Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Långsiktig avkastning och odlingssäkerhet i salixodlingar i relation till skördeintervallens längd

Status: Avslutat
Projektnummer: H0840063
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 2 juli 2012
Huvudsökande: Theo Verwijst
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Theo.Verwijst@slu.se
Telefon: 018-672550
Beviljade medel: 220 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
För att få en långsiktig hög produktion i salixodlingar bör den kumulativa plantdödligheten vara låg så att slutna bestånd kan erhållas även under senare omdrev. En jämförelse av populations-dynamiken och av den årliga och kumulativa produktionen i bestånd som konsekvent sköttes med 3 respektiva 4-åriga omdrev visade att självgallringen i den kortare omdrevslängden var lägre än i bestånd med 4-åriga skördeintervall. Efter 16 år varierade medelvärdet för den kumulativa dödligheten mellan 10 till 35% i försöket som skördats vart tredje år medan motsvarande värde varierade mellan 30 till 60% i försöket med 4 års skördeintervall. Vid 3-åriga skördeintervall skedde plantdödligheten successivt medan den vid 4-åriga skördeintervall var högst i slutet av det andra omdrevet. Särskilt vid introduktion av nya, högproducerande kloner bör längden på skördeintervallen anpassas till markbördigheten så att täthetsberoende plantdödlighet minimeras.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Titel: Långsiktig avkastning och odlingssäkerhet i salixodlingar i relation till skördeintervallens längd

Intensivodling av snabbväxande träd för energiändamål har på många jordbruksmarker blivit ett fullgott alternativ till ettåriga grödor. I Sverige introducerades salixodling för biomassa i början på 1990-talet. Vanligtvis skördas salixodlingen med tre till fem års intervall och från det andra omdrevet och framåt förväntas avkastningen öka. I många kommersiella odlingar har dock avkastningen varit lägre än förväntat. I det andra omdrevet ökar ofta dödligheten för både skott och stolar vilket kan ha en negativ inverkan på avkastningen. Hög stoldödlighet leder till ett ojämnt och luckigt bestånd. I luckorna ökar risken för ogräsinvasion och stor variation i stolsstorlek kan orsaka problem vid skörd. Detta har gjort att salixodlingens långsiktiga uthållighet har ifrågasatts.

Dödlighet bland skott och stolar uppkommer oftast på grund av konkurrens mellan stolar. Täthetsberoende dödlighet uppstår snabbt på bördig mark och med tätt planterade stolar men kan sannolikt minskas genom att skörda med tätare intervall. Trots att det finns relativt gott om kommersiella salixodlingar är det få odlingar vars långsiktiga utveckling har dokumenterats. I endast två svenska försöksodlingar finns det en obruten följd av årliga tillväxtmätningar. Den ena odlingen etablerades 1990 och har sedan skördats vart fjärde år medan den andra odlingen etablerades 1994 och har därefter skördats vart tredje år vilket öppnar för möjligheten att studera hur skördeintervallens längd påverkar beståndsdynamik och tillväxt.

Syfte med studien

Syftet med detta projekt har varit att i dessa båda odlingar studera tillväxt och beståndsdynamik under flera omdrev genom årliga mätningar av plant- och skottöverlevnad samt planttillväxt för att se vilken inverkan skördeintervallens längd har på plantöverlevnad och tillväxt. Beståndens utveckling har utvärderats i förhållande till skötsel, klimat och gödsling och möjliga åtgärder för att nå en uthållig avkastning under senare omdrev diskuteras nedan. Hypoteserna var 1) att den kumulativa plantdödligheten skulle vara lägre för de kloner som skördas med tätare intervall, 2) att medelstolsvikten skulle vara lägre vid skörd för de stolar som skördas oftare och 3) att kortare omdrev skulle leda till en långsiktigt högre avkastning.

De två försöken etablerades på lerjord, dels i Brunnby (Västerås) 1990 och i Ultuna (Uppsala) 1994, och innehöll 12 respektive 16 kloner med en planteringstäthet på 20 000 sticklingar/ha. Båda odlingarna innehöll 4 upprepningar och varje upprepning var uppdelad i enklonsparceller. Ogräsbekämpning och gödsling utfördes enligt kommersiell praxis. Försöket i Ultuna skördades vart tredje år och i Brunnby genomfördes skörd vart fjärde år. Klimatdata samlades in från närmaste meterologiska mätstation. Biomassamätningarna gjordes årligen på individuella plantor och utfördes under vintern. För varje klon och plats beräknades medelvärden för överlevnad, plantvikt, årlig tillväxt, stående biomassa och ackumulerad biomassa och dessa värden analyserades i relation till variation i temperatur, växtsäsongens längd och nederbörd.

