsett om flytgödsel (60 eller 100 kg total-N/ha) plöjts ner strax innan sådd eller mineralgödsel (60 kg N/ha) spridits vid sådd efter plöjning. Efter sen sådd var nitratkoncentrationerna i marken generellt högre än efter tidig. Det innebar att den årliga nitratutlakningen blev 52 % högre efter sen sådd jämfört med tidig, oavsett om höstraps såtts efter 1) nedplöjning av flytgödsel 30 juli eller 2) plöjning 30 juli och mineralgödselkväve vid sådd. Trolig orsak är att vid sådd 20 augusti efter plöjning 30 juli hinner kväve mineraliseras i marken och röra sig ner i profilen (tillsammans med ev. gödselkväve) där det inte länger är tillgängligt för grödan och sen utlakas.

Sådd av höstraps direkt efter plöjning och gödsling med flytgödsel eller mineralgödsel, istället för 3 veckor senare, är ett effektivt sätt att minska kväveutlakning under höst och vinter, speciellt på platser där utlakningsrisken är hög t.ex. på lätta jordar och jordar med hög kvävemineralisering.