Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0970003 |
Kategori: | |
Ansökningsår: | 2009 |
Datum för slutrapport: | 29 november 2013 |
Huvudsökande: | Barbro Ulén |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | barbro.ulen@slu.se |
Telefon: | 018 - 67 12 51 |
Sammanfattning av slutrapport
Försöken har visat på en signifikant minskning av det totala fosforläckaget efter strukturkalkning och på en stor rumslig variation i läckaget av fosfor och kväve, speciellt av den partikelbundna fosforn. Det behövs en omsorgsfull studie av makroporsystemet för att förklara läckaget från denna vanliga typ av marin lerjord. Att bredsprida eller radmylla fosforn hade ingen klar effekt på läckaget i denna sexårsstudie, Att gödsla med samma mängd fosfor som man för bort med skörden resulterade inte i några högre förluster än om man helt slutade med gödslingen. Det fanns en tendens (men utan statistisk säkerhet) att fosforförlusterna var lägre vid vanlig plöjning än med reducerad plöjning. Jord som inte bearbetades (ogödslad träda) innebar en väsentlig minskning av kväveläckaget men det kvarstod höga förluster av partikelbunden fosfor. Det är inte någon bra lösning för den närliggande Östersjön om man upphör med plöjning och inte gödslar jordbruksmarken med lämplig mängd fosfor.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Att minska belastningen av fosfor och kväve till Östersjön är en prioriterad miljöåtgärd – både nationellt och internationellt. Eftersom belastningen från jordbruksmark svarar för en stor del av den totala belastningen ställer detta krav på jordbruksnäringen. Betydande fosforförluster, både i partikulär form och i löst reaktiv form, sker ofta från lerjordar och fosforn transporteras mer eller mindre direkt via jordbruksmarkens dräneringssystem ut till öppna diken, vattendrag och sjöar. Det finns emellertid få effektiva åtgärder för att minska detta läckage. Eftersom fosfor binds starkt till jorden anses partikelbunden fosfor transporteras med s.k. preferentialflöde genom marken. Sådana icke-jämviktsflöden är ett vanligt fenomen i lerjordar och flödena brukar vara högst oregelbundna i tid och rum. Detta innebär att flödena bli oerhört mycket snabbare än vad som förväntats. Indikationer på sådana flöden är en stor rumslig variation i koncentrationer och läckage trots att den totala mängden avrinning är jämn och varierar betydligt mindre.
Ett stort experimentfält anlades vid Bornsjön år 2006, med 28 dränerade rutor. Strukturkalk i form av bränd kalk spreds för hand med en giva motsvarande 5 ton CaO ha-1 Den spreds på stubben under optimala väderförhållanden (inget regn eller blåst) och men en noggrann inblandning in i jorden med kultivator i flera riktningar omedelbart efteråt. Förutom strukturkalkning jämfördes två strategier för jordbearbetning: konventionell höstplöjning och grund höstbearbetning enbart med kultivator. Bredspridning på ytan av marken av fosforgödsel jämfördes med radmyllning. Balanserad gödsling med fosfor till grödan jämfördes med försöksrutor som inte fått någon gödsling alls av fosfor, bara kväve. Som jämförelse studerades ogödslad träda.
Försöken har visat på en statistiskt säker minskning av det totala fosforläckaget efter strukturkalkning och på en stor rumslig variation i läckaget av fosfor och kväve, speciellt av den partikelbundna fosforn. Det behövs en omsorgsfull studie av markens sprickor och porer för att förklara läckaget från denna vanliga typ av marin lerjord. Att bredsprida eller radmylla fosforn hade ingen klar effekt på läckaget i denna sexårsstudie. Att gödsla med samma mängd fosfor som man för bort med skörden resulterade inte i några högre förluster än om man helt slutade med gödslingen. Det fanns en tendens (men utan statistisk säkerhet) att fosforförlusterna var lägre vid vanlig plöjning än med reducerad plöjning. Jord som inte bearbetades (ogödslad träda) innebar en väsentlig minskning av kväveläckaget men det kvarstod höga förluster av partikelbunden fosfor. Det är inte någon bra lösning för den närliggande Östersjön om man upphör med plöjning och inte gödslar jordbruksmarken med lämplig mängd fosfor. Den låga kvoten kväve till fosfor i dräneringsvattnet man riskerar att få då visar att man i stället bör fokusera på att minska de snabba flödena genom markens håligheter genom strukturförbättringar. Den här typen av jordar bör man t.ex. strukturkalka och därefter plöja regelbundet.
Projektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …
Läs merProjektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …
Läs merProjektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …
Läs merProjektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …
Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …
Läs merProjektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …
Projektnummer: JTI-20-82-482 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Heat stress is expected to be of major concern in Swedish animal production systems in the future. The air temperatures in parts of Sweden are expected to correspond to today's temperatures in southern Europe, where livestock experience heat stress today. Excessive thermal load affects the welfare …
Läs mer