Resultat

Medelöverlevnaden för plantorna var under etableringsåret >90% för de allra flesta klonerna och dödligheten under de tre första åren efter etablering var obefintlig. Fram till år 7 var antalet stolar/ha lika mellan de två skördeintervallen. Efter 16 år varierade medelvärdet för den kumulativa dödligheten mellan 10 till 35% i försöket som skördats vart tredje år medan motsvarande värde varierade mellan 30 till 60% i försöket med 4 års skördeintervall. Vid 3-åriga skördeintervall skedde plantdödligheten successivt medan den vid 4-åriga skördeintervall var högst i slutet av det andra omdrevet. Denna höga plantdödlighet uppstod samtidigt som den stående biomassan var som störst, i snitt >30 ton torrsubstans (TS)/ha under år 7 och 8.

I försöket med 3-åriga skördeintervall översteg den stående biomassan aldrig 30 ton TS/ha. Vid 4-åriga skördeintervall var den årliga tillväxten under det fjärde året i omdrev 2, 3 och 4 alltid lägre än årstillväxten under samtliga av de föregående åren. Medelproduktionen året efter skörd i det avslutande omdrevet var 4 ton TS/ha i försöket med 4-åriga skördeintervall medan motsvarande värde var 8 ton TS/ha i försöket med 3-åriga skördeintervall. Medelvärdet för den totala producerade biomassan var högre under de tio första åren i försöket med 4-åriga skördeintervall men efter år 12 var den ackumulerade biomassan högst med 3-åriga skördeintervall. Plantornas status vid 3-åriga skördeintervall speglades också i deras medelvikt (0,5 -0,7 kg/stol) som de uppnått det första året efter skörd i de avslutande omdreven medan motsvarande medelvikter vid 4-åriga skördeintervall var 0,3-0,4 kg/stol.

På grund av den lägre planttätheten i försöket med 4-åriga skördeintervall var plantornas medelvikt under de avslutande skördarna högre än plantornas medelvikt i försöket som skördades vart tredje år.

Tillväxtdynamiken och trenderna i biomassaproduktion under de 16 åren var lika för alla kloner i respektive försök. Årsvariationerna i lufttemperatur, växtsäsongens längd och nederbörd hade ingen signifikant inverkan på biomassaproduktionen. Det fanns inga indikationer på att något av försöken led av torka under försöksperioden. Gödsling hade mindre effekt under senare omdrev i luckiga bestånd.

Metod

De två försöken etablerades på lerjord, dels i Brunnby (Västerås) 1990 och i Ultuna (Uppsala) 1994, och innehöll 12 respektive 16 kloner med en planteringstäthet på 20 000 sticklingar/ha. Båda odlingarna innehöll 4 upprepningar och varje upprepning var uppdelad i enklonsparceller. Ogräsbekämpning och gödsling utfördes enligt kommersiell praxis. Försöket i Ultuna skördades vart tredje år och i Brunnby genomfördes skörd vart fjärde år. Klimatdata samlades in från närmaste meterologiska mätstation. Biomassamätningarna gjordes årligen på individuella plantor och utfördes under vintern. För varje klon och plats beräknades medelvärden för överlevnad, plantvikt, årlig tillväxt, stående biomassa och ackumulerad biomassa och dessa värden analyserades i relation till variation i temperatur, växtsäsongens längd och nederbörd.

Slutsats

Vi drar slutsatsen att för en given planttäthet och bördighet bör längden på skördeintervallen anpassas så att täthetsberoende plantdödlighet minimeras. Resultaten indikerar att vid en planteringstäthet på 20 000 sticklingar/ha bör skörd genomföras när den stående biomassan närmar sig 30 ton TS/ha. Den kommersiella planteringstätheten har anpassats så att täthetsberoende plantdödlighet undviks upp till produktionsnivåer på 9 ton/ha och år, men om nya förädlade kloner med snabbare tillväxt börjar användas kan förutsättningarna ändras igen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Växtodling
Potatis

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 maj 2019

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2019

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2019

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 april 2019

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 mars 2019

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Småskalig uppgradering av biogas och utvinning av koncentrerat kvävegödselmedel
Gustav Rogstrand,

Projektnummer: O-15-22-361 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 mars 2019

Energi & biomassa
Kött
Mjölk

This project is intended to demonstrate a cost effective concept for small-scale production and utilization of biomethane as vehicle fuel and extraction of concentrated ammonium nitrogen fertilizer. The system is composed of standard components that are commonly used in farm scale biogas …

Läs mer

Antikroppar mot hästinfluensa i verkligheten - en studie av vaccinerade svenska travhästar i träning
Eva Wattrang, Statens Veterinärmedicinsk Anstalt (SVA)

Projektnummer: H-16-47-174 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2019

Equine influenza is one of the most important infectious diseases in horses and outbreaks cause considerable economical losses for the horse industry. Prophylactic vaccination is the most effective measure to prevent clinical disease and to limit the spread of infection. It is therefore imperative …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress