Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-23-311
Kategori: Focus area | Climate & environment
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 20 december 2019
Huvudsökande: Jon Petter Gustafsson
Organisation:
E-postadress: jon-petter.gustafsson@slu.se
Telefon: 018-671284
Medsökande: Gunnar Börjesson
Medsökande: Barbro Ulén
Beviljade medel: 3 149 821 SEK

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability of 'stable' P forms, which may be important over time. The aim of this project is to improve the knowledge on P dynamics in soils to improve fertilizer recommendations - this can save natural resources as well as money. New and archived soils from long-term field experiments are used. By use of isotope techniques and extractions we will evaluate P-AL and Olsen-P as indicators of plant-available P in different soils. We will also study the dynamics of stable P. The results are used to calibrate a model able to estimate the significance of the stable P pool for the availability of P. The model is used in a novel tool for fertilization recommendations developed in the project.

I Sverige baseras dagens gödslingsrekommendationer på det sk P-AL-talet, detta avses ge den mängd fosfor (P) som är potentiellt växttillgänglig i ett korttidsperspektiv. Dock finns brister med denna metod, bl.a. tar man ingen hänsyn till de 'stabila' formerna av fosfor vilka kan vara betydelsefulla över lång sikt både för att binda upp och för att frigöra fosfor. Syftet med projektet är att förbättra kunskapen om fosfors dynamik i mark för att förbättra gödslingsrekommendationerna - detta kan spara såväl naturresurser som pengar. Nya och arkiverade prover från långliggande försök utnyttjas i projektet. Genom isotopteknik och extraktioner kommer vi att utvärdera P-AL och Olsen-P som mått på växttillgängligt P i olika typer av jordar, samt studera betydelsen av stabilt P. Resultaten används för att kalibrera en modell som förmår uppskatta hur viktigt det stabila fosforförrådet är för fosforns tillgänglighet. Modellen utnyttjas i ett nytt verktyg för gödslingsrekommendationer.

Projektets syfte var att förbättra vår kunskap om utbytet av fosfor mellan marklösningen och den fasta fasen för att förbättra gödslingsrekommendationerna. Resultaten visade att Olsen-P-testet var bättre relaterat till isotoputbytbart P, mindre påverkat av desorption från olösliga faser, och mer överensstämmande med resultaten från experiment med järnoxidsänka jämfört med P-AL. Därför är Olsen-P-testet förmodligen bättre lämpat i gödslingsrekommendationer. En analys av arkiverade jordar från bördighetsförsöken visade att förändringen i stabilt P under en 50-årsperiod var större än förändringen av labilt P. Det stabila P-förrådet är således mycket dynamiskt under 50 år, åtminstone i de undersökta jordarna.

Vi rekommenderar att de svenska gödslingsrekommendationerna ses över när det gäller användning av P-AL för klassificeringsändamål; Olsen-P kan vara ett bättre val. Dessutom bör den stabila fosforns roll för den långsiktiga fosforförsörjningen undersökas närmare.

Fosfor är ett av de viktigaste näringsämnena inom växtodlingen, och en balanserad tillförsel av fosfor genom gödsling är viktig för att få en tillräckligt bra tillväxt och samtidigt undvika överdosering, vilket är oekonomiskt och kan leda till fosforförluster till vatten.

Syftet med detta projekt var att förbättra vår kunskap när det gäller utbytet av fosfor mellan marklösningen och jordpartiklarna så att nuvarande gödslingsrekommendationer kan förbättras. Som ett led i detta utvärderade vi två vanliga s.k. tester med ammoniumlaktat (”AL”) och med natriumbikarbonat (”Olsen”), och i vilken grad dessa återspeglar det s.k. labila fosforförrådet, dvs det förråd av fosfor som lätt kan mobiliseras och som grödor därför lätt kan ta upp. Idag är AL-testet det som används i Sverige i samband med klassificering av jordar för att bedöma gödslingsbehovet. Vidare studerades hur de labila och stabila förråden av fosfor förändrats i sex svenska bördighetsförsök under en 50-årsperiod; stabilt fosfor antas ofta vara sådan fosfor som bundits starkt i jorden och som har en mycket begränsad upptagbarhet för grödorna.

Resultaten visar sammanfattningsvis att Olsen-testet på ett bättre sätt än AL beskriver jordens labila fosforförråd. Det finns flera belägg för detta: för det första fanns en bättre relation mellan Olsen-test-fosfor och isotoputbytbart fosfor. För det andra var kvoten mellan den tillsatta isotopen (33P) och ”vanligt” fosfor (31P) i Olsen-testets extrakt betydligt mer lik den för kalciumkloridextrakt, vilket motsvara markvattnets sammansättning. För det tredje fanns ett mycket bra samband mellan Olsen-test-fosfor och det fosfor som avskilts med järnoxidtäckt filterpapper som nedsänkts i en jordsuspension, medan motsvarande samband för AL-testet var mycket sämre. AL-testet befanns lösa upp fosforformer som inte är så lättlösliga och därmed inte lätt upptagbara, och andelen sådan fosfor som löses upp varierar från jord till jord. Olsen-testet har inte motsvarande problem, men istället löser Olsen-testet bara upp en delmängd av den isotoputbytbara fosforn, för välgödslade jordar ca 50 %. Resultaten leder fram till slutsatsen att en klassificering baserad på Olsen-P snarare än P-AL förmodligen skulle leda till mer träffsäkra gödslingsrekommendationer.

En utvärdering av hur fosforförråden förändrats i ett 50-årsperspektiv i bördighetsförsökens jordar visar att de stabila fosforförråden i absoluta värden förändrats mycket mer än vad de labila fosforförråden har gjort. Det visar att de stabila fosforförråden är mer dynamiska än vad som ofta antagits i det förflutna, vilket påverkar grödornas fosforförsörjning, förmodligen även i ett relativt kort tidsperspektiv (en växtsäsong). I dagens läge beaktas inte de stabila fosforförråden då man rekommenderar/beräknar gödselgivor, men det kan vara intressant att göra detta i framtiden om bra modeller utvecklas. Under 2020 pågår en sådan modellutveckling inom ramen för ett doktorandprojekt och en postdokanställning vid SLU. Det återstår att se hur väl den resulterande modellen kan beskriva dynamiken för fosfor och om den kan användas som grund för att ytterligare förbättra gödslingsrekommendationerna.

Projektets resultat leder till rekommendationen att det finns ett behov att se över nuvarande gödslingsrekommendationer – Olsen-testet, vilket används i Danmark och i flera andra europeiska länder, är sannolikt bättre för att beskriva skillnader mellan olika jordar när det gäller fosforstatus och bör därför utgöra en bättre grund för klassificering. Detta gäller inte enbart i kalkinnehållande jordar med högt pH, vilket i Sverige diskuterats tidigare, utan även i andra typer av jordar. Vidare finns ett behov av att bättre förstå den stabila fosforns dynamik, så att denna kan beaktas i framtidens utvecklade gödslingsrekommendationer.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress