Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-23-311
Kategori: Focus area | Climate & environment
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 20 december 2019
Huvudsökande: Jon Petter Gustafsson
Organisation:
E-postadress: jon-petter.gustafsson@slu.se
Telefon: 018-671284
Medsökande: Gunnar Börjesson
Medsökande: Barbro Ulén
Beviljade medel: 3 149 821 SEK

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability of 'stable' P forms, which may be important over time. The aim of this project is to improve the knowledge on P dynamics in soils to improve fertilizer recommendations - this can save natural resources as well as money. New and archived soils from long-term field experiments are used. By use of isotope techniques and extractions we will evaluate P-AL and Olsen-P as indicators of plant-available P in different soils. We will also study the dynamics of stable P. The results are used to calibrate a model able to estimate the significance of the stable P pool for the availability of P. The model is used in a novel tool for fertilization recommendations developed in the project.

I Sverige baseras dagens gödslingsrekommendationer på det sk P-AL-talet, detta avses ge den mängd fosfor (P) som är potentiellt växttillgänglig i ett korttidsperspektiv. Dock finns brister med denna metod, bl.a. tar man ingen hänsyn till de 'stabila' formerna av fosfor vilka kan vara betydelsefulla över lång sikt både för att binda upp och för att frigöra fosfor. Syftet med projektet är att förbättra kunskapen om fosfors dynamik i mark för att förbättra gödslingsrekommendationerna - detta kan spara såväl naturresurser som pengar. Nya och arkiverade prover från långliggande försök utnyttjas i projektet. Genom isotopteknik och extraktioner kommer vi att utvärdera P-AL och Olsen-P som mått på växttillgängligt P i olika typer av jordar, samt studera betydelsen av stabilt P. Resultaten används för att kalibrera en modell som förmår uppskatta hur viktigt det stabila fosforförrådet är för fosforns tillgänglighet. Modellen utnyttjas i ett nytt verktyg för gödslingsrekommendationer.

Projektets syfte var att förbättra vår kunskap om utbytet av fosfor mellan marklösningen och den fasta fasen för att förbättra gödslingsrekommendationerna. Resultaten visade att Olsen-P-testet var bättre relaterat till isotoputbytbart P, mindre påverkat av desorption från olösliga faser, och mer överensstämmande med resultaten från experiment med järnoxidsänka jämfört med P-AL. Därför är Olsen-P-testet förmodligen bättre lämpat i gödslingsrekommendationer. En analys av arkiverade jordar från bördighetsförsöken visade att förändringen i stabilt P under en 50-årsperiod var större än förändringen av labilt P. Det stabila P-förrådet är således mycket dynamiskt under 50 år, åtminstone i de undersökta jordarna.

Vi rekommenderar att de svenska gödslingsrekommendationerna ses över när det gäller användning av P-AL för klassificeringsändamål; Olsen-P kan vara ett bättre val. Dessutom bör den stabila fosforns roll för den långsiktiga fosforförsörjningen undersökas närmare.

Fosfor är ett av de viktigaste näringsämnena inom växtodlingen, och en balanserad tillförsel av fosfor genom gödsling är viktig för att få en tillräckligt bra tillväxt och samtidigt undvika överdosering, vilket är oekonomiskt och kan leda till fosforförluster till vatten.

Syftet med detta projekt var att förbättra vår kunskap när det gäller utbytet av fosfor mellan marklösningen och jordpartiklarna så att nuvarande gödslingsrekommendationer kan förbättras. Som ett led i detta utvärderade vi två vanliga s.k. tester med ammoniumlaktat (”AL”) och med natriumbikarbonat (”Olsen”), och i vilken grad dessa återspeglar det s.k. labila fosforförrådet, dvs det förråd av fosfor som lätt kan mobiliseras och som grödor därför lätt kan ta upp. Idag är AL-testet det som används i Sverige i samband med klassificering av jordar för att bedöma gödslingsbehovet. Vidare studerades hur de labila och stabila förråden av fosfor förändrats i sex svenska bördighetsförsök under en 50-årsperiod; stabilt fosfor antas ofta vara sådan fosfor som bundits starkt i jorden och som har en mycket begränsad upptagbarhet för grödorna.

Resultaten visar sammanfattningsvis att Olsen-testet på ett bättre sätt än AL beskriver jordens labila fosforförråd. Det finns flera belägg för detta: för det första fanns en bättre relation mellan Olsen-test-fosfor och isotoputbytbart fosfor. För det andra var kvoten mellan den tillsatta isotopen (33P) och ”vanligt” fosfor (31P) i Olsen-testets extrakt betydligt mer lik den för kalciumkloridextrakt, vilket motsvara markvattnets sammansättning. För det tredje fanns ett mycket bra samband mellan Olsen-test-fosfor och det fosfor som avskilts med järnoxidtäckt filterpapper som nedsänkts i en jordsuspension, medan motsvarande samband för AL-testet var mycket sämre. AL-testet befanns lösa upp fosforformer som inte är så lättlösliga och därmed inte lätt upptagbara, och andelen sådan fosfor som löses upp varierar från jord till jord. Olsen-testet har inte motsvarande problem, men istället löser Olsen-testet bara upp en delmängd av den isotoputbytbara fosforn, för välgödslade jordar ca 50 %. Resultaten leder fram till slutsatsen att en klassificering baserad på Olsen-P snarare än P-AL förmodligen skulle leda till mer träffsäkra gödslingsrekommendationer.

En utvärdering av hur fosforförråden förändrats i ett 50-årsperspektiv i bördighetsförsökens jordar visar att de stabila fosforförråden i absoluta värden förändrats mycket mer än vad de labila fosforförråden har gjort. Det visar att de stabila fosforförråden är mer dynamiska än vad som ofta antagits i det förflutna, vilket påverkar grödornas fosforförsörjning, förmodligen även i ett relativt kort tidsperspektiv (en växtsäsong). I dagens läge beaktas inte de stabila fosforförråden då man rekommenderar/beräknar gödselgivor, men det kan vara intressant att göra detta i framtiden om bra modeller utvecklas. Under 2020 pågår en sådan modellutveckling inom ramen för ett doktorandprojekt och en postdokanställning vid SLU. Det återstår att se hur väl den resulterande modellen kan beskriva dynamiken för fosfor och om den kan användas som grund för att ytterligare förbättra gödslingsrekommendationerna.

Projektets resultat leder till rekommendationen att det finns ett behov att se över nuvarande gödslingsrekommendationer – Olsen-testet, vilket används i Danmark och i flera andra europeiska länder, är sannolikt bättre för att beskriva skillnader mellan olika jordar när det gäller fosforstatus och bör därför utgöra en bättre grund för klassificering. Detta gäller inte enbart i kalkinnehållande jordar med högt pH, vilket i Sverige diskuterats tidigare, utan även i andra typer av jordar. Vidare finns ett behov av att bättre förstå den stabila fosforns dynamik, så att denna kan beaktas i framtidens utvecklade gödslingsrekommendationer.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress