Långsiktigt hållbara produktionssystem för ekologist kycklingkött – Effekt av avelsmaterial och produktionsmiljö på produktivitet, djurvälfärd och miljöbelastning

The goal of this interdisciplinary research project is to contribute with knowledge to a sustainable development of organic broiler production in Sweden. With the starting point in current conditions, the project aims to analyse and manage future challenges for organic broiler producers. The aim in step 1 of the project is to map genotype by environment interactions in organic productions environments relevant under current conditions (KRAVs regulations). We want to assess interactions for broiler traits of high importance for productivity, animal welfare (incl. animal health) and environmental load. In step 2 of the project we look into the future and with the results of step1 and the principles for organic production (IFOAMs basic principles) as a basis, we will develop and evaluate a future production system. In this project we will evaluate both fast and slow growing broiler hybrids, as well as a dual-purpose breed (with potential for egg and meat production).

Målet med det här tvärvetenskapliga forskningsprojektet är att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling för ekologisk slaktkycklingsproduktion i Sverige. Med utgångspunkt från dagens förutsättningar för ekologisk slaktkycklingproduktion syftar projektet till att analysera och hantera framtida utmaningar för producenterna. I steg 1 av projektet är målet att kartlägga genotyp-miljösamspel i ekologiska produktionsmiljöer relevanta för dagens förutsättningar (KRAVs regelverk). Vi vill studera samspel för egenskaper hos slaktkyckling som har stor betydelse för produktivitet, djurvälfärd (inkl. djurhälsa) och miljöbelastning. I steg 2 av projektet blickar vi framåt och med bas i resultaten från steg 1 och principerna för ekologisk produktion (IFOAMs basic standards) utvecklar och utvärderar vi ett framtida produktionssystem. I projektet kommer både snabb- och långsamväxande hybrider, samt en dual- purpose ras (med potential för ägg- och köttproduktion) att utvärderas.

Målet med projektet var att bidra med vetenskapligt baserad kunskap till utvecklingen av ekologisk slaktkycklingproduktion i Sverige. Djurvälfärd, produktions- och slaktresultat undersöktes för en snabbväxande och två mer långsamväxande raser i två olika studier; en studie i en kontrollerad miljö på en försöksgård och en studie i en miljö motsvarande den i kommersiell ekologisk kycklingproduktion. Resultaten pekar på behov av rasanpassade foderblandningar och att beteendemönstret hos fåglar av långsamväxande ras ligger närmare det naturliga beteendemönstret än motsvarande hos snabbväxande ras. Välfärdsbedömningar visade en låg välfärd hos fåglar av den snabbväxande rasen och en ökning av välfärdsproblem med stigande ålder hos fåglar av långsamväxande raser. Den exceptionellt höga andelen fåglar av den snabbväxande rasen som dog eller avlivades på grund av benproblem leder till slutsatsen att snabbväxande raser inte ska användas i kycklingproduktion med långa uppfödningstider.

Det råder i dag en större efterfrågan på ekologiskt slaktkycklingskött hos svenska konsumenter än vad som produceras. Trots en ökning de senaste åren är den svenska produktionen av ekologiskt slaktkycklingkött liten och behovet av utveckling av produktionsformen stor. Målet med det här projektet var att bidra till utvecklingen av ekologisk slaktkycklingproduktion i Sverige med vetenskapligt baserad kunskap om ras-valets inverkan på produktionen. Djurvälfärd, produktions- och slaktresultat undersöktes hos kycklingar av en snabbväxande och två mer långsamväxande raser i två olika studier; en studie som genomfördes i en kontrollerad miljö på en försöksgård och en studie som genomfördes i en miljö motsvarande kommersiell ekologisk kycklingproduktion.

Resultaten från projektet visar att optimal proteinnivå och proteinkvalitet i fordrat skiljer sig mellan raser och att det inte alltid är den högsta nivån eller kvalitén som ger bäst tillväxt. Det är därför viktigt att man utvecklar rasspecifika foderblandningar och anpassar dessa efter varje gårds förutsättningar. Snabbväxande raser har som förväntat en högre tillväxt och foderomvandlingsförmåga än långsamväxande raser. Det betyder att resurseffektiviteten är sämre för långsamväxande raser som därmed också bidrar med en större miljöbelastning per kg producerat kött. För de långsamväxande raserna som undersöktes i projektet var variationen i tillväxt och slaktvikt inom ras stor. En stor variation kan få negativa ekonomiska konsekvenser för producenten om en för stor andel av kycklingarna hamnar utanför det bäst betalda slaktviktsintervallet.

En av grundidéerna inom ekologisk djuruppfödning är att djuren ska ha möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Att sitta på sittpinne över marknivå är ett viktigt naturligt beteende för hönsfåglar. I den här studien använde fåglarna av snabbväxande ras sittpinnarna i mindre utsträckning än fåglarna av långsamväxande ras. Orsaken var troligen inte brist på fåglarnas motivation att sitta på sittpinne, utan fysisk oförmåga att komma upp på sittpinnen på grund av stor kroppsvikt eller benproblem. Även det mer generella beteendemönstret hos fåglar av långsamväxande ras låg närmare det naturliga beteendemönstret jämfört med mönstret hos fåglar av snabbväxande ras.

Välfärdsbedömningar med Welfare Quality’s välfärds indikatorer (baserade på skötsel och djurbaserade indikatorer relaterade till inhysning, beteende och hälsa) visade en generellt låg välfärdsnivå hos fåglar av den snabbväxande rasen. Resultaten visade dessutom en ökning av välfärdsproblem hos fåglar av långsamväxande ras med stigande ålder som är av praktisk betydelse. Resultaten pekar på ett behov av ytterligare utveckling av inhysning och skötsel av långsamväxande kycklingraser under senare delen av uppfödningsperioden (efter vecka 4-5).

En exceptionellt hög andel av fåglarna av snabbväxande ras dog eller avlivades på grund av benproblem (10-20 %), med en markant ökning av problemen under den senare delen av uppfödningsperioden. Uppfödning av snabbväxande raser i produktionssystem med långa uppfödningstider så som i ekologisk produktion (10-12 veckor) medför därmed en oacceptabelt dålig djurvälfärd samtidigt som det stora bortfallet av djur får negativa konsekvenser för resurseffektivitet, miljöbelastning och produktionsekonomi. Den viktigaste slutsatsen från projektet är därför att snabbväxande kycklingraser som avlats fram för effektiv produktion i kontrollerade produktionsmiljöer och korta uppfödningsperioder (≤5 veckor) inte ska födas upp i system som har längre uppfödningstider.