Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Långsiktig avkastning och odlingssäkerhet i salixodlingar i relation till skördeintervallens längd

Status: Avslutat
Projektnummer: H0840063
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 2 juli 2012
Huvudsökande: Theo Verwijst
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Theo.Verwijst@slu.se
Telefon: 018-672550
Beviljade medel: 220 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
För att få en långsiktig hög produktion i salixodlingar bör den kumulativa plantdödligheten vara låg så att slutna bestånd kan erhållas även under senare omdrev. En jämförelse av populations-dynamiken och av den årliga och kumulativa produktionen i bestånd som konsekvent sköttes med 3 respektiva 4-åriga omdrev visade att självgallringen i den kortare omdrevslängden var lägre än i bestånd med 4-åriga skördeintervall. Efter 16 år varierade medelvärdet för den kumulativa dödligheten mellan 10 till 35% i försöket som skördats vart tredje år medan motsvarande värde varierade mellan 30 till 60% i försöket med 4 års skördeintervall. Vid 3-åriga skördeintervall skedde plantdödligheten successivt medan den vid 4-åriga skördeintervall var högst i slutet av det andra omdrevet. Särskilt vid introduktion av nya, högproducerande kloner bör längden på skördeintervallen anpassas till markbördigheten så att täthetsberoende plantdödlighet minimeras.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Titel: Långsiktig avkastning och odlingssäkerhet i salixodlingar i relation till skördeintervallens längd

Intensivodling av snabbväxande träd för energiändamål har på många jordbruksmarker blivit ett fullgott alternativ till ettåriga grödor. I Sverige introducerades salixodling för biomassa i början på 1990-talet. Vanligtvis skördas salixodlingen med tre till fem års intervall och från det andra omdrevet och framåt förväntas avkastningen öka. I många kommersiella odlingar har dock avkastningen varit lägre än förväntat. I det andra omdrevet ökar ofta dödligheten för både skott och stolar vilket kan ha en negativ inverkan på avkastningen. Hög stoldödlighet leder till ett ojämnt och luckigt bestånd. I luckorna ökar risken för ogräsinvasion och stor variation i stolsstorlek kan orsaka problem vid skörd. Detta har gjort att salixodlingens långsiktiga uthållighet har ifrågasatts.

Dödlighet bland skott och stolar uppkommer oftast på grund av konkurrens mellan stolar. Täthetsberoende dödlighet uppstår snabbt på bördig mark och med tätt planterade stolar men kan sannolikt minskas genom att skörda med tätare intervall. Trots att det finns relativt gott om kommersiella salixodlingar är det få odlingar vars långsiktiga utveckling har dokumenterats. I endast två svenska försöksodlingar finns det en obruten följd av årliga tillväxtmätningar. Den ena odlingen etablerades 1990 och har sedan skördats vart fjärde år medan den andra odlingen etablerades 1994 och har därefter skördats vart tredje år vilket öppnar för möjligheten att studera hur skördeintervallens längd påverkar beståndsdynamik och tillväxt.

Syfte med studien

Syftet med detta projekt har varit att i dessa båda odlingar studera tillväxt och beståndsdynamik under flera omdrev genom årliga mätningar av plant- och skottöverlevnad samt planttillväxt för att se vilken inverkan skördeintervallens längd har på plantöverlevnad och tillväxt. Beståndens utveckling har utvärderats i förhållande till skötsel, klimat och gödsling och möjliga åtgärder för att nå en uthållig avkastning under senare omdrev diskuteras nedan. Hypoteserna var 1) att den kumulativa plantdödligheten skulle vara lägre för de kloner som skördas med tätare intervall, 2) att medelstolsvikten skulle vara lägre vid skörd för de stolar som skördas oftare och 3) att kortare omdrev skulle leda till en långsiktigt högre avkastning.

De två försöken etablerades på lerjord, dels i Brunnby (Västerås) 1990 och i Ultuna (Uppsala) 1994, och innehöll 12 respektive 16 kloner med en planteringstäthet på 20 000 sticklingar/ha. Båda odlingarna innehöll 4 upprepningar och varje upprepning var uppdelad i enklonsparceller. Ogräsbekämpning och gödsling utfördes enligt kommersiell praxis. Försöket i Ultuna skördades vart tredje år och i Brunnby genomfördes skörd vart fjärde år. Klimatdata samlades in från närmaste meterologiska mätstation. Biomassamätningarna gjordes årligen på individuella plantor och utfördes under vintern. För varje klon och plats beräknades medelvärden för överlevnad, plantvikt, årlig tillväxt, stående biomassa och ackumulerad biomassa och dessa värden analyserades i relation till variation i temperatur, växtsäsongens längd och nederbörd.

Resultat

Medelöverlevnaden för plantorna var under etableringsåret >90% för de allra flesta klonerna och dödligheten under de tre första åren efter etablering var obefintlig. Fram till år 7 var antalet stolar/ha lika mellan de två skördeintervallen. Efter 16 år varierade medelvärdet för den kumulativa dödligheten mellan 10 till 35% i försöket som skördats vart tredje år medan motsvarande värde varierade mellan 30 till 60% i försöket med 4 års skördeintervall. Vid 3-åriga skördeintervall skedde plantdödligheten successivt medan den vid 4-åriga skördeintervall var högst i slutet av det andra omdrevet. Denna höga plantdödlighet uppstod samtidigt som den stående biomassan var som störst, i snitt >30 ton torrsubstans (TS)/ha under år 7 och 8.

I försöket med 3-åriga skördeintervall översteg den stående biomassan aldrig 30 ton TS/ha. Vid 4-åriga skördeintervall var den årliga tillväxten under det fjärde året i omdrev 2, 3 och 4 alltid lägre än årstillväxten under samtliga av de föregående åren. Medelproduktionen året efter skörd i det avslutande omdrevet var 4 ton TS/ha i försöket med 4-åriga skördeintervall medan motsvarande värde var 8 ton TS/ha i försöket med 3-åriga skördeintervall. Medelvärdet för den totala producerade biomassan var högre under de tio första åren i försöket med 4-åriga skördeintervall men efter år 12 var den ackumulerade biomassan högst med 3-åriga skördeintervall. Plantornas status vid 3-åriga skördeintervall speglades också i deras medelvikt (0,5 -0,7 kg/stol) som de uppnått det första året efter skörd i de avslutande omdreven medan motsvarande medelvikter vid 4-åriga skördeintervall var 0,3-0,4 kg/stol.

På grund av den lägre planttätheten i försöket med 4-åriga skördeintervall var plantornas medelvikt under de avslutande skördarna högre än plantornas medelvikt i försöket som skördades vart tredje år.

Tillväxtdynamiken och trenderna i biomassaproduktion under de 16 åren var lika för alla kloner i respektive försök. Årsvariationerna i lufttemperatur, växtsäsongens längd och nederbörd hade ingen signifikant inverkan på biomassaproduktionen. Det fanns inga indikationer på att något av försöken led av torka under försöksperioden. Gödsling hade mindre effekt under senare omdrev i luckiga bestånd.

Metod

De två försöken etablerades på lerjord, dels i Brunnby (Västerås) 1990 och i Ultuna (Uppsala) 1994, och innehöll 12 respektive 16 kloner med en planteringstäthet på 20 000 sticklingar/ha. Båda odlingarna innehöll 4 upprepningar och varje upprepning var uppdelad i enklonsparceller. Ogräsbekämpning och gödsling utfördes enligt kommersiell praxis. Försöket i Ultuna skördades vart tredje år och i Brunnby genomfördes skörd vart fjärde år. Klimatdata samlades in från närmaste meterologiska mätstation. Biomassamätningarna gjordes årligen på individuella plantor och utfördes under vintern. För varje klon och plats beräknades medelvärden för överlevnad, plantvikt, årlig tillväxt, stående biomassa och ackumulerad biomassa och dessa värden analyserades i relation till variation i temperatur, växtsäsongens längd och nederbörd.

Slutsats

Vi drar slutsatsen att för en given planttäthet och bördighet bör längden på skördeintervallen anpassas så att täthetsberoende plantdödlighet minimeras. Resultaten indikerar att vid en planteringstäthet på 20 000 sticklingar/ha bör skörd genomföras när den stående biomassan närmar sig 30 ton TS/ha. Den kommersiella planteringstätheten har anpassats så att täthetsberoende plantdödlighet undviks upp till produktionsnivåer på 9 ton/ha och år, men om nya förädlade kloner med snabbare tillväxt börjar användas kan förutsättningarna ändras igen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev